Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-02-22 17:47

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/carl-johan-von-seth-tyskt-exportmonster-behover-byta-diet/

Ekonomi

Carl Johan von Seth: Tyskt exportmonster behöver byta diet

I flera decennier har omvärlden beundrat det tyska exportundret. Foto: Jens Meyer/AP

Tysklands ekonomi gör tvärnit när omvärldens efterfrågan på nya bilar och maskiner sviker. Hoppet står till att exportberoendet kan brytas.

Carl Johan von Seth
Rätta artikel

I flera decennier har omvärlden beundrat det tyska exportundret. Men de senaste månadernas siffror är inget vidare mirakel.

Fabriksbeställningarna i tysk industri faller med 7 procent i årstakt, visade ny statistik i veckan. Sedan förra våren har Internationella Valutafonden, IMF, flera gånger skrivit ned landets bnp-siffror. I EU-kommissionens senaste prognos är det bara krisande Italien som går sämre.

På sätt och vis speglar dämpningen landets styrka. Efter finans- och eurokriserna repade sig Tyskland snabbt. Arbetslösheten har sjunkit till den lägsta nivån sedan återföreningen av öst och väst. Eftersom ekonomin ligger så långt före resten av euroområdet i konjunkturcykeln är det naturligt att andra – Spanien, till exempel – i år har en högre tillväxt.

Men det snabba tappet visar inte bara mättnad utan också en svaghet i den tyska tillväxtmodellens tunga beroende av omvärldens efterfrågan på nya maskiner och Volkswagenbilar.

Om vi backar bandet några år har Tysklands stora export främst setts som ett problem för andra. 2017 varnade tidskriften The Economist för ”det tyska problemet”. Det stora handelsöverskottet skadade omvärlden, enligt analysen. Den tidigare chefen för USA:s centralbank Federal Reserve, Ben Bernanke, gjorde samma bedömning. Tyskland exporterade för mycket och importerade för lite.

Haken är nämligen att det ena landets handelsöverskott är ett annat lands underskott. Och ett underskott i ekonomins bytesbalans (som är ett något bredare mått än handelsbalansen) motsvarar alltid en ökande skuld till omvärlden.

Tysklands benägenhet att – lite hårdraget – sälja sina industrivaror på kredit till redan skuldsatta länder har setts som en bidragande faktor i de obalanser som ledde fram till finanskrisen. Åren efter krisen anklagades också Tyskland för att sluka andra länders krympande efterfrågekaka. Det har väckt irritation och protektionism.

Underskottsländer och internationella institutioner har efterlyst en korrigering. Det har skett i Kina. Landets tillväxt har i allt högre grad drivits av egen konsumtion och investeringar. Det gäller faktiskt även Sverige.

Men inte Tyskland, som nu har världens största handelsöverskott. En orsak är euron, vars låga värdering enligt IMF ger 10–20 procent rea på tyska varor.

Nu vänds problemet i stället till ett inhemskt dilemma. I början av förra året var det Donald Trump som matade det tyska exportmonstret med ofinansierade skattesänkningar. Dollarn steg i värde, euron sjönk och den amerikanska importefterfrågan ökade. Tyskland gynnades av stimulansen.

Men sedan vände lyckan. USA höjde tullarna och en tilltagande global oro har slagit till med större kraft än vad många väntade sig.

Sparnit och exportkraft är visserligen en källa till tysk stolthet. Men bolagen har lagt pengarna på hög. Staten går med överskott, hushållen hamstrar. Och sparsamhet är inte nödvändigtvis en dygd om det inte motsvaras av investeringar i landet. Satsningarna i nya tyska företag, i infrastruktur och kunskap har uteblivit.

Tyska löner har länge utvecklats långsamt. Människors disponibla inkomst, mätt som andel av ekonomin, har sjunkit. Konsumtionen har också kommit att spela en allt mindre roll.

Tyskland har flera bekymmer. Sysselsättningen, särskilt bland kvinnor, behöver öka. Bilindustrin rullar inte längre lika smidigt. Ekonomin behöver mer av ungdomlig dynamik.

Men ett viktigt vägskäl nu gäller det mellan export och egen konsumtion. Utsikterna i världshandeln är inte så ljusa. Hoppet står till att tysk ekonomi ställer om till en mer närodlad diet.