Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-11-28 22:53

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/dan-lucas-garantipensionen-ar-grundskyddet-for-de-som-haft-lag-inkomst/

EKONOMI | KOMMENTAR

Dan Lucas: Garantipensionen är grundskyddet för de som haft låg inkomst

Foto: Henrik Montgomery/TT

Vänsterpartiet kräver höjd pension för de allra fattigaste pensionärerna för att släppa fram Magdalena Andersson som statsminister.

Men Andersson äger inte ensam frågan – fem andra partier vid sidan av Socialdemokraterna har var sitt veto som kan stoppa en höjning, förklarar DN:s Dan Lucas.

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.

Vänsterpartiet vill höja den så kallade garantipensionen. Vad är den?

Garantipensionen är pensionssystemets grundskydd. Den ger den som inte arbetat, arbetat lite eller arbetat med en låg inkomst – till exempel arbetat mycket deltid – ett visst ekonomiskt skydd.

Som mest ger garantipensionen 8 651 kronor i månaden till en ensamstående pensionär och 7 739 kronor till en sammanboende pensionär. Garantipensionen minskas om pensionären har andra inkomster, som inkomstpension, änkepension eller pension från ett annat land.  En ensamstående pensionär som har annan inkomst på drygt 12 600 kronor i månaden eller mer får ingen garantipension alls.

Varför vill Vänsterpartiet höja garantipensionen?

Partiet stod utanför den breda politiska överenskommelse som på 1990-talet skapade dagens system och de vill ha ett helt annat system i stället. Men partiet anser att det snabbaste sättet att stärka de fattigaste pensionärernas ekonomi är att höja garantipensionen.

Varför har Magdalena Andersson och Socialdemokraterna så svårt att gå med på det kravet?

Därför att det finns fem andra partier (förutom S även M, C, KD, L och MP) som sitter i den arbetsgrupp som kan ses som pensionssystemets väktare. Alla större förändringar ska först godkännas av gruppen där varje parti har ett veto.

M och KD har lagt fram ett gemensamt budgetförslag tillsammans med SD. Den trion vill också stärka pensionärernas ekonomi, men genom sänkt skatt och höjt bostadstillägg. Det senare är en åtgärd som direkt riktat till pensionärer med låg pension. M och KD har knappast ett intresse av att hjälpa Magdalena Andersson genom att gå med på höjd garantipension.

Dessutom finns det andra grupper som motsätter sig en höjning av garantipensionen.

Jaså, vilka då?

Sveriges största pensionärsorganisationer, PRO och SPF, till exempel. De vill hellre se en höjning av inkomstpensionen för personer med låg pension men som ändå arbetat i många år. Det handlar framför allt om kvinnor som har arbetat deltid i decennier.

De kanske inte har garantipension, eller en mycket liten garantipension. Resten får de från sin inkomstpension. Men då de haft en låg lön får de också en låg inkomstpension – systemet bygger ju på att pensionsnivån är en följd av inkomsten under hela livet, upp till ett tak. Det kallas för livsinkomstprincipen.

Om garantipensionen höjs, men inte inkomstpensionen för de grupper som har låga inkomstpensioner, minskar det som politikerna kallar för ”respektavståndet”. Med det menas att det ska finnas en påtaglig skillnad mellan den som arbetat hela livet och den som inte har gjort det.

Även många fackliga organisationer ställer sig skeptiska till en höjning av garantipensionen av just detta skäl.

Men har inte högeroppositionen samma problem som Socialdemokraterna. De kan väl inte förbättra villkoren för pensionärerna utan att få med sig S, MP, C och L?

Skattepolitiken ligger utanför pensionsgruppens mandat så om högeroppositionen får stöd för sin budget kan de sänka skatten för pensionärer.

Det blir knepigare med bostadstillägget. Hittills har det varit just gruppen som enats om tidigare höjningar och en del av partierna i pensionsgruppen kanske inte är så sugna på att hjälpa M och KD.

Men bostadstillägget ligger utanför pensionssystemet. Det finansieras genom skatter, vilket inkomstpensionen (upp till ett tak) inte gör. Den finansieras i stället genom de avgifter som tas genom arbetsgivaravgifter och den allmänna pensionsavgift på sju procent av lönen som löntagarna betalar själva.

Garantipensionen finansieras också genom skatter, men anses ändå tillhöra pensionssystemet och därmed ska förändringar beslutas av pensionsgruppen.

Frågan är snarare hur långt de enskilda partierna i pensionsgruppen är beredda att tänja på gränserna till sin överenskommelse. Hittills har gruppen ansetts som nödvändig just för att pensioner inte ska bli ett slagträ varje val och för att löntagarna ska kunna lita på systemet.

Har Sverige många fattiga pensionärer?

Det beror helt på vad man menar. Absolut fattigdom innebär att man inte kan betala för ett antal utgifter som anses nödvändiga. Det kan vara allt från att man inte kan betala oförutsedda utgifter till att har tillräcklig uppvärmning av bostaden, ha råd med telefon eller inte kan amortera på skulder. Räknat på detta sätt är antalet mycket litet, ungefär 24 000, enligt regeringens senaste budgetförslag.

Relativ fattigdom är något helt annat. Då räknas den som fattig som har en inkomst som ligger under 60 procent av medianinkomsten i landet. Räknat på detta vis är det ungefär 350 000 av landets 2,3 miljoner pensionärer som är fattiga.

Är det många pensionärer som får garantipension?

Det är i varje fall ett minskande antal och en minskande andel av pensionärerna. År 2008, så långt tillbaka som Pensionsmyndigheten har statistik, var det nästan varannan pensionär, 44 procent, som hade åtminstone en del av inkomsten från garantipensionen. I år är den andelen nere i 30 procent.

Det är dock stor skillnad mellan könen. Andelen kvinnor som har garantipension, helt eller delvis, har sjunkit från 64 procent 2008 till 44 procent i år. Andelen män har sjunkit från 19 procent till 15 procent.

Läs mer:

Funktionsrätt Sverige välkomnar Vänsterns krav på höjd garantipension

Viktigare att höja pensionerna för de som förvärvsarbetat

Dålig idé att höja pensionerna för alla

Ämnen i artikeln

Pensioner

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt