Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Därför rundar företagen bankerna

Bolag med lägre kreditvärdighet, främst fastighets- och riskkapitalbolag, lånar allt mer utanför banksystemet. I stället för banklån finansieras bolagens satsningar med hjälp av företagsobligationer. Förra året landade obligationslånen på drygt 93 miljarder kronor.

Bankernas skärpta kaptialtäckningskrav har fått allt fler företag att överge bankerna som lånekälla. Istället lånar de upp sina kapitalbehov billigare med hjälp av företagsobligationer.

– De som väljer obligationer får helt enkelt ett bättre pris på lånen än om de tas via traditionella banklån. Avkastningen för företagen blir därmed högre, säger Johan Lundberg, vd på Cederquists advokatbyrå.

Advokatbyrån ingår numera i den infrastruktur som på några år vuxit fram runt handeln med företagsobligationer. Med hjälp av Fondhandlarföreningen har det också plockats fram en standardmall som förenklar låneprocessen.

Utvecklingen skyndas dessutom på av de nya Baselreglerna, som gjort det både svårare och dyrare för bankerna att låna ut pengar till framför allt fastighetssektorn då lån till mindre och medelstora fastighetsbolag ses som en större risk.

Men det finns givetvis "hakar" också på obligationsmarknaden.

– Den är volatil, det kan ske stora kast och svängningar i handeln. Det är mycket av och på, säger Johan Lundberg.

Till exempel har höstens oro runt Ryssland och Ukarina har lagt sordin på stämningen men Johan Lundberg bedömer att den positiva utveckling varit hittillls kommer att fortsätta.

Intresset för företagsobligationer leder nu till att många lånemiljarder går bankerna förbi. Men å andra sidan behöver de mer riskfyllda lånen främst till fastighetsbolagen inte belasta bankernas balansräkningar vilket bidrar till att de kan leva upp kapitaltäckningskraven.

– Kunderna har fått en möjlighet spela ut olika lånealternativ mot abnkerna för att pressa sina kostnaderna, enligt Johan Lundberg.

I stället för att vända sig banken lånade de svenska börsbolagen upp totalt 93 miljarder kronor i form av företagsobligationer under 2014. Omedelbart efter finanskrisen, år 2009, uppgick obligationslånen till drygt 20 miljarder kronor. Statistiken bygger på uppgifter från bland annat Riksbanken.

– Det är kraftig ökning men det mest intressanta är utvecklingen för bolag med lägre kreditvärdighet. Från att ha varit mer eller mindre obefintlig 2006 landade den förra året på cirka 20 av de dryga 93 miljarderna, fördubbling mot året innan, konstaterar Johan Lundberg.

I Sverige handlar det i första hand om små och medelstora fastighetsbolag. Bland de större svenska fastighetsbolag som givit ut obligationer är Hemfosa, Kungsleden, Klövern och Hemsö. Investerarna är pensionsfonder försäkringsbolag och andra finansiella institut. De flesta obligationslånen på den svenska marknaden ligger mellan 500 miljoner kronor och 2 miljarder kronor.

I USA är sedan länge betydligt vanligare för företagen att låna på kapitalmarknaden än att ta banklån. Även i Norge ligger man långt före Sverige på området. Norge är också världens tredje största marknad för företagsobligationer. Instrumentet har blivit ett vanligt sätt att satsa i högriskprojekt som olja, gas och shipping.

– Nu har vi i Sverige har hittat en modell som liknar den norska men vi ligger fortfarande en bra bit efter men jag tror att Sverige kommer att växa ikapp, säger Johan Lundberg.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.