Carl Johan von Seth: Kan den amerikanska härdsmältan stoppas i tid?

Vad är skuldtaket?

Skuldtaket är i grunden en enkel princip. En maxgräns, helt enkelt, för hur mycket den amerikanska staten får låna. Taket är lagt på 31 400 miljarder dollar enligt ett tidigare beslut i kongressen.

När passerar staten den gränsen?

Strängt taget slog staten i skuldtaket redan i januari i år. Det har gått att hanka sig fram ändå, med hjälp av extrapengar i kassan och inkommande skatteintäkter.

Men eftersom den federala budgeten är lagd med ett ganska stort underskott fungerar nödlösningarna bara en tid. Man talar om ett ”x-datum”, tidpunkten då saldot kommer att vara helt nere på noll.

Det datumet är svårt att förutse. Skatteinbetalningar är ibland osäkra. Men enligt finansminister Janet Yellen kan pengarna ta slut redan i slutet av nästa vecka. Hon valde sent på fredagen att förlänga fristen till 5 juni. Vilket i praktiken kan innebära statsbankrutt. Om inte kongressen höjer skuldtaket, vilket den hotar att inte göra.

Hur kommer det sig att man hamnar i det här läget?

Det finns tekniska och politiska skäl till krisen.

Det tekniska är att ramverket kring amerikansk ekonomisk politik innehåller flera motsägelser. Skuldtaket finns och måste respekteras. Men kongressen har egentligen redan fattat beslut om en underfinansierad budget. Alla utgifter och skatter är bestämda, enligt lag.

För att komplicera saken ytterligare står det i USA:s konstitution att ”giltigheten i USA:s offentliga skuldförpliktelser aldrig får betvivlas”.

För att summera: President Joe Biden måste följa kongressens budget, men har inte tillåtelse från kongressen att göra det fullt ut. Och om han inte gör det och ställer in statens betalningar bryter han dessutom mot konstitutionen.

Detta moment 22 brukar undvikas, mer eller mindre smärtfritt, genom att skuldtaket höjs. Men sedan valet i höstas har det republikanska partiet majoritet i representanthuset. Och den majoriteten är på krigsstigen, vilket är det politiska skälet till krisen.

Har vi inte sett den här historien utspelas förut?

Den amerikanska staten har i samband med dödlägen i budgetförhandlingar flera gånger varit tvungen att stänga federala funktioner. Men det är en annan sorts kris. Det ska inte förväxlas med en krasch mot skuldtaket, som aldrig har skett förut.

Den amerikanska staten har också varit nära att slå i skuldtaket förr, vilket har utlöst politisk kris och förhandlingar in i det sista. Men de politiska låsningarna är förmodligen värre den här gången.

Vad händer om skuldtaket inte höjs?

Staten måste sluta betala pensioner, sjukvårdsförmåner, löner till militär och gränspolis, räkningar till olika leverantörer och en massa annat. Det är juridiskt osäkert om staten kan prioritera räntebetalningarna på statsskulden. Stoppar man även dem hamnar USA i verklig statsbankrutt.

Man ska ha i åtanke att det inte finns någon större och mer systemviktig ekonomisk aktör i hela världen än den amerikanska staten. Dollarn, och de amerikanska statsobligationerna, är det närmaste vi har en världsvaluta.

Konsekvenserna om den amerikanska staten ställer in sina betalningar är därför enorma. I en analys kallar kreditratinginstitutet Moody's det hotande kaoset i den globala ekonomin för ”förkrossande”.

Eftersom det aldrig har hänt förut vet ingen exakt vad som blir följderna. Men även en kortvarig bankrutt lär innebära en snabb nedgång i amerikansk ekonomi. Vita husets ekonomer räknar med att en lite mer utdragen bankrutt kan resultera i 8 miljoner förlorade arbetstillfällen och en djup ekonomisk kris.

Den kommer i sin tur att få snabb spridning i världsekonomin. Och det är inte ens säkert att USA drabbas värst. Små, internationellt orienterade ekonomier som den svenska ligger illa till.

På torsdagen rapporterade New York Times att förhandlingarna mellan Vita huset och republikanerna i kongressen går framåt. Men med kanske bara en vecka kvar till x-dagen är ännu ingenting klart.