Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-05-31 16:10

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/carl-johan-von-seth-magdalena-anderssons-svangremsretorik-skapar-onodig-osakerhet/

Ekonomi

Carl Johan von Seth: Magdalena Anderssons svångremsretorik skapar onödig osäkerhet

Finansminister Magdalena Andersson (S).
Finansminister Magdalena Andersson (S). Foto: Fredrik Sandberg/TT

I pandemikrisen oroar sig över 70 procent av svenskarna för hur vi ska klara framtidens välfärd.

Finansminister Magdalena Andersson skulle kunna ge lugnande besked. Men de onödigt dystra tonerna riskerar i stället att spä på skräcken i svensk ekonomi.

Det finns en märkbar attitydskillnad mellan Stefan Ingves och Magdalena Andersson när de talar om den pågående viruskrisen.

I ett tal förra månaden sa riksbankschefen att han är beredd att ”göra vad som krävs” för att svensk ekonomi ska klara pandemikaoset. Det är ett medvetet språk som ska visa dådkraft, inge förtroende i ekonomin.

Finansministern är mer prövande. Alla företag och jobb kan inte räddas, upprepar Magdalena Andersson. Och hoppas, hoppas att pengarna räcker till barnbidragen i december. Vi får se.

”Snål deppgök”, står det i kravbeskrivningen för en svensk finansminister. Lova inte mer än du kan hålla. Säg hellre nej än ja. Säg förresten aldrig ja om du inte verkligen måste!

En del av denna skillnad har en naturlig ekonomisk förklaring. Riksbanken laborerar med krediter och kan i princip alltid trycka mer pengar. Regeringen har däremot riktiga utgifter som måste täckas på ettdera viset. Förutsättningarna är inte desamma.

En del är också vana. Modern centralbanksverksamhet är till hälften ren retorik. Stefan Ingves ”vad som krävs” är ett eko av det som ECB-chefen Mario Draghi en gång sa när euron var hotad. ”Whatever it takes”. De orden sägs ha räddat hela valutan.

Särskilt efter finanskrisen har centralbankerna lagt större vikt vid att förklara vad de kan och tänker göra. Det kallas ibland forward guidance – framåtblickande vägledning, ungefär. Tanken är att minska onödig osäkerhet och ge extra kick i olika åtgärder.

Finansdepartementet har en annan tradition. ”Snål deppgök”, står det i kravbeskrivningen för en svensk finansminister. Lova inte mer än du kan hålla. Säg hellre nej än ja. Säg förresten aldrig ja om du inte verkligen måste! 

Den seden har gjort att Sverige nu står bättre rustat än nästan alla andra länder inför coronakrisen.

Men även en god vana kan gå till överdrift. Det gäller särskilt i en ekonomi som bär på trauman efter 1990-talets skuldkris och smärtsamma nedskärningar i välfärden.

Enligt mätningar som redovisas av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap är samhällsekonomin det som oroar flest svenskar just nu, inte viruset. Över 70 procent oroar sig för framtidens välfärd.

På Magdalena Anderssons presskonferenser handlar också förvånansvärt många av frågorna om statsskulden. Smäller det nu? Klarar vi verkligen kostnaderna?

Till och med kungen har uttryckt oro för landets statsfinanser (DN 29/3).

Men ingen etablerad ekonom tänker just nu i de banorna. Ingen bedömer att räntorna på statens lån är på väg att skena, eller att statsskulden är i närheten av att bli ohållbar. Krisåtgärderna motsvarar än så länge knappt 5 procent av Sveriges bnp. Det är mycket. Men ingen apokalyps.

Finanspolitiska rådets ordförande, professor Harry Flam, lyfte i veckan i stället fram en inflytelserik studie som visar att nya lån i praktiken är gratis för staten.

Magdalena Andersson kan därför visa lite mer av den beslutsamhet och det självförtroende som centralbankernas utstrålar. Inspirera tilltro till ekonomins förmåga att klara krisen. Inge lite tillförsikt hos människor så att krisoron inte blir självuppfyllande.

Regeringens ministrar säger visserligen att ekonomiska stimulanser kommer. Men när, och i vilken form, tycks hemligt. ”Hur det kan komma att se ut är för tidigt att prata om”, sa Isabella Lövin (MP) till DN i veckan.

Varför då? Varför inte prata om det nu, och tillämpa lite ”framåtblickande vägledning”? En uppsats från den amerikanska centralbankens Texasfilial, Dallas Fed, visar att finanspolitiska stimulanser får extra effekt om de annonseras i förväg.

I stället för att muttra om pengar till barnbidraget borde regeringen säga som det här: Det finns i dagsläget inget som talar för att pandemis effekter kommer att svälta svensk välfärd. Oron har inget fog.

Dessutom kan den förstärka den ekonomiska nedgången.

Läs mer: Kraftig ökning av konkurser i sommar spår Svenskt näringsliv 

Rättelse 18/5: I denna artikel fanns tidigare en uppgift om krisåtgärdernas omfattning i förhållande till svensk bnp som var för låg.