Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Den stora pengafabriken i Norrbotten

Rymmer bitcoingruvan i Boden nyckeln till en idealistisk framtid eller ett av Sveriges största bedrägerier? DN beskådar den digitala valutans intåg i Norrbotten.

Det är 45 grader varmt i helikopterhangaren i Boden. De stora dörrarna är öppna ut mot parkeringen och det gamla tomma flygfältet, nu övervuxet med gräs och sly. Fläktar är monterade på taket och i gångarna, men vi svettas där vi går längs oändliga rader av lagerhyllor i metall där processorer står prydligt uppradade och alstrar värme. Det är augusti, och här i hangaren har företaget KNC Miner under de första åtta månaderna av 2014 skapat motsvarande 200 miljoner kronor av ingenting. Eller, snarare, av el och enorm processorkraft.

Strax bredvid hangaren ligger ytterligare en stor lokal där Avtar Singh och hans fem kolleger, inhyrda från ett företag i Stockholm, installerar nya specialbyggda datorer, miners. Fem av dem kommer ursprungligen från Indien, en från Peru. Just nu strömmar indisk musik ur högtalarna.

– Men då och då kör vi en peruansk låt för att det ska vara rättvist, säger Avtar Singh och skrattar.

Avtar Singh och hans kolleger är här tillfälligt för att montera, men i vanliga fall jobbar 25 personer heltid i bitcoingruvan i Boden. Vakter, drifttekniker och platschefen Michael Zachrisson som arbetat här sedan i maj.

– Jag visste ingenting om bitcoin från början, men jag har lärt mig rätt mycket, säger Michael Zachrisson.

Vilken valuta får du din lön i?

– Jag är ganska nöjd med att få den i svenska kronor.

Hangaren vi står i har tidigare tillhört försvarets helikopterskola. De senaste åren har den använts som lagerlokal.

– Min granne hade sin båt stående här ett tag, säger Michael Zachrisson.

Nu är det mer liv. Det går snabbt från beslut till handling.

– Man får improvisera ibland. Jag har fått dra till Clas Ohlson och köpa grenkontakter. Jag tror att de hade nio stycken. Det räckte inte så långt.

Vad som händer här, i de långa hyllraderna i bitcoingruvan i Boden, är inte helt lätt att förstå. Och det är inte heller okontroversiellt – under månaderna efter besöket i Boden ska företaget KNC Miner bli starkt kritiserat.

Historien om bitcoin börjar 2008. Då dök ett dokument upp på internet, signerat Satoshi Nakamoto, som i detalj beskrev hur man tekniskt skulle kunna skapa en så kallad kryptovaluta – ett komplett ekonomiskt system byggt på digitala pengar. Året därpå släppte samma mystiska signatur den första bitcoinprogramvaran, och de allra första bitcoinen blev till.

Vem eller vilka Satoshi Nakamoto är, vet ingen. Många har spekulerat: är det ett ensamt geni, en grupp, en hemlig regeringskonspiration? Exakt varför Satoshi Nakamoto skapade bitcoin är också omöjligt att veta. Men det finns många intressanta aspekter av kryptovalutor – både praktiska och ideologiska. Man kan använda bitcoin på ungefär samma sätt som vanliga pengar: handla saker för dem, överföra dem mellan konton, investera i dem. Men medan vanliga valutor centralstyrs på ett eller annat sätt – riksbanker bestämmer över inflation och deflation, och överföringar går via kreditkortsföretag, banker eller företag som Paypal – så är en kryptovaluta helt ostyrd.

BitcoinDen gamla helikopterhangaren i Boden står på ett tomt flygfält. Foto: Anette Nantell

– Det första jag brukar säga är att man måste lära sig att tänka annorlunda: det är en ”person-till-person”-valuta, säger Robin Teigland, som är docent på Handelshögskolan i Stockholm och forskar om kryptovalutor.

När jag ber henne förklara bitcoin så enkelt som möjligt skrattar hon lite uppgivet innan hon försöker reda ut det svårgreppbara i en helt digital ekonomi.

– Det kan vara svårt för folk att förstå att bitcoin inte är kopplat till någon stat eller centralbank. Det finns ingen tredje part, det finns bara nätverket, säger Robin Teigland.

Nätverket är det viktigaste att greppa om man vill förstå bitcoin. Alla som äger bitcoin måste ha en särskild programvara, en bitcoinplånbok. Alla plånböcker världen över är ihopkopplade till ett stort nätverk, och varje gång bitcoin byter ägare skickas informationen ut till alla i nätverket. Nätverket samlar med jämna mellanrum ihop de senaste transaktionerna i en grupp, ett ”block”. Varje block som bildas hänvisar tillbaka till det föregående blocket, i en lång kedja. Blockkedjan innehåller alltså all information om alla bitcointransaktioner som någonsin utförts.

