Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-08-11 07:15

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/de-sadlade-om-under-pandemin-jobbytet-kan-ge-skjuts-vidare-i-livet/

JOBB & KARRIÄR

De sadlade om under pandemin: ”Jobbytet kan ge skjuts vidare i livet”

Malin Öhman var en av de första att skolas om från SAS-medarbetare till vårdspersonal. För DN berättar hon om hur jobbytet gynnat henne i livet.
Malin Öhman var en av de första att skolas om från SAS-medarbetare till vårdspersonal. För DN berättar hon om hur jobbytet gynnat henne i livet. Foto: Paul Hansen

Hundratusentals står arbetslösa och i vissa branscher riskerar jobben att försvinna för gott, enligt Arbetsförmedlingen. Att ha flera yrkeskarriärer kan bli det nya normala, menar forskaren Kristina Elfhag.
Tre personer berättar för DN om hur de blivit av med jobbet och hittat ett nytt kall i pandemin.

Arbetslösheten i Sverige är fortsatt hög och aldrig tidigare har antalet långtidsarbetslösa varit så många. Enligt Arbetsförmedlingens senaste bedömning kommer i genomsnitt 434.000 personer vara inskrivna som arbetslösa under 2021 vilket motsvarar en arbetslöshet på 8,3 procent.

Samtidigt konstaterar myndigheten i sin utgiftsprognos att pengarna inte räcker till för att bromsa antalet nya långtidsarbetslösa på grund av att anslagen till de olika arbetsmarknadspolitiska programmen har minskat.

Men flera inskrivna påbörjar trots det arbete eller studier – 6.800 personer fick ett jobb och 550 personer började studera sista veckan i april, visar Arbetsförmedlingens siffror.

Pandemin har särskilt drabbat branscher såsom handel och hotell- och restaurangverksamhet. Vissa jobb försvinner i effekterna av covid-19 och kommer kanske heller inte tillbaka efter krisen till följd av en strukturomvandling på arbetsmarknaden som snabb digital transformation.

Hur påverkar det oss då när vi tvingas byta bransch mitt i livet? Det kan vara en utmaning, berättar Kristina Elfhag som är psykolog och forskare vid Karolinska institutet. I många fall hänger vår identitet ihop med arbetet.

– Det kan vara ovant att tvingas släppa sin vanliga roll och känslan av att behärska ett område. Men just det blir också berikande. Gamla strukturer som vi lutat oss mot faller, och vi får upptäcka tillvaron på nytt. Då kan vi hitta nya sidor av oss själva och inse att vi är mer än den vi trott oss vara.

Vår identitet är något som ändras under livsutvecklingen med start i tonåren där vi formas av särskilt gruppsammanhang, förklarar hon.

– En yrkesidentitet blir sedan viktig när vi växer in i samhällskulturen och hittar vår plats. Men en färdig identitet låser också fast oss, säger hon och fortsätter:

– Att gå vidare i vuxenutvecklingen innebär att få perspektiv på och släppa behovet av att vara någon genom att ingå i en grupp, som yrkesgruppen. Vi kan forma en mer unik identitet och hitta ett eget spår i livet.

Inom oss finns ofta ett motstånd mot förändring, enligt Kristina Elfhag.

– Står vi still i en livsform för länge kanske livet till slut börjar skava. Det är signaler att lyssna till. Många försöker i stället fly, kanske till överdriven shopping, missbruk av alkohol, mat eller sociala medier. Eller så går man in i en depression.

– Corona och distansarbete har skakat loss flera ur sin arbetssituation. Det blir som en knuff vidare i livet då man annars inte hade kommit loss utan missat mycket av livet och sina möjligheter. Byte av jobb är nu i flera fall påtvingat, men egentligen är det nog i den riktningen vi behöver gå, säger hon.

Johan Westerman, doktor i sociologi vid Stockholms universitet, har studerat vuxna svenskar som bytt jobb.
Johan Westerman, doktor i sociologi vid Stockholms universitet, har studerat vuxna svenskar som bytt jobb. Foto: Daniel Rosetti

Johan Westerman, doktor i sociologi vid Stockholms universitet, har undersökt sambandet mellan jobbyten och nivån av lärande senare i livet. Resultatet visar att det är positivt för lärandet att byta jobb.

I undersökningen jämförde han vuxna svenskar som antingen bytt jobb fler än två gånger eller stannat på samma arbetsplats hela tiden under en tioårsperiod. De som bytt jobb lärde sig mer senare i livet.

