Hoppa till innehållet Ge oss feedback gällande tillgänglighet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-10-02 07:47

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/carl-johan-von-seth-kronans-fall-ar-forsta-akten-i-ett-globalt-drama/

EKONOMI | KOMMENTAR

Carl Johan von Seth: Kronans fall är första akten i ett globalt drama

I många länder lånar företag, hushåll och stater pengar i amerikansk valuta.
Foto: Richard Drew

I veckan kostade en dollar en bit över 11 kronor – det högsta noterade priset någonsin på den amerikanska valutan.

Den svenska kronan är svag. Men hela den globala ekonomin är på väg mot ett valutadrama som kretsar kring dollarns världsherravälde.

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.

Om det en dag landar utomjordiska affärsmän som vill handla med oss jordbor, vilken valuta kommer de försöka växla till sig?

Dollar, helt säkert.

Den amerikanska dollarn är det närmaste vi kommer en världsvaluta. Asiatiska företag fakturerar nästan 80 procent av sin export i amerikansk valuta, även när de inte handlar med USA. Trots att Europa har euron sköts nästan en fjärdedel av vår handel med hjälp av dollarn. Olja och många andra viktiga råvaror säljs och köps med amerikansk valuta.

Även de globala finansmarknaderna är till övervägande del ett dollarfenomen. 66 länder i världen har dessutom fast växelkurs mot dollarn och lever helt i symbios med valutan.

Det är ett fantastiskt upplägg för USA och för det mesta en praktisk lösning för alla andra. Inte alltid, ska understrykas. Dollarns världsherravälde ställer ibland till med bekymmer. Richard Nixons finansminister sa en gång till en grupp europeiska kollegor att ”det är vår valuta, ert problem”.

Så är det nu.

Hela västvärlden, och många andra länder, dras nu med en ketchupeffekt i inflationen. Centralbankerna försöker peta tillbaka problemet i flaskan och gör det genom att höja styrräntorna kraftigt. Världens centralbanker har åtminstone inte på 50 år höjt så snabbt och kraftigt som de har gjort i år.

Men USA ska alltid vara värst. Amerikanska Federal Reserve har hittills höjt mest av alla jämförbara centralbanker. Räntan på en tvåårig statsobligation har stigit från nära noll till 4 procent. Det går hisnande fort.

Resultatet blir en dubbel käftsmäll mot omvärlden.

Det första som händer när de amerikanska räntorna stiger mer än i andra ekonomier är att pengar flödar in i USA, vilket stärker dollarn och försvagar alla andra valutor. Det är vad vi har sett i år. Flödet mot dollarn har dessutom förstärkts av Rysslands invasion av Ukraina och all oro på finansmarknaderna. Dollarn är världsekonomins snuttefilt.

Efter Federal Reserves räntebesked på onsdagen kostade en dollar en bit över 11 kronor, vilket är den högsta noteringen någonsin. Men även euron är rekordsvag mot dollarn.

En dyr dollar skapar med andra ord inflation överallt förutom i USA. USA exporterar inflation till oss andra.

Den japanska yenen har försvagats mest. På torsdagen agerade landets centralbank faktiskt för första gången på 24 år för att stärka den japanska valutan.

För ett land som Sverige betyder valutadramat att allt vi köper i dollar, vilket alltså är ganska mycket, blir dyrare. Priset på olja och bränslen har till exempel fallit det senaste halvåret, men effekten vid pumpen har delvis uteblivit därför att dollarn är så dyr.

En dyr dollar skapar med andra ord inflation överallt förutom i USA. USA exporterar inflation till oss andra.

För att förhindra en ond cirkel, där redan hög inflation förstärks av en fallande egen valuta och importerad inflation, måste därför Riksbanken och andra centralbanker höja styrräntorna för att hänga med i USA:s takt.

Internationella valutafondens tidigare chefsekonom Maurice Obstfeld varnar för att det kan skapa en destruktiv kapplöpning mot högre räntor. Det skulle i så fall fördjupa den globala konjunkturnedgång som redan står för dörren.

En dyrare dollar får dessutom andra allvarliga följder.

I många länder – lyckligtvis inte i Sverige i särskilt hög utsträckning – lånar företag, hushåll och stater pengar i amerikansk valuta. Om dollarn stiger med 20 procent ökar skulden omedelbart med 20 procent – dessutom till chockhöjd ränta.

Världsbanken varnar därför för att vi står inför en internationell skuldkris, med de allra största riskerna anhopade i världens medelinkomstländer. Följderna kan ändå bli kännbara globalt.

Jerome Powell, chefen för amerikanska Federal Reserve, fick i veckan frågor om hur hans ser på de här riskerna. Svaret blev att centralbankerna pratar med varandra och försöker samordna sig. Men också att Fed ytterst har ett nationellt mandat. Alltså ”vår valuta, era problem”.

Snart kanske ganska stora problem.

Ämnen i artikeln

Valutor
Riksbanken
Räntan

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt