I den senaste upplagan av WWF:s köttguide får svensk kyckling rött ljus. Det betyder att den anses ha ”mycket hög risk för planeten” och att konsumenter bör undvika eller ställa högre krav på produkterna i kategorin. Men branschorganisationen Svensk fågel menar att WWF bygger sina slutsatser på felaktiga siffror.

– Vad jag förstår har de använt sig av gamla siffror, sa Jenny Andersson, ordförande för Svensk Fågel, tidigare i veckan.

Svensk fågel hänvisar till det statliga forskningsinstitutet RISE:s öppna lista. Där beräknas svensk kyckling ha en klimatpåverkan på 2,6 kilo koldioxidekvivalenter per kilo kött, vilket ligger under gränsen för att få ”grönt ljus” enligt WWF:s definition. Men i köttguiden anges kycklingens klimatpåverkan till 3,6 kilo koldioxidekvivalenter per kilo kött.

Vad beror skillnaden på?

Faktum är att WWF har utgått från samma beräkning av klimatpåverkan som återges i RISE:s lista. Grundkällan är en rapport från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) som publicerades 2019. Skillnaden är att i RISE:s siffra anges olika köttslags klimatpåverkan vid fabriksgrind, utan förpackning. Men SLU har även räknat fram klimatpåverkan för hela produktionskedjan.

– I rapporten tar vi med utsläpp ända fram till butiken, inklusive transporter, förpackningar och svinn, säger Elin Röös som är forskare på SLU.

Det är dessa beräkningar som WWF har använt sig av för samtliga köttsorter inklusive svensk kyckling. Därför anser de att branschorganisationen Svensk fågel far med osanning.

– Vad Svensk fågel inte verkar förstå är att grunddata till dessa två siffror är precis samma studie, som kommer från SLU 2019. Svensk fågel har inte kunnat visa någon färskare studie än vad vi har fått fram genom SLU och deras påstående att vi har gammal data är fel, säger Anna Richert, senior matexpert på WWF.

Samtidigt uppmanar hon branschen att själva bidra med data som kan klarlägga kycklingens klimatpåverkan.

– Det vore bra om Svensk fågel faktiskt publicerar aktuell data som vi vet att de har tillgång till istället för att kritisera oss för gamla uppgifter, säger hon.

Elin Röös på SLU menar att branschen tidigare blivit tillfrågade om att dela med sig av data, men inte gjort så.

– Det är fascinerande att de inte har bättre koll själva, särskilt när de marknadsför sig som ett klimatsmart val. Vi vill gärna ha bättre data, men det har vi inte lyckats få fram hittills. Vi samarbetar gärna med branschen för kring detta säger hon.

Svensk fågels ordförande Jenny Andersson förklarar nu att hon med ”gamla siffror” menar att delar av underlaget som SLU har använt sig av är från 2009 respektive 2015.

”Vi hade välkomnat att få en inbjudan och varit behjälpliga med att redovisa de uppdaterade siffror som finns i branschen. Vi välkomnar ambitionen att ta fram en gemensam hållbarhetsberäkning, något som är önskvärt även från vår sida”, skriver hon i ett sms till DN.

När det gäller kontakter med forskare på SLU har branschorganisationen en annan bild.

”Vår vd har i dag varit i kontakt med Emma Moberg (forskare bakom klimatstudien) på SLU för att höra sig för kring påståendet att vi inte skulle ha delat med oss av aktuella data. Men det fanns ingen förfrågan från henne på att branschen skulle lämna ut någon data”.

En annan tvistefråga rör kycklingarnas benhälsa. WWF pekar på att de snabbväxande kycklingraser som används i dag ofta får ont i benen och svårt att gå. Därmed har svensk kyckling (bortsett från den KRAV-märkta) fått rött ljus i köttguiden. Svensk fågel hävdar tvärtom att svenska kycklingars benhälsa överlag är god.

WWF bygger sitt påstående på en dansk forskningsrapport från 2019 som har studerat uppfödning av djur kommer från samma globala leverantör av kycklingar som i Sverige.  Den senaste svenska studien på området gjordes 2007.

– Den bekräftar att det då fanns problem med benen för de snabbväxande raserna och det finns ingen mer aktuell rapport än så. Det är snarare Svensk Fågel som rör sig med gamla uppgifter och vi välkomnar att de tar fram nya rapporter som bygger på forskning där de belägger sina påståenden istället för att kritisera WWF, säger Anna Richert.

Lotta Berg är professor i husdjurens miljö och hälsa på SLU. Hon håller med om att mer svensk forskning behöver göras på området.

– Det har gjorts några mindre studier sedan 2007 som inte är vetenskapligt granskade. 14 år är lång tid i den här världen, och mycket har hänt sedan dess. Här är det upp till bevis att utvecklingen går åt rätt håll. Det tycker jag att branschen ska ta möjligheten att göra, säger hon.

Samtidigt ger hon branschen rätt i att svenska kycklingar lever under betydligt bättre förhållanden än i många andra länder. Men det betyder inte att problemen inte är ur världen.

– Att snabbväxande kycklingar har problem med benhälsan är välkänt. Det betyder inte att alla eller en majoritet av kycklingarna har det, men likväl fler än vad man skulle vilja se. Branschen är medveten om detta och jobbar med att försöka minska förekomsten av problemen. Men det skulle behövas en ny svensk undersökning som kan visa om de åtgärder som gjorts de senaste decennierna har gett positiva effekter, säger Lotta Berg.

Läs mer:

Rött ljus till svensk kyckling i årets köttguide

Branschen: WWF har fel om svensk kyckling