Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-01-22 18:16

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/darfor-forsvann-alla-svenska-afrikafonder/

Ekonomi

Därför försvann alla svenska Afrikafonder

Foto: Leif R Jansson/TT

De gick från att ha varit omskrivna och i ropet – till att bli helt utraderade från den svenska fondmarknaden. I höstas försvann den sista Afrikafonden.

TT Text

För omkring 15 år sedan startades flera nya fonder helt inriktade på den afrikanska marknaden, och nyfikenheten var stor.

– Tidningarna skrev ganska mycket om att Afrika borde kunna vara en framtidsmarknad. Man tyckte sig se att länderna där var på väg att komma ikapp andra världsdelar med högre tillväxt, säger Jonas Lindmark, analyschef på fondanalysföretaget Morningstar.

– En del gjorde det nog också av mer ideella skäl, man tyckte att det kändes bra att hjälpa en världsdel som behöver högre ekonomisk tillväxt, fortsätter han.

Men förväntningarna slog inte in – tvärt om. En efter en har de renodlade svenska Afrikafonderna slocknat. I september 2020 fusionerades Tundra Frontier Africa med tre andra fonder, och blev därmed den sista att försvinna.

– Det är lite tråkigt. Argumenten om att det är en världsdel som har potential att komma ikapp kan många tro på även i dag. Men då finns det inte längre någon möjlighet för dem att investera.

Orsaken till att fond efter fond dött ut är i första hand den negativa avkastningen, till stor del orsakad av fallande råvarupriser, tror han. Fortfarande finns det några utländska Afrikafonder kvar, men snittavkastningen för dem är blygsamma 0,4 procent i snitt de senaste tio åren. Det kan jämföras med de svenska globalfonderna som i snitt har stigit drygt 11 procent per år, enligt Morningstars uträkningar.

– Folk vill ju köpa vinnarna. Det har gjort att de här fonderna inte har lockat särskilt många nya köpare samtidigt som de gamla har lämnat, säger Jonas Lindmark.

Det i sin tur har gjort att fonderna förblivit väldigt små, i snitt innehöll de runt en halv miljard kronor. Jämfört med en genomsnittlig svensk aktiefond, som ligger på nio miljarder kronor, är det inte mycket att hänga i julgranen.

Summan av de fem svenska Afrikafondernas förmögenhet när respektive fond var som störst är 2,8 miljarder. Eftersom fondförvaltarna har sina avgifter i procent av det förvaltade kapitalet innebar det även att de fick mindre betalt för sitt arbete.

– En tumregel i branschen är att en fond i alla fall ska innehålla en miljard för att vara lönsam, och ingen av de svenska Afrikafonderna nådde någonsin upp till det.

Men trots den svaga utvecklingen på senare år vill inte Jonas Lindmark räkna ut Afrikafondernas framtid helt. Han ger flera exempel på när andra typer av aktier har utvecklats dåligt under en period – men sedan studsat tillbaka igen.

– Olika delar av aktiemarknaden går i trender och rör sig i vågor.

Han utvecklar:

– Det här är ett exempel på att fondbranschen kanske inte är tillräckligt långsiktig. Det finns inte tålamod att vänta på att en viss typ av placering ska gå bättre, utan då lägger de ner i stället.

Ämnen i artikeln

Fonder
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt