Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Demokrati och reformer står främst för Putins kritiker

Foto: Alexander Mahmoud

Ryssland under Putin är ingen demokrati där det hålls fria val. Det var rätt av västvärlden att sätta in sanktioner efter ockupationen av Krim. De salvorna levererar Michail Kasianov, tidigare premiärminister som numera är i opposition.

– Ekonomiskt är Ryssland illa ute. Tillväxten i ekonomin är katastrofalt dålig, mycket sämre än i början av 2000-talet då Putin var ny som president, säger Michail Kasianov.

Han är i Stockholm och talar vid Handelshögskolan, för att sedan träffa svenska journalister. Det blir en blandning av politik och ekonomi som i Rysslands fall hänger nära ihop.

– Allting domineras av Vladimir Putin. Han styr medierna på ett sätt som hindrar fri tillgång på information. Stora delar av ekonomin kontrolleras direkt av honom och hans vänner, framhåller Kasianov.

Det är ingen tvekan om att Putin kommer att vinna nästa presidentval som ska hållas i mars, förklarar han. Oppositionen emot honom är splittrad och saknar inflytande. De som är kritiska måste arbeta långsiktigt, med sikte på förändring.

– Men i längden finner folk sig inte i att Ryssland styrs så illa. De lider av korruptionen och av de nedskärningar i sjukvård och utbildning som nu görs för att stabilisera statsbudgeten, betonar Kasianov.

Även om Rysslands ekonomi har gått ur de senaste årens recession, så kommer tillväxten inte befolkningen till del, poängterar han. Dels är tillväxten alltför svag och väntas hålla sig kring årliga två procent, dels hamnar pengarna där de inte gör nytta - såsom hos militären:

– Här har Nato och EU svikit. De borde ha försökt sätta stopp för Putins territoriella expansion vid kriget mot Georgien för snart tio år sedan. När man inte gjorde det blev följden krig i östra Ukraina och ockupationen av Krim.

Michail Kasianov anser att de ekonomiska sanktionerna som sedan har satts in är väl motiverade. Enligt honom riktar de sig inte mot Ryssland, utan mot Putin och hans närmaste krets. Det hindrar inte att även vanliga ryssar påverkas.

– Putins motåtgärder är vad som har kostat befolkningen mest. Man har skurits av från viktiga konsumtionsvaror, till exempel livsmedel, utan att det har uppstått någon liknande produktion i Ryssland.

Stagnationen i den ryska ekonomin, som innebär att levnadsstandarden inte förbättras, har dock fler orsaker. 

Tydligast är oljepriset som låg på över 100 dollar per fat under Putins första presidentperiod i början av 2000-talet. Sedan har det fallit kraftigt och trots en återhämtning stannar det inom intervallet mellan 40 och 60 dollar, bedömer Kasianov.

– Men detta ligger utanför vad Putin han styra, även om ekonomin under hans tid borde ha gjort mindre beroende av olja och andra råvaror. Putin har däremot ett direkt ansvar för bristen på reformer som kan göra Ryssland till en fungerande marknadsekonomi.

Så har det dock inte varit under Putins hela maktinnehav. Kasianov hänvisar till sin egen tid som finansminister under Putin under 1990-talets sista år och sedan som premiärminister 2000-2004 med Putin som president.

– Detta var en reformperiod då vi hade tillväxt i ekonomin på sex-sju procent per år. På den tiden kom stora utländska investeringar till Ryssland. Vi har stort behov av sådant även nu, understryker han.

Om Putin går att påverka i den riktningen är en svår fråga. Kasianov hoppas att det ska uppstå ett sådant folkligt tryck att Ryssland ändrar kurs. Men detta försvåras av bristen på demokrati och regimens ständiga propaganda.

– Därför går det bara att säga vad som måste hända, men inte att peka ut någon tidpunkt, säger Kasianov som tonar ner sin egen roll.

Det gör han förmodligen rätt i. Han är visserligen ledare för ett liberalt inriktat oppositionsparti, men detta är inte representerat ryska parlamentet, duman. Hur kritikerna mot Putin ska kunna enas kring ett gemensamt alternativ har han inget svar på.

Fakta/Michail Kasianov

Rysk oppositionspolitiker, ledare för Folkets frihetsparti.

Premiärminister 2000-2004, finansminister 1999-2000, under Vladimir Putin.

Hindrades av valmyndigheten att ställa upp i presidentvalet 2008.

Född 1957, utbildad till ingenjör och ekonom.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.