Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-11 20:09

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/carl-johan-von-seth-laga-rantor-och-lag-inflation-flera-ar-efter-pandemin/

Ekonomi

Carl Johan von Seth: Låga räntor och låg inflation flera år efter pandemin

Riksbankschefen Stefan Ingves.
Riksbankschefen Stefan Ingves. Foto: Ali Lorestani/TT

Riksbanken lämnar styrräntan oförändrad på noll procent, men ökar andra typer av stimulanser. Chefen Stefan Ingves ser låga räntor och låg inflation flera år efter pandemin.

DN:s Carl Johan von Seth svarar på tre frågor om onsdagens besked.

Hur ser Riksbanken på läget i svensk ekonomi just nu?

– Precis som många andra ser riksbankschefen Stefan Ingves en strimma hopp i krisen. Sedan slutet av april har bedömningen av svensk ekonomi blivit ljusare – eller i alla fall mindre mörk. Det värsta är sannolikt över och sammantaget blir krisen kanske inte riktigt så djup som Riksbanken befarade i våras.

– Just nu räknar Riksbanken med att svensk ekonomi krymper med 4,5 procent i år, för att sedan återhämta sig skapligt 2021. 2020 blir ändå det värsta året i mannaminne, eller åtminstone sedan 1940, enligt Riksbanken.

– Krisen får samtidigt ordentliga effekter på inflationen. I Riksbankens prognos kommer den att vara ordentligt under 1 procent i år och under 2 procent ända fram till 2023, där prognosen slutar. Riksbankens inflationsmål är 2 procent.

Om inflationen väntas ligga så lågt, varför sänks inte styrräntan?

– Stefan Ingves säger nu vid varje tillfälle han får att penningpolitiken inte längre bara handlar om styrräntan. Riksbanken har haft fullt upp med andra verktyg under våren. Det har inte minst varit tillgångsköp, det som ibland kallas kvantitativa lättnader eller QE, i massiv skala. Riksbanken har också infört nya lånesystem riktade till företagen, genom storbankerna. 

– De stimulansprogrammen utökas nu ordentligt. Poängen med alla dessa åtgärder har varit att företagens och hushållens olika räntor inte ska sticka iväg under krisen, vilket annars är en risk. Man kan säga att fokus har varit att hålla räntorna nere på den låga nivån innan krisen, snarare än sänka räntorna ytterligare.

– En faktor för Riksbanken är också att man vill undvika minusränta igen. Det Ingves framför allt tycks vilja undvika är att sänka växelkursen i onödan och att bankerna ska påverkas negativt.

Hur länge kan den här krispolitiken fortsätta?

– Riksbanken räknar med att styrräntan kommer ligga på noll procent flera år framöver. Tillgångsköpen kommer också fortsätta en tid efter pandemin. För vanliga människor betyder det att man kan räkna med ett riktigt lågt ränteläge ett bra tag till.

– Men Stefan Ingves pekar allt oftare nu på finanspolitiken och de stimulansverktyg som finansminister Magdalena Andersson sitter på: Att höja olika bidrag, satsa på offentliga investeringar och sänka skatter. Riksbanken kan nämligen inte göra allt. Det finns en gräns för hur mycket den kan stimulera ekonomin, och biverkningarna blir större ju längre det pågår. 

Läs mer: Riksbanken lämnar nollräntan oförändrad

Ämnen i artikeln

Räntan
Riksbanken
Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt