Dan Lucas: Experternas bästa förslag för att dämpa bostadskrisen

En sak är tydlig efter vår intervjuserie med olika experter om krisen på bostadsmarknaden: det är en kris och den ser ut att förvärras. Trösklarna in på bostadsmarknaden, både till det ägda boendet och till det hyrda, har bara blivit högre de senaste åren.

En annan sak som framträder i serien är att det finns många förslag på lösningar - men att ingen ensam åtgärd i sig leder till att fler människor från en rimlig bostad till en rimlig kostnad inom rimlig tid.

Här följer några förslag och de för- respektive nackdelar de kan föra med sig.

Moms på hyran

Med en moms på 6 procent på hyran kan bostadsbolagen dra av momsen de betalar för alla varor och tjänster de köper. Sveriges Allmännytta menar att det skulle kunna sänka kostnaden i nyproduktionen med 10 procent.

Fördel: Lägre kostnader för att bygga nytt och fler bostäder blir då byggda.

Nackdel: Hyresgästerna får högre hyra om inte de i förhandlingar kan få del i den vinst bostadsbolaget gör på momsen.

Höj ROT-avdraget

I dag får den som låter genomföra en renovering, ombyggnad eller tillbyggnad (ROT) på sin fastighet göra ett skatteavdrag av 30 procent av arbetskostnaden. Det maximala avdraget en person göra är 50 000 kronor. Branschorganisationen Byggföretagen föreslår en höjning till 50 procent och 75 000 kronor.

Fördel: Stimulerar byggbranschen, i synnerhet de mindre företagen, som går igenom en svår tid. Genom ombyggnader kan flera mindre bostäder byggas.

Nackdel: Det är en dyr åtgärd och den skärper den skattemässiga orättvisan mellan det ägda boendet och det hyrda. Hyresgäster kan inte göra ROT-avdrag. Det är också tveksamt om det blir så värst många nya bostäder av det.

Slopa amorteringskraven

Flera av Tidöpartierna har föreslagit att amorteringskraven, i varje fall det skärpta kravet, ska slopas. Byggföretagen vill också att det skärpta kravet försvinner. En utredning är tillsatt av regeringen och ska komma med sina förslag under hösten nästa år.

Fördel: Gör det lättare, framför allt för förstagångsköpare, att köpa en bostad. Det ger hela den ägda bostadsmarknaden en skjuts och bidrar till ”flyttkedjor”, det vill säga att fler flyttar vilket antas lindra bostadsbristen.

Nackdel: Bolånen har gjort att svenska hushåll tillhör Europas högst skuldsatta. När Finansinspektionen införde amorteringskraven var syftet att dämpa lusten att ta nya lån och förmå människor att hitta billigare bostäder än de annars skulle ha gjort. Att slopa dem innebär att risken för ännu högre skuldsättning ökar.

Fri hyressättning (marknadshyror)

Flera aktörer vill ha en friare hyressättning än i dag då bruksvärdesystemet är grunden för förhandlingar mellan Hyresgästföreningen och fastighetsägarna som i sin tur sätter gränsen för hyreshöjningar.

Fördel: Gynnar flyttkedjorna, attraktiva hyresrätter i storstädernas centralare delar får högre hyror, men de blir oförändrade eller till och med lägre i mindre attraktiva ytterkantsområden.

Nackdel: Slår hårt mot hyresgäster som bor i de mer attraktiva hyresrätterna - och som de kan ha stått i kö under många år för att få. Risken ökar för kraftiga hyreshöjningar som trycker undan mindre bemedlade hushåll från de centrala delarna av storstäderna.

Subventionerade bostäder (social housing)

Ett antal lägenheter viks för människor med så låga inkomster att de inte kan efterfråga en bostad varken på den ägda marknaden eller på den hyrda. Endast de med inkomster under ett tak kan komma i fråga för dessa bostäder. Finns i olika varianter i de flesta europeiska länder.

Fördel: Låginkomsttagare får ett tak för hyran vilket gör det lättare för dem att finna en bostad.

Nackdel: Anses (i Sverige) som stigmatiserande. Områden med subventionerade bostäder pekas ut som bostadsområden för fattigt folk. Det är dessutom dyrt för skattebetalarna och systemet kräver någon form av kontrollinstans för att se till att bostäderna verkligen går till hushåll med inkomster under taket.

Investeringsstöd

Staten subventionerar byggande av hyresrätter – byggherren sätter då en lägre hyra. Ett stöd infördes för flera år sedan av den förrförra regeringen, liksom ett nytt förnyat stöd av den förra. Den nuvarande regeringen har slopat stödet med motiveringen att stödet varit ineffektivt.

Fördel: Fler hyresrätter blir byggda, det blir lättare för låginkomsttagare att finna en bostad med rimlig hyra.

Nackdel: Stödet är dyrt och enligt vissa bedömare har det dålig träffsäkerhet i och med att även hyggligt välavlönade hushåll har fått bostäder byggda med stödet.