Det är här bitcoingruvan i Boden kommer in i bilden. Alla processorerna på hyllraderna i hangaren jobbar med att försöka skapa nya block till kedjan. Varje gång nätverket har samlat ihop ett gäng nya transaktioner – ungefär var tionde minut – utlyses en sorts tävling, där alla i bitcoinnätverket kan delta. Förenklat kan man säga att tävlingen går ut på att lösa ett medvetet svårt problem som kräver väldigt mycket datorkraft. Den som hinner först skapar det nya blocket, och får en belöning. Belöningen består av bitcoin, och det är det enda sättet att skapa nya bitcoin. Det är detta som kallas mining eller gruvbrytning – en metafor för att gräva i en gruva, där datorkraften är grävmaskinerna och bitcoinbelöningen är guldet.

 

 

I bitcoins barndom var det möjligt att tjäna en hacka med hjälp av sin hemmadator. Men efter hand har konkurrensen bland gruvbrytarna ökat. Numera behöver man specialiserad utrustning. Vissa går ihop i grupp för att öka chanserna att hinna först med blocken och få dela på belöningen. Och KNC Miner har allt det här som affärsidé: man säljer gruvbrytarutrustning, och man gruvbryter själva i stor skala i hangaren i Boden.

Den hemlighetsfulle Satoshi Nakamoto har dragit sig undan, och jakten på personens eller gruppens identitet fortsätter. Aliaset tros äga ungefär en miljon bitcoin – som mest har de varit värda ungefär 8 miljarder svenska kronor, i dag är de värda runt 2 miljarder – men bitcoins skapare har ingen makt över nätverket eller valutan. Systemet är uppbyggt på ett sätt som gör att inga beslut om valutan kan få något genomslag utan att en majoritet av användarna själva går med på dem.

– Och det är ett transparent system, alla transaktioner bokförs i den offentliga loggboken, säger Robin Teigland.

I praktiken har ett system som bitcoin flera fördelar jämfört med en vanlig valuta. I en alltmer globaliserad ekonomi finns det ett behov av att kunna göra små, enkla, säkra och billiga betalningar över hela världen, säger Robin Teigland.

– Med traditionella valutor är mikrobetalningar till exempel svåra att göra. Det är svårt för mig att skicka pengar till en annan del av världen utan kostnader och dröjsmål. I många delar av världen har människor inte tillgång till bankkonton, och där finns också ett problem att lösa.

Huruvida just bitcoin är svaret återstår att se, säger Robin Teigland.

– Det finns andra lösningar än bitcoin på problemen, och det finns andra kryptovalutor. Många menar att vi kanske kommer att landa på tre, fyra olika kryptovalutor så småningom.

BTC

är valutabeteckningen på bitcoin

Den mest intressanta aspekten av bitcoin är dock inte själva valutan. Det är de flesta bitcoinentusiaster överens om. Det revolutionerande är tekniken bakom, blockkedjorna som möjliggör säkra transaktioner av data utan att det finns någon överordnad kontrollinstans – ingen myndighet, stat eller bank som registrerar och håller ordning. Det låter kanske inte så spektakulärt, men vissa visionärer tror att tekniken i förlängningen kan förändra internet i grunden – kanske till och med hela samhället.

Brittiska Daily Telegraph publicerade i juni en artikel där tidningens teknikredaktör Matthew Sparkes kallade bitcoin för ”inkörsporten till en kommande digital anarki”, och målade upp en tänkbar framtid med förarlösa taxibilar på gatorna och en himmel full av herrelösa drönare som levererar varor. En science fiction-dystopi, eller -utopi, beroende på hur man ser det.

Bitcoinn I den hårdbevakade anläggningen monterar inhyrd personal ny utrustning. Foto: Anette Nantell.

Sparkes framtidsvision är drastisk och överdriven, men inte helt grundlös. Blockkedjetekniken har faktiskt viss revolutionär potential. En blockkedja behöver nämligen inte bara innehålla information om bitcoin, utan kan rymma alla möjliga typer av data. Vem som äger en bil, vem som kontrollerar ett domännamn på nätet, vem som har rätt att rösta i ett val – information som kan säkerställas och registreras av nätverket självt, utan myndighetsinblandning. Redan nu åker olika typer av ickemonetära datatransaktioner snålskjuts på bitcoinkedjan eller liknande blockkedjor, och i framtiden kan det bli ännu fler. I en artikel på bitcoinsajten Coindesk förklarar till exempel artisten D A Wallach hur blockkedjetekniken skulle kunna revolutionera musikbranschen, genom att fungera som en enda central och öppen databas över vilka som har rättigheterna till vilken musik.

Man skulle teoretiskt kunna flytta hela musikindustrins ekonomi till ett kryptovalutasystem. Varje låt, artist och upphovsman skulle kunna ha en egen bitcoinplånbok. Varje gång låten spelas på exempelvis Spotify görs en mikrobetalning till låtens plånbok, varpå systemet automatiskt delade upp summan mellan alla upphovsmän som är kopplade till låten. Snabbt, automatiskt och utan något dyrt och stort administrationssystem.

Bitcoinrörelsen är i allra högsta grad präglad av ideologi, eller kanske ideologier. Blockkedjetekniken är en libertariansk våt dröm, en internet­anarkistisk utopi. Den inbyggda decentraliserade demokratin i systemet är attraktiv för många. Och frågan om huruvida en bitcoinekonomi är kompatibel med ett socialistiskt samhälle debatteras flitigt på internet – bitcoin är åtminstone ett tänkbart sätt att rasera det nuvarande kapitalistiska systemet, om så bara för att ersätta det med ett nytt.

Klichébilden av vem en bitcoinanvändare är verkar visserligen vara ganska sann: Han är i genomsnitt en 32,1 år gammal libertariansk man, enligt en studie gjord på University College London. När amerikanska tidningen Huffington Post skrev om studien i februari i fjol, strax efter att valutakursen tillfälligt kraschat i botten, satte man rubriken: ”Bitcoin är tydligen en rik, vit, manlig katastrof”. Men Lui Smyth, som ligger bakom studien, utvecklade sina tankar i ett långt blogg­inlägg strax därefter, och poängterade då att det ligger mycket mer än bara libertarianism bakom rörelsen. Den avspeglar en djup skepsis mot banker och börser, den föddes i svallvågorna efter en stor ekonomisk kris och bygger på en mer allmän misstro mot den nuvarande ekonomiska ordningen. Under åren sedan bitcoins födelse har antalet googlingar på frasen ”vad är pengar?” fördubblats.

Några som tänkt mycket på bitcoins inflytande som ideologi och aktivism är konstnärsgruppen Mediengruppe Bitnik. Den 14 november levererade det schweiziska postverket ett vadderat vitt kuvert till Kunst Halle Sankt Gallen i Schweiz. I kuvertet låg ett dvd-fodral med en liten fyrkantig folievakuumförpackning, och i folien låg en plastpåse med tio stycken gula ecstasytabletter. De är nu en del av Mediengruppe Bitniks konstverk ”Random darknet shopper (2014)”. I konsthallen i Sankt Gallen stod nämligen hela vintern en robot och köpte slumpmässiga varor på internets underjordiska värld, ”darknet” eller ”the deep web”.

Roboten fick en veckolig budget i form av bitcoin. Vad den köpte hade ingen kontroll över, inte ens konstnärerna själva. Bland de övriga varorna som har levererats till galleriet finns ett par Nike-skor, en spionkamera monterad i en svart keps, ett kreditkort (”ALL MY CARDS ARE FRESH, NOT SOLD TWICE”), en dvd-box med alla ”Sagan om ringen”-filmer och en nyckelknippa som utlovas vara från brandkåren och innehålla huvudnycklar till ett antal offentliga förråd och platser.

BitcoinFoto: Anette Nantell

– Människor köper droger på nätet, inte bara på ”the deep web”. Så ser verkligheten ut. Men det är inte det enda folk gör – de kommunicerar också. ”Random darknet shopper” handlar om hur man bygger tillit på nätverk som är krypterade och anonyma, om hur man etablerar identitet och förtroende på marknadsplatser, säger konstnärerna Carmen Weisskop och Domagoj Smoljo när vi pratar via Skype.

Konstnärsgruppen arbetar med många typer av internetfrågor och har tidigare bland annat gjort en installation om övervakning. Bitcoin är en liten del av deras konst, men valutan är intressant, säger de.

– Det utopiska narrativet kring bitcoin är lite uttjatat. Men det är sant att det finns mycket mer potential i tekniken än bara som ersättning för pengar. Det är intressant när pengar slutar vara i händerna på stater och myndigheter och blir något som människor kan skapa, och det har gjorts många utopiska projekt kring det av konstnärer och aktivister. Bitcoin har potentialen att visa att pengar inte är något absolut, och jag tror att bitcoin redan har en omstörtande potential, säger Domagoj Smoljo.

– Bitcoin kan få människor att tänka på pengar och kapital på ett nytt sätt – även människor som aldrig själva ägt en bitcoin.

För konstnärer och kulturskapare kan bitcoin också innebära något bra, säger Domagoj Smoljo och Carmen Weisskop. Det blir lättare att betala och donera till kulturprojekt.

– Som det ser ut nu på nätet, där alla är beroende av kreditkort eller Paypal, kan vilken organisation som helst begränsa transaktioner av vilken anledning som helst. Man kan exkludera människor, frysa Paypal-konton. Bitcoin är ett säkert ekonomiskt system som är distribuerat bland själva användarna, det är en mycket mer direkt transaktion utan några stora företag som mellanhänder. Decentraliseringen i det är verkligen intressant, säger Domagoj Smoljo och Carmen Weisskop.

”Random darknet shopper 2014” är intressant också för att det sätter fingret på hur allmänheten lärt sig se på bitcoin: som något som främst används för skumraskaffärer på nätet, droghandel och vapenbrott och pengatvätt. Det är i sådana sammanhang valutan främst omnämnts i medier – SvD Näringsliv har till exempel kallat bitcoin för ”banditvaluta” (30 juli 2013). Och det är sant att det är en del av dess lockelse för vissa. Eller som Robin Teigland på Handelshögskolan förklarar: det finns flera olika parallella rörelser och drivkrafter som jobbar för bitcoinekonomin. De ideologiskt präglade libertarianerna som vill störta centralbankerna, de mer praktiskt inriktade som vill göra det enklare och effektivare att snabbt betala någon på andra sidan jorden, och så finns de som använder bitcoin och andra kryptovalutor för att handla med olagliga varor och tjänster.

– Man kan inte bortse från dem – de finns också, och det är en stor drivkraft, säger Robin Teigland.

Och det finns fler invändningar mot bitcoin. Valutan är instabil och kursen har förändrats mycket och snabbt. Just nu är en bitcoin värd unge­fär 1 800 svenska kronor, som mest har värdet varit det femdubbla. Förtroendet för bitcoinbörser och växlingssajter har sjunkit efter den stora Mt Gox-kraschen. Bitcoinbörsen Mt Gox var en av de största i världen, och under en period 2013 hanterade de 70 procent av alla bitcoinväxlingar i världen. Men i februari förra året stängde man plötsligt ned, ansökte om konkurs och meddelade att 850 000 bitcoin (med dåvarande växlingskurs motsvarade det runt tre miljarder kronor) var borta. Det var både kunders pengar och företagets egna som försvann, borta för alltid – från människors plånböcker och från bitcoinekonomin. Ett par månader senare hittade Mt Gox ungefär en fjärdedel av de borttappade pengarna i en gammal bitcoinplånbok från 2011 – ungefär som om ett traditionellt företag skulle hitta en miljard i en gammal plastpåse i någons madrass. Exakt vad som hände med Mt Gox är fortfarande oklart: stöld, bedrägeri, misskötsel av företaget eller en kombination av alltihop.

Vissa menar också att bitcoinekonomin i själva verket är att jämföra med ett pyramidspel eller ett ponzibedrägeri, där tidiga investerare tjänar stora pengar men de som inte drar sig ur innan systemet kollapsar blir stora förlorare. Den amerikanske ekonomen Nouriel Roubini, tidigare på USA:s finansdepartement, är en av dem som uttalat sig högst kritiskt till bitcoin och kallat systemet för ett bedrägeri. Estlands centralbank har också varnat för bitcoin.

Men det är ganska tydligt att bitcoinekonomin inte lever upp till definitionerna för ett pyramidspel. Någon avkastning utlovas inte. Det finns ingen central huvudperson eller organisation i mitten av systemet, ingen ägare. Systemet är också av sin natur öppet – även om det krävs viss teknisk förförståelse för att kunna greppa det. Tidiga investerare må ha gjort stora pengar och vissa sena investerare har förlorat. Men någon medveten bluff är det nog inte fråga om, säger Robin Teigland.

– Tittar man på hur många som är uppkopplade till nätverket i dag, så är det svårt att tro att det var poängen. Den som gör den bedömningen har inte full insikt, och förstår inte blockkedjetekniken och att det är nätverket som styr. För att ta kontroll över bitcoin måste man ta kontroll över en väldigt stor mängd noder [kommunicerande enheter] i nätverket, och det är inte realistiskt. Kanske i början, men inte nu. Det är för många som är med i nätverket. Jag är med i nätverket! säger Robin Teigland.

Europeiska bankmyndigheten EBA och svenska Finansinspektionen, FI, gick i december 2013 ut med en varning till konsumenter om riskerna med virtuella valutor som bitcoin. Den varningen står man fortfarande fast vid, säger Lars Malmström, som är avdelningschef för konsumentkontakt på FI.

– Om man som konsument väljer att använda bitcoin måste man veta att det inte finns något gemensamt regelverk kring det och ingen central utfärdare. Och investerar man i bitcoin kan de gå upp och ned i värde. En tomt, bil eller hund är något substantiellt, men bitcoin har ingen substans utan värdet bygger enbart på tillgång och efterfrågan, säger Lars Malmström.

I somras kom en ny rapport från EBA där man även tar upp risker för det finansiella systemet i stort. Virtuella valutor underlättar kriminalitet och terrorism, skriver man bland annat. Virtuella valutor är inte beroende av ”enheter mot vilka ekonomiska sanktioner och embargon kan ut­föras”, vilket gör att stater och internationella organisationer inte kan styra över dem. Och om man inte reglerar virtuella valutor kommer det att bli ”en ojämn marknad för betaltjänster” – med and­ra ord kan valutor som bitcoin konkurrera ut bankerna när det gäller transaktioner.

EBA har dock beslutat att avvakta med att utreda en eventuell reglering; kryptovalutorna är ännu så små.

– Det skulle krävas ett mycket omfattande regelarbete för en företeelse som visserligen är växande, men ännu inte omfattande. Så man har valt att inte gå vidare med ett gemensamt regelverk just nu, utan enbart uppmanat finansiella företag att inte ha, köpa eller sälja virtuella valutor. Man vill inte ha in virtuella valutor i det finansiella systemet, säger Lars Malmström.

Hur skulle ett regelverk kunna se ut?

– Det är i stort sett omöjligt att svara på. Jag är tveksam till om det skulle vara totalt förbjudande. Tittar man på hur man tidigare har reglerat den finansiella sektorn och företagen, så behöver man tillstånd för att verka på den finansiella marknaden. Det är inte en orimlig gissning att man skulle begränsa vissa delar av de virtuella valutorna.

Men exakt vem är det man ska reglera? Det finns ju inget företag eller myndighet som ansvarar för bitcoin.

– Ja, det är en bra fråga. Bitcoin är inte definitionsmässigt en valuta. Det är inte e-pengar. Det är inte ett betalningssystem. Här har det skett en utveckling som inte passar in i de regelverk som finns, säger Lars Malmström.

Ja, det är komplicerat. Myndigheterna har ännu inte definierat bitcoin och de andra kryptovalutorna: Är de en handelsvara eller är de pengar? Oreglerad eller ej, så är det fullt möjligt att som privatperson använda bitcoin för små inköp i vardagen redan nu. Att företag som Webhallen och en del svenska vpn- och webbhotelltjänster accepterar bitcoin är kanske inte så förvånande, men man kan också gå till kiropraktorn, få sina golv slipade eller naglar fixade för bitcoin. Eller flyta i en stor tank full av saltvatten, som på Alternativhälsan på Östermalm i Stockholm där delägaren och floatingterapeuten Rune Eriksson tagit initiativet till att ta emot betalning i bitcoin.

– Främst är det intresse av ny teknik och nya sätt att marknadsföra sig som är anledningen. Sedan tillhör det vår filosofi som floatcenter att se bortom det vanliga i vårt samhälle, att hitta nya lösningar på problem, säger Rune Eriksson.

Särskilt många är det inte som utnyttjat möjligheten att betala med bitcoin. En handfull, färre än tio, säger Rune Eriksson.

– Främst it-intresserade unga män …

Bitcoinföretagen jobbar dock aktivt för att sprida valutans evangelium bortom nördkillarna. I helgen anordnas marknaden Bitcoin funfair på Kägelbanan i Stockholm, där besökarna växlar till sig 100 kronor i bitcoin för att handla saker av utställarna – konstnärer, designer, artister och bitcoinföretag. Marknaden är sponsrad av Bitcenter, en nystartad bitcoinplånboksapp, och anordnas av tidningen och kommunikationsbyrån The Forumist.

– Jag själv tror väldigt mycket på bitcoin, det är intressant ur ett längre politiskt perspektiv, säger Pejman Biroun Vand, som är chefredaktör på The Forumist.

Med marknaden vill man föra ut bitcoin till en bredare publik. Och Pejman Biroun Vand beskriver samarbetet som en ”win-win”-situation, där utställarna och bitcoinföretaget båda tjänar på mötet.

BitcoinFöretagets futurist Nanok Bie sysslar med produktutveckling och marknadsanalys. Foto: Anette Nantell

– Bitcoinvärlden behöver någon som kan hjälpa dem att hitta rätt matchning, rätt personligheter som kan synas i deras sammanhang. Ett vanligt bitcoinevent är annars ganska tråkigt. Där är det bara tekniknördar som samlas.

Hur liten och marginell bitcoinekonomin än är, så är den i högsta grad redan närvarande i samhället. Svensk polis har blivit tvungen att lära sig hantera bitcoin när valutan beslagtagits i brottsutredningar. Skattemyndigheten har tvingats ta ställning till hur man mervärdesbeskattar handel med bitcoin, i ett mål som nu är uppe i EU-domstolen och kommer att avgöras under året. Och företag som ägnar sig åt mining påverkar ekonomin i små samhällen som Boden.

Erik Svensson är vd på Bodens utveckling, ett kommunalt bolag som arbetar med att främja tillväxt i Boden, bland annat genom att hjälpa företag att etablera sig. Det är Bodens utveckling som hyr ut helikopterhangaren som nu är full av KNC:s bitcoinminers, och Erik Svensson var en av dem som hade de första mötena med KNC för ett drygt år sedan.

– Det har inte varit en okomplicerad resa, att förstå vad det här är. Det har hänt mycket på ett år.

Erik Svensson hade hört talas om bitcoin, säger han, men visste inte hur det fungerade. Representanterna för KNC förklarade, ritade upp tekniken på en whiteboard.

– Jag började förstå mer och mer. Jag har jobbat med företag sedan 1977, varit med och finansierat saker, men aldrig något som liknar det här. Vi frågade oss: hur går det här att göra, hur fungerar det, hur gör vi för att täcka upp risken?

Vilka risker oroade ni er för?

– Finns det kvar om ett par år, kommer vi att få betalt? Det var sådana frågeställningar som fanns förra hösten. Men det är ju historia nu.

Nu är Bodens utveckling med på tåget. Man har diskuterat idéer: kanske kan man börja ta emot bitcoin som betalning på hela företagscentret Skapa i Boden, på hotell- och konferensanläggningen? Erik Svensson och hans kolleger har till och med skaffat egna bitcoinplånböcker.

– Ja, vi köpte några kronor var, så att man vet vad det är, säger Erik Svensson.

Ytterligare ett bitcoinföretag har etablerat sig i Boden, brittiska Hydro 66 som hyr en liten lokal några hundra meter från KNC:s jättehangar. När vi är där i augusti står där bara ett par ensamma hyllor med processorer. Christian Keet, som är på besök från London för att titta till den lilla gruvan, säger att det mest är en försöksverksamhet än så länge. Men han lovsjunger Bodens kommun – den har varit oerhört hjälpsam, säger han.

De runt 30 anställda på KNC låter inte som särskilt många nya arbetstillfällen för kommunen. Men synergieffekterna är betydligt större, säger Erik Svensson.

– Det är alltifrån att de anlitar elektriker till lunchställena de besöker, byggföretag och ventilationsfirmor och vaktbolag som får uppdrag. Det är allt runt omkring.

I området kring hangarerna jobbar ungefär hundra personer nu, enligt Erik Svensson. Och man vill gärna att fler datacenter etablerar sig i Boden. Det finns mark; det gamla flygfältet är tomt och ödsligt. Det senaste året har han och hans kolleger besökt mässor och presenterat sig för många företag i bitcoin- och datacenterbranschen. Problemet är energin. Tillgången på ström styr, och den är begränsad.

– Det här området runt flygfältet fanns inte för några år sedan. Vi lever fortfarande i tron att ett företag måste ha tusentals anställda för att vara något att tala om, men det fungerar inte så numera. Jag tycker att KNC är ett bra tillskott till Bodens kommun. Det ger mycket.

Allt är dock inte guld och gröna skogar i bitcoinbranschen. Under månaderna efter vårt besök i Boden hopar sig klagomålen mot KNC Miner. Förutom att man driver sin egen bitcoingruva, så säljer man också miningutrustning, datorer specialdesignade för att folk ska kunna gräva guld hemma. Och kunder är missnöjda: man menar att leveranser av två av minermodellerna har dröjt. KNC Miner har inte gått med på återköp. I början av februari går ett femtiotal personer ihop om en grupptalan som lämnas till tingsrätten, där man kräver 10,5 miljoner kronor av KNC Miner. Dessutom har ytterligare 15 enskilda stämningsansökningar mot KNC Miner lämnats in av Joakim Strignert på Juristfirma Din Rätt.

– Det KNC har gjort är att sälja dyra maskiner för mining av kryptovalutor på nätet, man har tagit betalt i förskott och utlovat ett visst leveransdatum. Sedan har man inte kunnat leverera på datumet, säger Joakim Strignert.

Enligt Joakim Strignert hävdar kunder också att maskinerna inte presterar som utlovat, är brandfarliga och inte uppfyller säkerhetskrav för elektronik, såsom CE-märkning.

– Man nekar privatpersoner deras konsument­rättigheter. Man vägrar acceptera återköp eller att skicka tillbaka pengarna. Det rör sig om upp emot 70 000 kronor per maskin, vissa har köpt två eller tre stycken, kanske tagit lån för att ha råd.

Fallet kompliceras av att det handlar om just en kryptovaluta. Dröjsmål i leveransen innebär inte bara att kunderna får vänta – varje vecka maskinen inte kan användas innebär också en potentiell förlorad inkomst i bitcoin. Och enligt Joakim Strignert menar de flesta av hans klienter att KNC Miner medvetet bedragit dem.

– Incitamentet att skapa bra produkter och leverera i tid är lågt när man samtidigt konkurrerar med sina kunder. Man tar in förskott från kunderna, producerar chippen, men i stället för att skicka utrustningen går chippen in i det egna datorcentret. Man har lurat kunderna med orealistiska leveransdatum, tagit in en räntefri kredit och låtit kunderna bekosta ett nytt megadatacenter. Vad vi ser här kan vara ett av Sveriges största bedrägerier, säger Joakim Strignert.

KNC Miner självt håller inte med om Strignerts beskrivning. I ett skriftligt uttalande från KNC:s juridiska avdelning säger man:

”Vi har inte byggt någonting ’för kundernas pengar’. Olika delar av KNC-koncernen bedriver olika sorters verksamheter, vilka finansieras på affärsmässiga grunder, med såväl riskkapital som överskott från den egna verksamheten.”

Vad gäller leverans av produkter skriver man:

”Våra kunder vill, liksom vi, ligga i framkant av den här utvecklingen. Beställning sker ofta när en produkt precis är färdigutvecklad och innan hela produktionsprocessen kan överblickas, därför är vi noggranna med att förklara att leveransdatum är osäkert. Vår uppfattning är att vi hållit vad vi lovat.”

Och angående att utrustningen inte skulle uppfylla säkerhetskrav, skriver KNC att det handlar om kunder som använt kringutrustning av fel kvalitet eller kapacitet.

Kanske är bitcoins själva natur – att det finns så många aspekter av och drivkrafter bakom valutan, ideologi och kapital sammanblandat – en orsak till att det blir konflikter kring de stora bitcoingruvbrytarföretagen.

– Det är väldigt mycket snack och höga tongångar på forumen på nätet i det här ämnet, säger Nanok Bie som är ”futurist” på KNC Miner, vilket innebär att han jobbar med marknadsanalys och produktutveckling

– Men om man läser vad Satoshi Nakamoto skrev, så är det väldigt tydligt att han förutspådde exakt det här: först kommer hemmadatorer att mina, därefter specialiserad hårdvara och sedan stora anläggningar. Det här är Satoshi Nakamotos egen framtidsplan, det harmonierar med hans ursprungliga idé. Det finns en missuppfattning om att kryptovalutorna skulle drivas av idealism, men systemet behöver mycket kraft för att fungera.

I grund och botten handlar stämningsansökningarna om pengar, säger Nanok Bie.

– Folk vill ha pengar. Vi säljer maskiner som gör pengar. Alla vill ha pengar, vad har de annars för motivation? Och de gör nästan vad som helst för att få pengar.

Det kan man ju applicera på KNC Miner också.

– Det är en kommersiell bransch. Vad ska vi göra, lägga ned bolaget? Klart man arbetar för framgång. Och vi drunknar inte i pengar, det kostar att bygga upp det här, säger Nanok Bie.

Det lilla konstprojektet i Kunst Halle Sankt Gallen har inte heller slutat lyckligt. När utställningen stängde den 11 januari kom schweizisk polis och beslagtog roboten som handlat ecstasy för bitcoin på Darknet, samt varorna. Konstnärerna bakom verket skriver i ett uttalande på sin hemsida: ”Vad betyder det för ett samhälle när det finns robotar som agerar autonomt? Vem är ansvarig när en robot bryter lagen på eget initiativ?” Huruvida någon kommer att åtalas för drogköpet är ännu inte klart. Men frågorna konstgruppen ställer är relevanta, och kryptovalutor är en del av anledningen till att de är så svåra att besvara. Vems pengar är det som köpt ecstasy? Kan man fastställa ägarskap för en bitcoinplånbok, om det är en robot som hanterar den?

I vissa länder har kryptovalutor förbjudits helt, bland annat i Island och Vietnam. I exempelvis Kina är det förbjudet för finansinstitut och banker att handla med kryptovalutor. Men på andra håll är bitcoin på väg att etableras på den vanliga reglerade finansmarknaden. I januari startade bitcoinföretaget Coinbase USA:s första licensierade bitcoinbörs, med stöd från New York Stock Exchange. Företaget Gemini har också dragit i gång vad det kallar en ”helt reglerad” bitcoinbörs i New York.

Sam Cole, som är vd för KNC Miner, är positiv till utvecklingen och tror att bitcoinvalutan kommer att stabiliseras som följd av de nya reglerade börserna. Den nuvarande låga kursen kan bero på att folk väntar på trygga och stabila växlingstjänster att använda, efter krascher som Mt Gox-katastrofen.

– Vissa kunder litar inte på de alternativ som finns, och det hjälper inte att sajter har haft säkerhetshål. Med de reglerade börserna tror vi att kursen kommer att stabiliseras och kanske öka, säger Sam Cole.

Anarkistvalutan kanske alltså kräver viss reglering för att fungera och bli stabil. Men hur mycket en del av samhället och det existerande ekonomiska systemet kan kryptovalutorna bli, utan att samtidigt tappa hela sin poäng? Det är motsägelsefullt, precis som det mesta som gäller bitcoin.

Hur det går för det tomma flyghangarområdet i Boden, och med kommunens framtidstro på datacenter och bitcoingruvor, är osäkert. Gräset och slyet på flygfältet kanske får fortsätta att vaja ödsligt. KNC Miner tittar just nu på alternativ i Finland. Där är elen billigare, och om Sverige inte sänker skatten på energi för datacenter så överväger man att flytta hela verksamheten över gränsen. Det krävs mycket el för att skapa pengar av ingenting.

Så fungerar bitcoins:

  • Alla som använder bitcoin måste ha en bitcoinplånbok, en särskild programvara till sin dator eller mobiltelefon. Alla plånböcker är ihopkopplade i ett stort nätverk.
  • När en transaktion utförs - bitcoin byter ägare - skickas informationen ut till nätverket. De senaste transaktionerna samlas ihop i ett block.
  • Alla som är med i nätverket kan, om de vill, välja att fungera som "miners", gruvbrytare. Det betyder att de upplåter datorkraft för att utföra beräkningar åt nätverket.
  • För att blocket med transaktioner ska verifieras, måste en miner hitta rätt lösning på ett problem. Förenklat kan man säga att det handlar om att hitta en nummerserie som matchar blocket. Alla miners som är med i nätverket börjar jobba på att lösa problemet.
  • När problemet är löst verifieras blocket. Varje block innehåller information om föregående block, och de bildar tillsammans en lång kedja. Det blir som en offentlig kassabok över alla transaktioner som någonsin gjorts i bitcoinsystemet. Ett nytt block bildas ungefär var tionde minut.
  • Den miner som hinner först med att hitta lösningen, får en belöning i form av nya bitcoin. Det är enda sättet att skapa nya bitcoin till systemet. Just nu är belöningen 25 bitcoin, men summan kommer att minska successivt för att så småningom bli noll, och i stället ersättas av frivilliga transaktionsavgifter.
Fakta. Bitcoin

Alla som använder bitcoin måste ha en bitcoinplånbok, en särskild programvara till sin dator eller mobiltelefon. Alla plånböcker är ihopkopplade i ett stort nätverk.

När en transaktion utförs - bitcoin byter ägare - skickas informationen ut till nätverket. De senaste transaktionerna samlas ihop i ett block.

Alla som är med i nätverket kan, om de vill, välja att fungera som "miners", gruvbrytare. Det betyder att de upplåter datorkraft för att utföra beräkningar åt nätverket.

För att blocket med transaktioner ska verifieras, måste en miner hitta rätt lösning på ett problem. Förenklat kan man säga att det handlar om att hitta en nummerserie som matchar blocket. Alla miners som är med i nätverket börjar jobba på att lösa problemet.

När problemet är löst verifieras blocket. Varje block innehåller information om föregående block, och de bildar tillsammans en lång kedja. Det blir som en offentlig kassabok över alla transaktioner som någonsin gjorts i bitcoinsystemet. Ett nytt block bildas ungefär var tionde minut.

Den miner som hinner först med att hitta lösningen, får en belöning i form av nya bitcoin. Det är enda sättet att skapa nya bitcoin till systemet. Just nu är belöningen 25 bitcoin, men summan kommer att minska successivt för att så småningom bli noll, och i stället ersättas av frivilliga transaktionsavgifter.

Tidslinje

November 2008
En skrift med titeln ”Bitcoin: A peer-to-peer electronic cash system” postas på internet av pseudonymen Satoshi Nakamoto. Här beskrivs hur man tekniskt skulle kunna skapa en kryptovaluta.

Januari 2009
Bitcoinnätverket föds. Programvaran släpps på nätet och Satoshi Nakamoto skapar de allra första bitcoinen. Eftersom bitcoin inte har något inbyggt värde diskuterar de första entusiasterna fram vad de första mynten är värda i ett internetforum. Bland annat köper någon två pizzor för 10 000 bitcoin - med dagens växelkurs skulle det motsvara 18,7 miljoner kronor.

Augusti 2010
Ett fel upptäcks i bitcoinprotokollet - det går att utnyttja en lucka i systemet och skapa oändliga mängder nya bitcoin. Buggen åtgärdas inom några timmar.

Februari 2011
Silk Road, en svart marknad på det underjordiska internet, öppnar. Handelsplatsen blir mest känd för att man kan köpa droger och andra olagliga varor och tjänster. Här accepteras endast bitcoin som valuta.

Juli 2011
Värdet på en bitcoin har ökat snabbt till 31 dollar, men får nu sin första stora dipp. I december är en bitcoin bara värd 2 dollar.

Januari 2012
Tv-serien ”The good wife” sänder ett avsnitt där bitcoin är i fokus.

April 2013
Värdet på bitcoin börjar öka snabbt i januari, och i april överstiger värdet på alla existerande bitcoin en miljard dollar, drygt 8 miljarder kronor.

Oktober 2013
FBI anhåller mannen bakom Silk Road och marknadsplatsen stängs ned. FBI beslagtar 26 000 bitcoin. Valutan kraschar tillfälligt men hämtar sig på några veckor.
Världens första bitcoin-bankomat öppnar i Vancouver, Kanada.

November 2013
Bitcoin når sitt högsta värde hittills. En bitcoin är värd drygt 1200 dollar.

Februari 2014
Mt Gox, en av världens största bitcoinbörser, stänger och ansöker om konkurs. Hundratusentals bitcoin försvinner - från kunders plånböcker och från bitcoinsystemet. Valutakursen faller drastiskt och värdet på en bitcoin halveras.

Mars 2014
Bitcoin tappar ytterligare i värde, efter att det ryktas att Kina ska förbjuda valutan.
Webhallen blir den första stora svenska e-butiken som accepterar betalningar i bitcoin.
Den amerikanska tidningen Newsweek publicerar ett reportage där man säger sig ha identifierat mannen bakom Satoshi Nakamoto: en japansk-amerikansk man i Kalifornien vid namn Dorian Nakamoto. Senare förnekar Dorian Nakamoto all inblandning i bitcoin, och pseudonymen Satoshi Nakamoto gör sig hörd för första gången på fem år med meddelandet: ”Jag är inte Dorian Nakamoto”.

Februari 2015
En bitcoin är just nu värd 225 dollar, ungefär 1800 kronor.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.