Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Cellgifter i låg dos ny metod mot cancer

Första gången en lågdos cocktail av olika cellgifter provades räddade det flera barn från cancer. Men trots spännande resultat går utvecklingen väldigt långsamt framåt.

Den dagliga cocktailen av olika cellgifter i låg dos som Bo Lennernäs ger sina patienter kallas av forskarvärlden för ”metronomisk terapi”. Barncancerläkaren Mark Kieran, vid Dana-Farber Cancer Institute i Boston, var först med att prova metronomisk terapi.

I början av 2000-talet behandlade han 20 barn som var i slutstadiet av sin cancersjukdom. Några av dem hade så långt gången cancer att de dog redan ett par dagar efter första dosen. Men sju av dem svarade på behandlingen på ett nästan mirakulöst sätt.

Mark Kieran har inte kontakt med alla barnen i dag, men han vet att flera av dem fortfarande lever. Studien är väldigt liten och rent teoretiskt kan det ha varit slumpen som spelade ett spratt. Kanske hade barnen mått lika bra utan behandlingen. 

Men efter Mark Kierans första studie har flera läkare visat på liknade resultat. Morton Coleman, onkolog vid Weill Cornell Medical College, New York Presbyterian Hospital i New York, har till exempel behandlat patienter med lymfom framgångsrikt med fyra olika cellgifter i låg dos. En tablett till frukost, en till lunch, en till middag och en vid sänggående. Hos cirka en tredjedel av patienterna försvann alla spår av cancer. Hos en tredjedel krympte tumörerna under en tid, och en tredjedel blev inte hjälpta alls. 

Normalt ger läkare cellgifter i den högsta dos som kroppen tål var tredje vecka. Då är målet att slå ut alla tumörer. Men den metronomiska terapin har ett annat syfte. Den slår i stället mot friska celler i kroppen som formar nya blodkärl. Det hindrar tumörer från att bilda nya närande nätverk. Utan blodkärl blir de inte större än ett knappnålshuvud. 

Läkare har också använt metronomiska behandlingar mot till exempel vissa former av lungcancer och bröstcancer. Men trots att resultaten ofta är lovande går utvecklingen bara långsamt framåt. Orsaken är att preparaten är gamla och patenten har gått ut.  

– Den krassa verkligheten är att metronomisk terapi inte kommer att drivas fram av ekonomiska intressen, säger Mark Kieran.

Han håller på med en klinisk fas II-studie på 160 barn. Inte förrän studien är klar om något år kan han säga hur effektivt det egentligen är. 

När läkemedelsindustrin tar fram en ny cancerbehandling går det, i jämförelse, väldigt mycket fortare. Pfizers nya läkemedel Sutent visade till exempel år 2006 att det minskade tumörerna hos en av tre patienter med spridd njurcancer.

I dag ingår Sutent i över 20 kliniska fas III-studier, där tusentals patienter får preparatet. Ensamrätten som kommer av patentet gör att Pfizer snabbt kan få igen sina investeringar. Sutent kostar närmare 400.000 kronor per år. 

DN Ekonomi har bara hittat ett exempel där metronomisk terapi prövas i en större fas III-studie. Den är företagssponsrad och terapin ges i kombination med ett kommersiellt cancerläkemedel för att förstärka effekten av det.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.