Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-03-24 04:18

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/carl-johan-von-seth-riksbanken-har-tuggat-mer-pa-kronan-an-den-kan-svalja/

Ekonomi

Carl Johan von Seth: Riksbanken har tuggat mer på kronan än den kan svälja

Riksbankschefernas plan var att en lite klenare krona skulle ge inflationen hjälp på traven. Men att försvagningen skulle gå så långt var aldrig tanken.

Rätta artikel

Det är något konstigt med den svenska valutan. Följetongen ”Kronmysteriet på Brunkebergstorg”, som har gäckat Riksbanken, fortsatte på tisdagsmorgonen.

Återigen försvagades kronan. Vid lunchtid kostade en euro 10:59 – ungefär 40 öre mer än vid årsskiftet. Och så sent som på vårkanten 2017 kostade euron bara 9:50. Rena fyndet.

Dagens svaga nivåer har den svenska valutan faktiskt inte sett på decennier.

Fallet på tisdagen var visserligen inte helt oförklarligt. Den gängse tolkningen är att växelkursrörelserna utlöstes av ny inflationsstatistik från SCB. Inflationen i februari visade sig – precis som i januari – ha blivit lägre än vad Riksbanken räknat med. Den missen riskerar att grusa bankens planer på att höja styrräntan ett steg i höst. 

Finansmarknaderna, som premierar valutor med koppling till räntehöjningar, reagerade genom att fly kronan.

Det gåtfulla ligger i stället i den långsiktiga försvagningen. I princip alla svenska expertmyndigheter har det senaste året räknat med en kronförstärkning, i linje med gamla konjunkturmönster.

Konjunkturinstitutet spådde förra året att kronans värde skulle stiga och nå en topp under 2019. Och under förra våren började statliga Riksgäldskontoret rentav att spekulera i en förstärkning av den svenska valutan.

Nu talas det i stället om en ny botten. Riktigt pessimistiska bedömare, som nederländska ING, tror att euron framåt sommaren kan kosta 10:70.

Riksbankscheferna har själva väntat sig en starkare krona och förvånats över den negativa trenden.

Men det var de som försvagade den. Låg styrränta ger en svagare krona, och en svagare krona ökar inflationen och eldar på den inhemska efterfrågan. Det sker genom flera mekanismer som Riksbanken har varit uppmärksam på.

Ett sätt som det sker på är att importvaror helt enkelt blir dyrare. Andra sidan av samma mynt är att industrins varor blir billigare för omvärlden, vilket ökar exporten. Visserligen har denna exportstimulans avklingat i takt med att världshandeln blivit mer sammanvävd, men den finns delvis kvar.

Det sägs att en svag krona gör oss fattigare. Men det beror också på. De aktier och andra besparingar som svenskarna äger utomlands stiger i värde när kronan tickar nedåt. Centralbankernas modeller säger att det ger en injektion i ekonomin. Kronkursens dystra trend kan alltså fortfarande hjälpa Riksbanken.

Kruxet verkar vara att minusräntan har gett en alltför häftig effekt på växelkursen. 

Gamla jämvikter tycks ha rubbats. Valutan sjunker och stiger inte riktigt som förr. Riksbanken kan ha gnagt lite mer på kronans värde än den kan svälja.

Läs mer: Dyrare resor och mat när kronan försvagas