Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-08-12 09:38

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/dan-lucas-renovrakningar-bostadsbrist-och-koer-lar-fortsatta-politiker-har-slappt-ansvaret/

Ekonomi

Dan Lucas: Renovräkningar, bostadsbrist och köer lär fortsätta – politiker har släppt sitt ansvar

Foto: Mickan Palmqvist

Renovräkningarna har kommit till Sverige – och svensk bostadspolitik gör dem möjliga.

För ytterst är det ett politiskt ansvar att ha en politik som lever upp till kravet att en bostad är en social rättighet. Men det är ett ansvar som politiken på nationell nivå för länge sedan abdikerat från.

Rikshem, som DN rapporterat om, är inte ensamma om att renovera för att höja hyran och därmed se värdet av fastigheterna stiga. Det är ju de högre hyrorna som höjer värdet.

Men Rikshem, och de andra bolagen som gör på samma vis, utnyttjar bara det regelverk som finns. Det kan framstå som okänsligt – en del skulle säga girigt och omoraliskt – men det är inte absolut inte lagstridigt.

I Sverige är det framför allt bruksvärdesystemet som bolagen utnyttjar och som höjer hyrorna. Blir standarden i lägenheten efter en renovering jämförbar med nyproducerade lägenheter ska också hyran ligga om inte på så nära hyran för nyproduktion. 

Det är heller inte konstigt att fastighetsägarna för det mesta vinner i hyresnämnden när hyresgäster klagar – nämnden följer också bruksvärdesystemet och jämför med nyproduktion i närområdet. 

Det finns lösningar. En utredning som kom för några år sedan var att en fastighetsägare inte skulle kunna höja hyran med mer än 25 procent om hyresgästerna inte, efter samråd, kunde godkänna omfattningen av renoveringen. 

Utredningen har hittills inte lett till något, men det finns ägare som föreslår olika nivåer på renoveringarna, och därmed hyreshöjningarna, även om det inte är tvingande för dem. 

I Knivsta till exempel har den kommunala allmännyttan, Knivstabostäder, infört ”Bokvar”, vilket är en modell där renoveringar genomförs under sju år och där kostnaden fördelas på hyran under tio år.

Men även allmännyttor renoverar för att höja värdet på husen. Även allmännyttor säljer fastigheter, för att har råd att bygga nytt, eller att genomföra större renoveringar i resten av beståndet.

I grunden är problemet politiskt, eller rättare sagt politisk passivitet. Sedan 1990-talskrisen har staten dragit sig tillbaka från riskerna på bostadsmarknaden. Ansvaret för bostadsförsörjningen ligger hos kommunerna, men det är långt i från alla kommuner som klarar den uppgiften.

När dessutom regelverket för allmännyttan ändrades för ett decennium sedan förvärrades problemet. Dessa icke vinstdrivande bolag skulle plötsligt drivas efter ”affärsmässiga” principer. Den dåvarande regeringen och riksdagsmajoriteten oroade sig för att EU-kommissionen annars skulle dra Sverige inför domstol för brott mot statsstödsreglerna.

I själva verket är reglerna långt i från så strikta som de trodde då. Nederländerna kunde även i fortsättningen ge statligt stöd till sin allmännytta, med motiveringen att bostäderna skulle i första hand gå till människor med låga inkomster.

Men detta kallas för ”social housing” internationellt och avfärdas av de flesta svenska politiker som stigmatiserande för de boende.

Renovräkningar, bostadsbrist och köer lär fortsätta att plåga svensk bostadsmarknad så länge inte staten – det vill säga regering och riksdag – åter tar på sig ett större ansvar för bostadsförsörjningen.

För när allt kommer omkring – menar det politiska systemet, regering och riksdag, allvar med att en bostad är en rättighet så måste också verktygen finnas för att målet ska nås. Och det är det som till stora delar saknas.

Rikshem svarar på kritiken: ”Hade kunnat hanteras bättre”

Ämnen i artikeln

Utanförskap
Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt