Därför har den svenska kronan fallit

Kronan är egentligen inte svag specifikt mot den danska valutan, utan mot euron. Men med nya rekordnivåer där danskar kunnat få 1,5 svenska kronor för en dansk dito har allt fler rört sig över sundet för shopping och nöjen.

Fredrik NG Andersson är docent i nationalekonomi vid Lunds universitet och påpekar att kronan försvagats under många år. Enligt honom påverkar främst tre faktorer. Den första är att under tider av oro i världen är Sverige ett för litet land för att det ska kännas tryggt att ha sina pengar i, investerarna söker sig i stället till större ekonomier. Den andra är att Riksbanken fört en relativt expansiv penningpolitik, vilket också lett till att man inte velat ha pengar i Sverige eftersom man inte fått någon avkastning.

– Och en tredje faktor jag tror är ganska viktig för tillfället är att bostadsmarknaden och hushållens skulder i Sverige är ett stort orosmoment när räntan stiger. Det kan finnas rädsla för att ha pengar i Sverige på grund av bostadsmarknaden, om något skulle hända, säger han.

Annika Alexius, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, säger att Riksbanken sett kronan som svag sedan början av 90-talet. Dessförinnan var kronans växelkurs låst mot en rad valutor, men under finanskrisen utsattes den för hårt tryck från spekulanter.

I ett försök att försvara kronan höjde Riksbanken marginalräntan till 500 procent. Det misslyckades, och därefter släpptes kronan fri.

– De flesta modeller för fundamental värdering säger att kronan är undervärderad och har alltid sagt det. Men när de säger det år efter år slutar man tro på det, säger hon.

Det finns flera nackdelar med att ha en svag valuta, menar Annika Alexius. Till exempel att vi blir fattigare.

– Importerade produkter blir dyrare och det pressar upp inflationen, så det är problematiskt. Särskilt när Riksbanken försöker få ner inflationen. De skulle gärna se en starkare krona, att vi fick lite press från det hållet snarare än bara via högre ränta.

Fredrik NG Andersson menar också att den svenska ekonomin drabbas negativt.

– Om man har väldigt svag valuta väldigt länge så vänjer sig företagen med att man kan konkurrera genom att vara billig, snarare än att konkurrera genom att vara bäst. Det betyder att produktivitetsutvecklingen och tillväxten i ekonomin drabbas negativt, säger han.

Annika Alexius påpekar att den svaga kronan inte är ett primärt mål för Riksbanken, utan att det viktigaste är att få bukt med inflationen, vilket i sig självt hjälper kronan. De båda nationalekonomerna är överens om att det bara finns ett recept för att stärka kronan.

Att Riksbanken höjer räntan mer.

– Inflationen går inte tillbaka utan att de gör någonting. Men de vill helst inte höja räntan, så de gör sitt bästa för att prata upp kronan och prata ner inflationen, eftersom förväntningarna spelar så stor roll, säger Annika Alexius.

Fredrik NG Andersson är också inne på att räntorna behöver höjas. Han påpekar att vi i dag har låga räntor historiskt sett och att höjningarna bara innebär att ”gå tillbaka till rimliga nivåer”.

Men kan man göra det, när befolkningen fått känna sig rik, köpt fina bostäder och belånat sig?

– Ja, det kan man. Och man kanske också måste. Vi har levt på låga räntor och billiga krediter för länge, vi skulle aldrig ha gått ner den vägen, säger Fredrik NG Andersson.

– Det är som någon som blivit drogberoende. Lösningen på det är inte att ge dem mer droger, utan att försöka avvänja dem från drogerna. Vi måste vänja oss bort från de låga räntorna och billiga krediterna.

Läs mer:

Riksbankschefens kronlyft snart utraderat

Kronans låga värde öppnar upp för diskussion om euron