Det är även något som 31-åriga Olli Pettersson instämmer i, att jobbytet i pandemin varit fördelaktigt för honom. Han var föräldraledig när viruset fick flera restauranger och butiker att gå i konkurs – liksom hans hantverksbryggeri.

– Just då, i april, kände jag mig ganska trygg med mina 12 år av erfarenhet i restaurangbranschen. Jag hade bra kontakter, bland annat på Silja Line där jag tidigare jobbat. Men jobbet på färjan försvann också på grund av pandemin, förklarar Olli Pettersson.

Olli Pettersson har en bakgrund inom restaurangbranschen sedan 12 år tillbaka men hade inget jobb kvar när föräldraledigheten tog slut mitt i pandemin.
Olli Pettersson har en bakgrund inom restaurangbranschen sedan 12 år tillbaka men hade inget jobb kvar när föräldraledigheten tog slut mitt i pandemin. Foto: Magnus Hallgren

Det var då småbarnsföräldern fick höra om skolspåret och Beredskapslyftet på Engelska skolan, en pilotutbildning för att öka personaltätheten i grundskolan under coronakrisen.

– Sanningen är den att jag alltid drömt om att jobba med kunskap och barnens utveckling i skolan. Men jag har bara en gymnasial utbildning i grunden, sen har livet hänt och jag hoppade på diverse restaurangjobb. Jag blev överlycklig för det var som ödet att det skulle hända mig, säger Olli Pettersson.

I samband med att han påbörjade snabbspåret, där flera personer med olika yrkesbakgrund möttes, sökte han även in till ämneslärarprogrammet höstterminen 2020 för att byta bana i livet.

”Att jobbet försvann var dock förmodligen det bästa som kunde hända mig. Nu vågar jag satsa fullt ut på min dröm att arbeta som lärare som jag haft i hela mitt liv”, säger Olli Pettersson.
”Att jobbet försvann var dock förmodligen det bästa som kunde hända mig. Nu vågar jag satsa fullt ut på min dröm att arbeta som lärare som jag haft i hela mitt liv”, säger Olli Pettersson. Foto: Magnus Hallgren

– Vi fick tillräckligt med verktyg för att kunna vikariera på Engelska skolan. Jag kände att jag hade med mig en del kunskaper sedan tidigare i hur man möter människor. Men jag var tvungen att läsa upp matten för att få behörighet till högskolan, den tentade jag av på en månad.

Olli Pettersson känner att han har förändrats efter att han blev av med jobbet.

– Det är klart att identiteten hänger lite ihop med ens yrke. Jag är så tacksam över att detta hände mig för att ju äldre man blir desto lättare är det att fastna i ett ekorrhjul och hitta på nya orsaker till varför man inte ska byta spår. Men nu följer jag magkänslan och struntar i logiken, säger han.

Malin Öhman hade arbetat som flygvärdinna för SAS sedan flera år tillbaka när coronaviruset satte stopp för flygtrafiken. DN träffade henne i fjol när hon skolade om sig till vårdpersonal – vilket har gett henne ovärderliga erfarenheter, berättar hon.
Malin Öhman hade arbetat som flygvärdinna för SAS sedan flera år tillbaka när coronaviruset satte stopp för flygtrafiken. DN träffade henne i fjol när hon skolade om sig till vårdpersonal – vilket har gett henne ovärderliga erfarenheter, berättar hon. Foto: Vanni Jung Ståhle

Malin Öhman, 27, var en av flera SAS-anställda som skolades om till vårdpersonal i fjol. Steget från SAS-uniform till sjukvårdsmundering var stort, berättar hon.

– Det var ett ganska unikt arbete då vi startade upp en ambulansenhet som höll till i Älvsjömässan. Jag körde hem patienter från sjukhuset, från hemmet till sjukhuset eller mellan två sjukhus. Det var verkligen jätteberikande och ett tag funderade jag på en framtid inom ambulanssjukvård.

Men hennes dröm hade sedan länge varit att arbeta inom it och systemvetenskap. Redan under hösten 2019 påbörjade hon sina studier parallellt med yrket som flygvärdinna.

”Vilka hjältar vi har inom vårdpersonalen. Jobbet som ambulansförare är otroligt slitit men jag har tagit med mig viktiga perspektiv”, säger Malin Öhman.
”Vilka hjältar vi har inom vårdpersonalen. Jobbet som ambulansförare är otroligt slitit men jag har tagit med mig viktiga perspektiv”, säger Malin Öhman. Foto: Paul Hansen

– Jag har tidigare erfarenheter från yrken där jag jobbat med människor, både från SAS, tidigare serviceyrken och nu slutligen som ambulansförare där jag även lärt mig vad stresstålighet innebär. Nu vill jag utmana min analytiska förmåga då jag älskar programmering och är lite av en nörd, säger hon.

Höstterminen 2020 och framåt har hon därför enbart ägnat åt studier.

– Det är så kul att utmana sig själv på olika vis, intellektuellt och socialt. Pandemin har lärt mig att svänga om snabbt även om jag alltid har varit en person som velat testa nya saker på grund av att man får en större världsbild och flera perspektiv.

– I dag är jag 27 och vill jobba med data och it, men det finns inget som säger att jag kommer att göra det tills jag är 80 år. För mig är det viktigt att inte bli så enspårig eller trångsynt utan att vara öppen för flera perspektiv, det tror jag att flera kan lära sig av vid jobbyten.

Shan Raja har en bakgrund som redovisningsassistent – vilket var raka motsatsen till yrket han fick i fjol som ungdomsledare, berättar han. 
”Ungdomarna och relationerna man bygger betyder allt för mig, jag är frälst”, säger han.
Shan Raja har en bakgrund som redovisningsassistent – vilket var raka motsatsen till yrket han fick i fjol som ungdomsledare, berättar han. ”Ungdomarna och relationerna man bygger betyder allt för mig, jag är frälst”, säger han. Foto: Magnus Hallgren

Shan Raja, 30, är nyutbildad ekonom och såg framför sig att det förmodligen var ekonomi han skulle jobba med resten av livet. Han hade ingen aning om att sommarvikariatet som ungdomsledare skulle få honom på helt andra tankar.

– Jag hade ett jobb som redovisningsassistent som jag blev av med och av en ren slump fick jag ingå i ett projekt där tanken var att jag skulle jobba med gymnasieungdomar i tre veckors tid. Men det blev tre veckor till och sedan ett feriejobb under sommaren. Jag var helt frälst trots att jag aldrig tidigare hade trott att det skulle vara något för mig, att jobba med ungdomar.

På dagarna arbetar Shan Raja sedan ett par veckor som ekonom och på kvällarna som ungdomsledare. ”Det är kanske inte hållbart att arbeta 200 procent, men jag har hittat mitt kall”, säger han.
På dagarna arbetar Shan Raja sedan ett par veckor som ekonom och på kvällarna som ungdomsledare. ”Det är kanske inte hållbart att arbeta 200 procent, men jag har hittat mitt kall”, säger han. Foto: Magnus Hallgren

Det har han pandemin att tacka för, säger han.

– Tidigare har jag arbetat med ekonomer som kan vara lite fyrkantiga av sig. Med ungdomarna fick jag genast bra kontakt och även med personalen på Fryshuset där jag har mitt extrajobb i dag. Det är faktiskt så att jag jobbar på den ungdomsgård där jag själv hängde som liten och jag ser mig själv i ungdomarna.

– De får mig att lära mig mer om mig själv och de behöver i sin tur ha en vuxen att anförtro sig till. En som har varit i deras sits och som kan hjälpa dem, säger han.

För ett par veckor sedan fick Shan Raja ett erbjudande om jobb inom ekonomibranschen. Han tog det men håller samtidigt hårt i arbetet med ungdomarna.

”Om jag inte hade blivit av med mitt jobb i pandemin så hade jag aldrig testat på yrket som ungdomsledare. Jag hade gått miste om så mycket, så tack pandemin”, säger Shan Raja.
”Om jag inte hade blivit av med mitt jobb i pandemin så hade jag aldrig testat på yrket som ungdomsledare. Jag hade gått miste om så mycket, så tack pandemin”, säger Shan Raja. Foto: Magnus Hallgren

– Pandemin har inneburit en enorm personlig utveckling för min del och har fått mig att omvärdera vad som är viktigt i livet. Det är relationerna. Men det är svårt att ta det där första steget som jag kanske inte hade gjort utan corona.

– Nu jobbar jag 200 procent och arbetar som ungdomsledare direkt efter att jag avslutad ekonomijobbet på dagarna. Jag har insett att jag aldrig vill släppa jobbet som ungdomsledare, jag kommer alltid att ingå i sådana projekt vid sidan av kontorsjobbet även om min situation just nu inte är riktigt hållbar, säger han.

Ämnen i artikeln

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt