Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-10-19 18:32

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/carl-johan-von-seth-oavsiktliga-experiment-far-arets-ekonomipris/

EKONOMI | KOMMENTAR

Carl Johan von Seth: Påhittiga sätt att urskilja orsak och verkan får årets ekonomipris

Peter Fredriksson, Göran K. Hansson, ständig sekreterare för Vetenskapsakademien, och Eva Mörk tillkännager årets Nobelpristagare i ekonomi.
Peter Fredriksson, Göran K. Hansson, ständig sekreterare för Vetenskapsakademien, och Eva Mörk tillkännager årets Nobelpristagare i ekonomi. Foto: Claudio Bresciani/TT

Att utföra experiment – med molekyler, växter, djur eller försökspersoner – är vetenskapens grundmetod. Men hur gör man när man behöver undersöka en hel ekonomi eller ett större socialt system?

Svaret från årets ekonomipristagare är att leta upp oavsiktliga experiment ute i verkligheten. Världen är nämligen full av ofrivilliga försökskaniner.

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.

Människor med längre utbildning tjänar i genomsnitt mer än andra. Det är ett samband, en korrelation. Men hur vet man att det ena verkligen orsakar det andra? Vad som är hönan och ägget? Välutbildade människor råkar till exempel också vara längre än genomsnittet, men det kan ju inte gärna betyda att skolan bokstavligen får människor att växa.

Ett vetenskapligt sätt att reda ut frågan vore att ordna ett experiment. Till exempel kan en årskull barn delas in i två grupper genom lottning. Ena halvan får bara gå grundskolan, medan den andra halvan får fortsätta gymnasiet. Sedan kan man ju jämföra hur det gick för de två grupperna senare i livet och se vilka som tjänade mest.

Enkelt i teorin – omöjligt i verkligheten.

Problemet med många frågor som rör vår ekonomi och vårt samhälle är att de faktiskt inte låter sig besvaras med experiment. Om det inte är etiska hinder som ligger i vägen kan det vara praktiska, politiska eller ekonomiska begränsningar.

Forskare inom samhällsvetenskaperna har därför länge fått hanka sig fram med mer eller mindre pålitliga metoder för att bringa ordning i alla dessa bedrägliga korrelationer.

Foto: Claudio Bresciani/TT

Eva Mörk, ledamot i ekonomipriskommittén och professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet, beskriver hur knepig det brukade vara:

– Man lutade sig mot teoretiska antaganden som var svåra att testa.

På 1990-talet kom sedan den revolution som har letts av årets ekonomipristagare David Card, Joshua Angrist och Guido Imbens.

Deras lösning på dilemmat var att leta efter det som kallas naturliga experiment. Vi kan inte ge barn olika förutsättningar i livet bara för forskningens skull. Men i verkligheten blir vi ofta försökskaniner i något oavsiktligt experiment. Livet är inte rättvist. Samhället är fullt av godtyckliga regler och gränser, och de kan i praktiken skapa förutsättningar som påminner om till exempel en läkemedelsstudie.

Här är ett exempel: Vi tänker oss en grupp mödrar som kommer in för förlossning på nyårsafton. En del av deras barn kommer att födas den 31 december, andra den 1 januari. Det är i princip slump. Barnen som föds före respektive efter tolvslaget skiljer sig inte från varandra. Men på grund av en godtycklig regel kommer barnen att börja skolan med ett års mellanrum.

I USA är skolan obligatorisk fram till en viss ålder – 16 eller 17 år, beroende på delstat – snarare än en särskild årskurs. Barnen som är födda den 1 januari kommer alltså att kunna hoppa av skolan med ett helt år mindre av skolgång än sina nyårskamrater från BB som föddes lite tidigare.

Det här utnyttjade Joshua Angrist i en av sina banbrytande studier. Lagarna kring obligatorisk skolgång skapar ett ”naturligt experiment”. Barn födda tidigt på året hade i genomsnitt lite kortare utbildning än andra, visade det sig. Och de tjänade också mindre senare i livet.

Vi kan svara helt andra frågor nu. Vi har ett annat ramverk som vi kan använda. Trovärdigheten har ökat och det är mycket lättare att gå in och granska en studie.

Det årets ekonomipristagare har gjort är två saker. För det första har de visat att världen är full av ofrivilliga försökskaniner. Det finns alla möjliga situationer där godtycket skapar förutsättningar för smart forskning. Det andra de har gjort är att utveckla tekniker för att urskilja orsak och verkan i dessa naturliga experiment. De statistiska metoderna och testerna är typiskt lite mer komplicerade än i vanliga labbexperiment.

För nationalekonomer och samhällsvetare i Eva Mörks generation – hon disputerade i slutet av 1990-talet – har framstegen haft enorm betydelse.

– Vi kan svara helt andra frågor nu. Vi har ett annat ramverk som vi kan använda. Trovärdigheten har ökat och det är mycket lättare att gå in och granska en studie, säger hon.

Hennes eget favoritexempel är en svensk studie om alkoholkonsumtion och fosterskador. I slutet av 1960-talet såldes, under en kort period, starköl i matbutikerna i vissa län i Sverige. Det blev ett slags naturligt experiment som ekonomen Peter Nilsson har använt i en av sina studier. Metoderna som han använde kommer från årets ekonomipristagare.

Pristagarnas innovationer har inte minst lett fram till ny kunskap om arbetsmarknaden.

Synen på minimilöner, till exempel, har skiftat helt efter David Cards inflytelserika forskning med naturliga experiment. Höjda minimilöner leder inte alls alltid till lägre sysselsättning, visar de studierna.

Ämnen i artikeln

Nobelpriset

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt