Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-10-19 18:35

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/carl-johan-von-seth-jamstalldhetsdetektiv-kan-fa-ekonomipriset/

EKONOMI | KOMMENTAR

Carl Johan von Seth: Jämställdhetsdetektiv kan få Ekonomipriset

Årets Ekonomipris kan gå till Harvardprofessorn och jämställdhetsdetektiven Claudia Goldin.
Årets Ekonomipris kan gå till Harvardprofessorn och jämställdhetsdetektiven Claudia Goldin. Foto: BBVA Foundation

Från total könsapartheid till en – nästan – jämställd arbetsmarknad. Kvinnors ökade sysselsättning och status var en av 1900-talet viktigaste ekonomiska revolutioner.

Årets Ekonomipris kan gå till Harvardprofessorn och jämställdhetsdetektiven Claudia Goldin.

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.

Kring det förra sekelskiftet deltog 95 procent av alla män mellan 25 och 44 år på arbetsmarknaden i USA. Nästan alla jobbade. Alla yrken var, åtminstone i princip, öppna för männen.

Men kvinnorna stod utanför. Bara några enstaka procent av kvinnor i barnafödande ålder lönearbetade. Könsdiskriminering var inte bara tillåtet utan sanktionerat av staten, och de flesta yrkesvägar var stängda.

Europa och USA hade, även långt efter den kvinnliga rösträtten, ett slags ekonomisk könsapartheid.

Utvecklingen från djup segregation mellan kvinnor och män till en – i alla fall jämförelsevis – jämställd arbetsmarknad var en av de viktigaste ekonomiska megatrenderna under 1900-talet.

En av dem som har bidragit mest till förståelsen för denna process är Claudia Goldin, som också råkar vara Harvards första kvinnliga professor i nationalekonomi. I år är hon min favorit till Ekonomipriset.

Goldin har berättat att hon ser sig som ”detektiv” i den ekonomiska historien. Hon har, förutom forskat om kön i ekonomin, bland annat studerat slaveriets ekonomi.

Men hennes mest inflytelserika arbete handlar om arbetsmarknadens utveckling och vikten av humankapital från 1800-talet fram till i dag. Hennes projekt spänner från den tidiga industrialismens textilfabriker till p-pillret på 1960-talet och senare milstolpar. Claudia Goldin har visat att kön varit en av de viktigaste pusselbitarna i den ekonomiska historien.

Det är inte alls omöjligt att hon får priset själv. Men det är faktiskt inte heller otänkbart att hennes kollega och make Lawrence Katz får dela det med henne. Det skulle inte vara första gången – 2019 var det också ett gift par, Esther Duflo och Abhijit Banerjee, som delade priset med Michael Kremer.

Det är över tio år sedan Ekonomipriset gick till forskning om arbetsmarknaden, trots att den är så viktig för människor och trots att det finns gott om bra forskning som inte har belönats.

Här finns fler lågoddsare. Berkeleyprofessorn David Card, som har kommit på nya sätt att studera bland annat löner och utbildning, är en bra kandidat. MIT-forskaren Joshua Angrist är en annan som har bidragit till genombrott inom samma fält.

Ibland väljer priskommittén oväntade kombinationer. Ett pris kring 1900-talets megatrender på arbetsmarknaden – utbildning, teknologisk förändring, jämställdhet – skulle vara spännande.

Priset tillkännages på måndag.

Läs mer: Fredspriset 2021 uppmärksammar yttrandefriheten

Ämnen i artikeln

Nobelpriset

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt