Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-02-17 19:11

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/carl-johan-von-seth-snart-kan-taxibilens-forare-ocksa-sitta-i-senegal/

Ekonomi

Carl Johan von Seth: Snart kan taxibilens förare också sitta i Senegal

KOMMENTAR. Det kan kännas främmande att hamna hos en telefonist i Senegal när man slår numret till färdtjänsten i Skövde.

Men snart kan även bilens förare sitta på ett kontor i Dakar. Nästa globaliseringsvåg kommer att kännas inpå bara skinnet.

Carl Johan von Seth
Rätta artikel

Den 8 januari i år fick en gris i Fujianprovinsen sin lever bortopererad. Kirurgen dök dock aldrig upp.

Försöksdjuret, vars namn tyvärr inte har rapporterats i de kinesiska statsmedierna, uppges vara först i världen att genomgå en 5G-operation. Med hjälp av en fjärrstyrd operationsrobot och en blixtsnabb internetuppkoppling kunde läkaren genomföra hela ingreppet på mils avstånd.

Läs mer: Färdtjänsten sköts i den svenska bubblan i Dakar

Forskarna i Kina har lyft fram teknikens fördelar främst när det gäller insatser i katastrofområden. Men telekirurgins anhängare tänker naturligtvis att den på sikt ska fungera på ett bredare fält.

En ortoped i Fujian kan, i en ganska nära framtid, operera en höft i Peking. Eller i Osaka.

Eller i Västerås.

Visst. Det återstår till exempel att se om den hajpade 5G-tekniken, som ska ge stabilare nätverk med minimala fördröjningar, håller vad den lovar.

Ändå finns det mycket som talar för att den här sortens lösningar kommer att slå igenom snabbare än den artificiella intelligensen och de självständiga robotarna.

Ett skäl är psykologiskt. För även om det går att datorisera människans omdöme kommer vårt behov av hennes närvaro – i någon form – att finnas kvar. Ansvar och förtroende är saker som inte enkelt automatiseras. Vi kommer att ha lättare att lita på en delvis fjärrstyrd bil än en helt självkörande.

Även rent tekniskt kan steget vara kortare. Robotkirurgin utvecklas snabbt. Att koppla ihop maskinen med en kirurg via nätet är enklare än att få apparaten att ta läkarexamen och operera på samma nivå som en erfaren specialist.

Starka ekonomiska drivkrafter kommer dessutom att verka för att utvecklingen blir verklighet.

Ekonomiprofessorn Richard Baldwin, en auktoritet på området internationell handel, talar om ”telemigrationen” som nästa viktiga faktor i globaliseringen.

Med det menar han nya möjligheter att befinna sig på plats – virtuellt – och utföra arbete i andra länder. När robotar och ny teknik som förstärkt verklighet, AR, river fysiska barriärer kommer det att locka människor i länder med låga löner att gästarbeta på distans. Likaså kommer företagen se möjligheter till stora besparingar.

Det kan förändra världen rätt rejält.

En stor del av vår ekonomi – mellan tummen och pekfingret en fjärdedel – har hittills varit förskonad från internationell konkurrens. Det finns ingen världsmarknad för sjukvård. Och till skillnad från tillverkningsindustrin och jordbruket pressas inte heller byggsektorn av import. Detsamma gäller många andra tjänstebranscher som efter nästan 200 år av globalisering inte berörts nämnvärt av det stigande trycket från internationella marknadskrafter.

Vilka som blir vinnare och förlorare i ”telemigrationen” är inte helt enkelt att förutse. Att den kommer att påverka människors löner, konsumtion och framtidsutsikter i såväl rika som fattiga länder är dock givet.

Kina och Indien har blivit tydliga vinnare i den globalisering som setts de senaste decennierna. Kanske har turen nu kommit till länder som Senegal, som inte har byggt någon tillverkningsindustri. Det blir lättare att koppla upp sig på den globala tjänstemarknaden.

Visst kan det kännas främmande att hamna hos en telefonist i Dakar när man ringer färdtjänsten i Skövde.

Vänta bara tills bilens förare sitter på ett kontor i Västafrika.