Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-01-29 09:30

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/carl-johan-von-seth-priserna-skenar-aven-pa-klimatomstallningen/

EKONOMI | KOMMENTAR

Carl Johan von Seth: Priserna skenar även på klimatomställningen

Foto: Daniel Costantini

Solpaneler och bilbatterier har blivit heta alternativ till gammal fossilteknik tack vare att de blivit så mycket billigare. Men förra året bröts pristrenden.

Grön inflation utgör nu ett hot mot omställningen.

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.

Allting, även den gröna energiomställningen, har sitt pris. Men en av de senaste decenniernas mest hoppingivande trender har varit att priset på just ny klimatteknik hela tiden har sjunkit.

Mellan 2009 och 2019 rasade det genomsnittliga priset för solpaneler med nästan 90 procent. Det har gjort att solenergin, helt på egna meriter, plötsligt kan tävla med kolkraft. Särskilt i solrika länder som Indien har det vänt uppochned på kalkylerna.

Nästan lika långt pressades batteritekniken. Under det förra decenniet blev ett bilbatteri med en kapacitet på 50 kilowattimmar nästan en halv miljon kronor billigare. Även moderna vindturbiner har förfinats på ett sätt som numera gör dem svårslagna i jämförelse med fossila alternativ.

Elbilsbatterierna rasar inte längre i pris
Efter att ha blivit billigare varje år kan litiumbatterier till elbilar stiga i pris i år.
Elbilsbatterierna rasar inte längre i pris
Källa: Bloomberg New Energy Finance. Grafik: Maria Westholm.

Men vad som hände under inflationsåret 2021 var att världen upplevde en prischock på många mineraler och material. Ett trendbrott har börjat skymtas inom den gröna energin.

Förnybara energislag har ju den avgörande fördelen att de inte behöver matas med dyra och klimatförstörande bränslen. Men de har också en nackdel. Solpaneler, vindturbiner och batterier slukar mycket mineraler att framställa och koppla upp till elnätet.

Grön energi är snål i drift, men råvaruhungrig i investeringsfasen.

Ta solkraften. Den kräver stora volymer av råvaran polykisel, ett material som har fyrdubblats i pris sedan början av 2020. Priset på aluminium och koppar, som i princip alltid behövs i ny elteknik men särskilt i vindkraften, har också stigit snabbt. Vindturbiner och solpaneler har därför blivit mellan 10 och 25 procent dyrare.

Solenergi har blivit dyrare
Höga råvarupriser gör att priset på installerad solkraft stiger. Total kapitalkostnad per kilowattimme.
Solenergi har blivit dyrare
Källa: International Energy Agency. Grafik: Maria Westholm.

Litiumbatterier som sitter i bilar slukar, förutom mineralen litium, flera dyra material. Koppar, nickel, mangan och kobolt är de vanligaste. Under helåret 2021 blev litiumkarbonat hela sex gånger dyrare. Kobolt fördubblades i pris, samtidigt som nickelpriset tog ett skutt uppåt. Tack vare resurssnålare kemiska recept blev bilbatterierna ändå lite billigare under förra året. Men prognoserna för i år pekar, för första gången, faktiskt på prishöjningar.

Grön energiteknik slukar mineraler
Grön energiteknik slukar mineraler
Källa: Bloomberg och International Energy Agency. Grafik: Maria Westholm.

Grön inflation gör inte klimatfrågan mindre akut. Men den gör faktiskt klimatarbetet mer besvärligt.

Inte minst blir det dyrare. Internationella Energiorganet, IEA, har räknat på saken. De råvarupriser som gällde i oktober förra året hotade att fördyra alla investeringar i energiomställningen med mellan 5 och 15 procent, enligt IEA:s kalkyl. I reda pengar betyder det åtskilliga tusen miljarder kronor i prispåslag på kommande års nödvändiga satsningar.

I praktiken kan klimatsmarta alternativ också få svårare att konkurrera med fossil teknik. Litiumbatterierna, till exempel, behöver prispressas ytterligare en bit till för att elbilarna ska bli jämförbara med bensin- och dieselmodeller i inköpspris.

Elektrifierade transporter kommer att ha en mycket brantare uppförsbacke om förbränningsmotorn fortsätter att vara den mest ekonomiska lösningen.

På kort sikt finns det mycket som tyder på att viktiga mineraler och material kommer fortsätta att vara dyra. Råvarupriserna brukar stiga och sjunka i långa cykler. Förmodligen befinner vi oss i början av en period med höga priser.

Uppgången kommer att eldas på av efterlängtade gröna investeringar, men också göras mer smärtsam av nya flaskhalsar. Gruvorna tär hårt på vattnet och miljön, och trenden är att länder ställer högre krav.  I Chile, som är världsledande inom koppar och litium, väntas landets nya president godkänna färre nya gruvor. Sådant kommer att bidra ytterligare till högre priser.

Vinterns europeiska energikris kan dessutom bli en försmak på hur en annan typ av inflation med gröna toner kan se ut.

Bristen på naturgas i Europa är av de viktigaste orsakerna till de rekordhöga elpriserna. Det är ett fossilt bränsle som många länder tänker använda som ett slags nikotinplåster under avvänjningen från kolkraft. Oddsen talar för att gaspriserna kommer att förbli höga under hela den nödvändiga övergången till helt förnybar energi.

Isabel Schnabel, en av cheferna på Europeiska centralbanken, varnade nyligen för att den här typen av energiinflation med gröna förtecken kan vara här för att stanna.

Under 2010-talet visade de förnybara energiteknikerna sin potential. Men de har ännu inte infriat sitt löfte. I dag kommer bara 20 procent av Europas elkonsumtion från förnybara källor. 2020-talet behöver bli det decennium då de införs i stor skala.

Det kommer att bli en kapplöpning mellan ingenjörskonsten och råvarumarknaden. Hoppet står till att den snabba tekniska utvecklingen kan fortsätta, och minska behovet av dyra råvaror. De gröna energislagen behöver bli mer resurssnåla än de är i dag.

Men länders regeringar kommer också att behöva hantera uppgångar och svängningar i konsumentpriserna. Att, som Magdalena Andersson, säga att de hushåll som har ett rörligt elpris får skylla sig själv kommer inte att duga. I alla fall inte om de vill ha fortsatt stöd från sina väljare i klimatomställningen.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt