Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-06-26 06:14

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/carl-johan-von-seth-svensk-ekonomi-flyger-ett-tag-till/

Ekonomi

Carl Johan von Seth: Svensk ekonomi flyger – ett tag till

Svensk ekonomi utvecklades starkare än förväntat under första kvartalet 2019, visar nya siffror från SCB.

DN:s Carl Johan von Seth svarar på tre frågor om konjunkturutsikterna och kronan.

1. Hur mår svensk ekonomi?

– Under årets tre första månader ökade Sveriges BNP med 2,1 procent i årstakt, enligt SCB. Det innebär en inbromsning i tillväxten jämfört med förra året. Men siffran är ändå högre än prognosmakarna, bland annat Riksbanken, hade förväntat sig.

– Motorn snurrar alltså på bra, även om den nu är på en lägre växel än under de år vi har bakom oss.

– Det finns samtidigt motsägelser i bilden. Att tillväxten hittills i år har varit förhållandevis stark beror främst på den ökade svenska tjänsteexporten, där bland annat turismen ingår. Andra delar av svensk ekonomi ser dystrare ut.

2. Hänger utvecklingen ihop med den svaga kronan?

– Att kronans värde har minskat med 8 procent mot dollarn sedan årsskiftet kan ha påverkat på flera sätt. Importen och exporten berörs av växelkursen. Hittills i år har importen sjunkit och exporten ökat. Det ger en positiv effekt på BNP-siffrorna. En annan effekt är att hushållen sparar mer och konsumerar försiktigare, särskilt i utlandet.

– En ny undersökning från Svensk Exportkredit visar att det är ganska många exportföretag som faktiskt inte gillar att kronans värde är så lågt. Men det mesta talar för att exporten har gynnats av växelkursen. Den stigande oron i världshandeln skulle sannolikt ha drabbat svensk industri hårdare om kronan varit starkare än den är i dag.

– Trots tillväxten tyder mycket på att kronan kommer att förbli svag framöver.

3. Vad innebär de nya BNP-siffrorna för Riksbanken och regeringen?

– I prognoserna förväntar sig de flesta att årets tillväxt i svensk ekonomi hamnar kring eller under 1,5 procent. Men både regeringen och Riksbanken hoppas förstås att ekonomin fortsätter att rulla på ett tag. För regeringen skulle det innebära större skatteintäkter och ett rymligare så kallat reformutrymme. Mer pengar underlättar förhandlingarna i den nya fyrpartikonstellationen.

– På Riksbanken lär man i sin tur hålla tummarna för tillväxt och gärna även lite mer av ett inflationstryck, så att man kan fullfölja sin plan att höja styrräntan till noll i höst.

– Frågan är om utvecklingen det första kvartalet håller i sig. Konjunkturbarometrarna bekräftar att hushållen har blivit försiktigare. Och företagen investerar inte i lika hög takt längre. Om läget i omvärlden försämras är risken att tillväxten snabbt dämpas.