Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-06-16 15:09

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/carl-johan-von-seth-splittrat-euparlament-stalls-infor-stora-ekonomiska-vagval/

Ekonomi

Carl Johan von Seth: Splittrat EU–parlament ställs inför stora ekonomiska vägval

Foto: Francisco Seco

Söndagens valresultat ger det mest splittrade EU-parlamentet någonsin.

Här är de stora ekonomiska vägvalen som partigrupperna snart kan behöva kompromissa om.

EU-valet 2019

Hur ser ett januariavtal ut på EU-nivå?

Efter söndagens parlamentsval inleds ett skådespel som lär påminna om det vi alldeles nyligen såg i Sverige. Långa förhandlingar och hårda utspel. Därefter minst en omröstning om vem som ska ha toppjobbet. Och till slut en sakpolitisk uppgörelse som ska ligga till grund för kommande mandatperiod.

Till skillnad från Sveriges riksdag tillsätter EU-parlamentet inte någon regering. Däremot röstar ledamöterna om medlemsländernas förslag till EU-kommissionens nya ordförande.

Posten tillsätts formellt i höst. Förhandlingsspelet börjar dock redan nu. Konservativa Manfred Weber är favorit. Men valets vinnare, den liberala partigruppen och den gröna gruppen, har på förhand krävt ett slags koalitionsavtal kring den nya EU-kommissionens mål och dagordning. Med ett ökat antal mandat i ryggen kommer de att sätta hård press på Europas två jättar, konservativa EPP och socialdemokratiska S&D, som i det nya parlamentet förlorar sin gemensamma majoritet.

Här är fyra stora ekonomiska frågor som grupperna snart måste kompromissa kring.

1. EU-budgeten

I de återkommande förhandlingarna om EU:s långtidsbudget ställs olika impulser alltid mot varandra. Spara eller slösa? Förändra eller bevara? Omfördela mellan länder, eller behålla mer nationellt?

Men inför den nya budgeten, som ska gälla åren 2021–2027, är valen fler och svårare än förr. Brexit kommer att lämna ett mångmiljardhål i EU:s kassa. Om det ska fyllas eller lämnas tomt är en stor stridsfråga. Alla svenska partier utom Liberalerna har lovat att driva linjen att EU-budgeten ska krympas.

Partigrupperna i EU-parlamentet är också splittrade. Inte minst i den liberala gruppen kommer både Spara och Slösa att finnas representerade.

Ett annat känsligt ämne berör konflikten mellan å ena sidan Ungerns och Polens regeringar och å andra sidan Bryssel och resten av EU. EU-kommissionens förslag har varit att koppla utbetalningar av EU-medel till rättsstatens utveckling i medlemsländerna. Det skulle innebära en skarp markering och faktiskt en helt ny riktning för EU:s budgetpolitik.

2. Frihandeln

Det kärvar i världshandeln. USA har inte bara infört tullar mot Kina. President Donald Trump pekar också ut EU och har slagit till med tullar på stål och aluminium. Näst i tur står den europeiska fordonsindustrin, som riskerar att drabbas hårt.

Trumps attacker mot Världshandelsorganisationen, WTO, håller samtidigt på att lamslå organisationen. USA har länge haft invändningar mot hur WTO fungerar. Men de är faktiskt inte ensamma. Missnöjet kommer inte bara från Trump.

Det går snarast att tala om en kris för det internationella handelssystemet.

EU-parlamentet har tydlig makt över unionens handelspolitik. Det har vetorätt över alla nya avtal som kommissionen förhandlar fram. Hittills har de stora partierna i regel haft sista ordet, men särskilt den gröna gruppen avviker i sin syn på vad frihandel betyder och vilka mål avtalen ska ha. Precis när EU skulle behöva samlas kring en gemensam linje i handelsfrågor kan just det bli svårare.

3. Kinadilemmat

Kan europeiska företag överleva i konkurrensen med Kinas statssponsrade jättar?

I frågor som gäller konkurrens och statsstöd hävdar EU traditionellt en sträng linje. Tidigare i år stoppade kommissionen en sammanslagning av två europeiska tågtillverkare, tyska Siemens och franska Alstom, som försökte gå ihop och bli en enda gigant.

Monopolrisk, sa konkurrenskommissionären Margrethe Vestager, som också är den liberala partigruppens toppkandidat. Naivt, tyckte inte minst fransmän och tyskar som vill hjälpa bolagen – och som har lagt fram nya förslag för att underlätta för enskilda bolag att bli dominerande.

Här finns ett viktigt ekonomiskt vägval. EU kan antingen försöka efterlikna den kinesiska modellen, där man pekar ut olika strategiska branscher och satsar på att ett stort företag blir framgångsrikt inom sitt område. Eller så fortsätter man att följa den traditionella filosofin som hävdar att innovationer och utveckling bäst främjas genom konkurrens och mångfald. Även i detta dilemma skär konfliktlinjen genom partigrupperna.

4. EU-skatter och minimilöner

Fler av partigruppernas toppkandidater har ställt krav på en ny europeisk skattepolitik. Såväl socialdemokrater som gröna och liberaler i Europa vill se en gemensam europeisk nivå för bolagsskatten.

Särskilt de gröna, men även liberaler, driver frågan om en europeisk koldioxidskatt. Den franska regeringens nya omsättningsskatt på digitala jättar som Google och Facebook har också tagits upp som en modell för EU att sprida på kontinenten. Därtill har flera av toppkandidaterna ställt sig bakom förslag om en europeisk minimilön.

Här handlar det om ekonomisk-politisk maktdelning. Många medlemsländer kommer att sätta sig på tvären. Den svenska regeringen har en bred majoritet i riksdagen bakom sig när det säger absolut nej till att ge EU beskattningsrätt. Minimilöner är också tabu eftersom det skulle undergräva den svenska arbetsmarknadsmodellen.

Men EU är en stor kompromissapparat. Det går att tänka sig uppgörelser som går partigrupperna halvt till mötes. Efter parlamentsvalet kan maktbalansen ha förskjutits.