Carl Johan von Seth: Inflationseländet slår tillbaka – räkna med fler räntehöjningar

Inflationen är ett förbaskat gissel. Matpriserna, som påverkar låginkomsttagare mest av alla, fortsätter att skena.

Statistiska centralbyrån har fått leta långt in i arkivskåpen för att hitta motstycket till det senaste årets matinflation. Inte sedan tiden kring Koreakriget för 70 år sedan har livsmedelspriserna ökat så snabbt som nu.

Det bidrar i hög grad till den totala inflationen, som för februari blev 12 procent mätt enligt SCB:s konsumentprisindex. Trots att förväntningarna har pekat mot att vi går mot en lättnad ökar alltså inflationen. Igen.

Lättnaden lär ändå komma. Men den nya statistiken grusar hoppet om en smidig och snabb väg mot normalitet i prisökningarna. En oroväckande faktor är dessutom att det som brukar räknas som kärninflationen – där räntor och energipriser räknas bort – stiger i snabb takt. På tvärs mot Riksbankens prognoser.

Varför är eländet så envist?

Frågan gäckar verkligen, särskilt eftersom många saker trots allt har fallit ut till konsumentens favör under det senaste halvåret. Priset på olja, gas och råvaror från jordbruket skenade i samband med Putins invasion av Ukraina. Men efter krigsutbrottet har marknaderna lugnat sig.

Den befarade livsmedelskrisen uteblev. Förra årets globala spannmålsskördar blev de största på många år. Och priserna på världsmarknaden har normaliserats. Här syns ingen kostnadschock.

Uteblev gjorde också den djupa energikris som hotade i Europa. Vintern blev lättare än alla trodde. Läget på de europeiska energimarknaderna kan fortfarande inte beskrivas som normalt. Det är ansträngt, men inte domedagsmässigt.

I förra veckan fällde statsminister Ulf Kristersson en ovanlig kommentar om läget: ”Det är bara att bita ihop.”

Men det blir allt svårare att svälja den höga inflationen när den inte har någon uppenbar källa. Kriget framstår inte längre som den avgörande orsaken. Kanske är det i stället pandemins kvardröjande effekter som spökar mest. Att stänga av och sätta på hela världsekonomin, samtidigt som stora länder pumpas fulla med stödpaket, kan ha fått besvärligare och mer långvariga effekter än man först trodde.

Den mest konkreta följden av den fortsatta inflationen blir nu att allt fler i Sverige faktiskt har problem att äta sig mätta.

Eller så har pandemin och kriget snarare utlöst en ”passapåflation”. Att kombinationen av ökade kostnader och stök i världsekonomin har fungerat som en förevändning för företagen att öka sina priser på ett sätt som de aldrig tidigare har gjort.

Den mest konkreta följden av den fortsatta inflationen blir nu att allt fler i Sverige faktiskt har problem att skaffa mat på bordet. Svenskarna blir fattigare.

Riksbankens bekymmer växer. Det är sannolikt att den tidigare planen, som var att höja styrräntan bara lite till från dagens 3 procent, ändras. Många bedömare tror nu att styrräntan snart når över 4 procent. Det får i så fall garanterat effekter för de miljoner svenskar som har stora bolån.

Nästa räntebeslut fattas i april. Innan dess hinner vi se inflationssiffrorna för mars. Fram till dess vet vi också mer om vad turbulensen kring de amerikanska nischbankerna betyder för världsekonomin.

Men alltmer pekar mot en ordentlig räntehöjning i april, och fler efteråt.

Läs mer:

Inflationen ökar till 12 procent

Priserna rusar: Så mycket dyrare är din mat nu