Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-12 12:59

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/dan-lucas-en-rantesankning-kan-komma-i-host/

Ekonomi

Dan Lucas: En räntesänkning kan komma i höst

Foto: Magnus Hallgren

Riksbanken kommer med stor sannolikhet att lämna räntan oförändrad. 

Skälet är att det är annat än räntesänkningar som kan rädda ekonomin i det här läget.  DN:s Dan Lucas svarar på frågor om varför räntan inte sänks. 

Coronapandemin har gjort att ekonomin gått i stå. Ändå är analytiker och ekonomer i stort eniga: Riksbanken kommer inte att sänka räntan på onsdagen. Varför det?

– Därför att det är väldigt lite Riksbanken kan göra med räntan i det här läget. Räntan är redan extremt låg – noll procent. Att sänka den till -0,25 eller -0,5 procent i det här läget kommer att ha ganska liten effekt på konsumtionen.

Så vad ska jag som bolåntagare tänka på?
– Så länge du har jobbet kvar så behöver du inte tänka på något särskilt alls – annat än de vanliga kloka åtgärderna, som att se över din ekonomi då och då. Ett tips är att stresstesta den – till exempel genom att anta att räntan fördubblas och se vilken effekt det har på ditt sparande och din konsumtion. Eller att du räknar på att någon i hushållet sägs upp. 

– Det som kan på allvar påverka bostadspriserna är om arbetslösheten fortsätter att stiga. Men än så länge har många som blivit uppsagda fortfarande uppsägningslön, så de har pengar kvar.

– Bilden är också splittrad när det gäller utvecklingen på bostadsmarknaden. Från mitten av mars och fram till utgången av april pressades priserna. Under maj har dock utvecklingen varit betydligt mer splittrad.

– Nu kommer dessutom sommarstiltjen på bostadsmarknaden så ett mer definitivt besked om hur hårt coronakrisen slagit mot marknaden vet vi framåt september.

Men företagen då – är inte de hjälpta av lägre räntor?

– Vissa kanske, men för de flesta är det knappast den stimulansen de behöver. Äger du ett hotell eller en restaurang så behöver du betalande gäster, inte mer lån som du i varje fall kan ha svårt att betala tillbaka, därför att du har näst intill inga inkomster.

– Regeringen har infört en ”Företagsakut” som ställer ut en lånegaranti på 70 procent av ett lån till små- och medelstora företag. När det lanserades fick det en ram på 100 miljarder kronor, men bara enstaka procent har utnyttjats – just för att många företagare inte vågar ta lånen och därför att den samlade kostnaden i garantiavgift och räntor ändå känns för hög. En sänkning med en kvarts procentenhet lär inte göra lånen mer attraktiva.

– Däremot har annat stöd, som stödet till korttidspermitteringar, sänkning av arbetsgivareavgifter och stöd till företag som tappat mycket i omsättning på grund av pandemin, större effekt.

Så det är finanspolitiken, som riksdag och regering styr över, som får större betydelse än Riksbankens penningpolitik?

– Ja, i det här läget. Men senare i år, om ekonomin återhämtar sig och inflationen förblir låg, kan en räntesänkning ge extra fart till konsumtionen. 

– Om det kommer att leda till lägre bolåneräntor ska dock vara osagt. Vid sidan av Riksbankens reporänta är det andra faktorer som också påverkar dessa.

– Statliga SBAB kom tidigare i månaden med en rapport där de räknar med att bolåneräntorna långsamt och försiktigt stiger under de närmaste åren. Men det är måttliga ökningar och räntorna förblir därför, i ett historiskt perspektiv, mycket låga under överskådlig tid. 

Läs mer: ”Allvarlig och långvarig kris” 

Ämnen i artikeln

Räntan
Riksbanken
Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt