Trots inkomstskillnader på mellan 5000 och 6000 kronor i månaden förlorar inte en familj på att dela lika på föräldrapenningen. Det visar en unik genomgång som Försäkringskassan gjort för DN:s räkning.
Den förälder som tjänar mest bör arbeta och den som har lägre lön bör vara hemma med barnen längre för att familjen ska få ut så hög inkomst som möjligt. Det tror de flesta. Men nu visar en ny uträkning från Försäkringskassan att familjen, trots löneskillnader, kan dela lika på föräldrapenningen utan att förlora pengar.
– Vi har ju hört lösryckta påståenden om att det skulle löna sig att dela lika om inkomstskillnaderna är mindre. Vi ville kolla upp om det stämde, säger Niklas Löfgren, familjeekonomisk talesperson på Försäkringskassan.
I ett av de fiktiva exemplen tjänar pappan 35.000 kronor i månaden och mamman 30.000 kronor i månaden. Om pappan tar ut två månader och mamman tio månader blir familjens totala nettoinkomst 512.850 kronor. Om de väljer att dela lika på föräldrapenningen och ta ut sex månader var blir deras nettoinkomst 514.312 kronor – dessutom får de 12.000 kronor i jämställdhetsbonus.
– Det var överraskande för oss att det ser ut så här. Det är ny kunskap om att det är fördelaktigt att dela jämställt rent ekonomsikt, säger Niklas Löfgren.
Trots olika bruttoinkomster blir nettoeffekten, det man får ut, nästan lika för familjen.
Hur många berör det här?
– Det är svårt att säga men frågan berör 100.000 föräldrapar varje år och det är under barnets första levnadsår detta är aktuellt. Man bör ha med sig dessa uppgifter; att om vi delar lika så blir det mer jämställt utan att man förlorar ekonomiskt. Det är inte lätt för föräldrar att veta hur de olika systemen slår, säger Niklas Löfgren.
Om föräldrarna delar lika på föräldrapenning får de dessutom del av den så kallade jämställdhetsbonusen på 12.000 kronor, en ganska okänd förmån för många föräldrar.
– Det är lönsamt att dela lika även utan jämställdhetsbonusen, säger Niklas Löfgren.
Varför inte Försäkringskassan gjort någon liknande uträkning tidigare säger Niklas Löfgren beror på att kassan inte har i uppdrag att utreda hur skattesystemet påverkar socialförsäkringssystemet.
– Vi är inte experter på skattelagstiftningen och att grundavdragets effekter kunde bli så här kom som en överraskning för oss och för de flesta andra, misstänker jag, säger Löfgren.
Försäkringskassan har ett politiskt uppdrag att verka för jämställdhet mellan könen och för att de ekonomiska skillnaderna ska minska. Nu ska Försäkringskassan börja upplysa föräldrar om den nya uträkningen.
– Ja, det kommer vi att kommunicera på Facebook och på andra möten där vi träffar medborgarna, säger Niklas Löfgren.
Finns det föräldrar som inte tjänar på att dela lika?
– Det lönar sig inte rent ekonomiskt för dem som har väldigt stora inkomstskillnader, mer än 5 000–6 000 kronor, eller i de fall där den ena har ett generellt utfyllnadsavtal – där måste man titta på vad arbetsgivaren har för tilläggsförsäkring, säger Niklas Löfgren.
Marianne Sundström, professor i arbetsmarknadsekonomi vid Stockholms universitet, skrev nyligen en rapport om hur pensionen sjunker för kvinnor som arbetar deltid.
– För kvinnor i Sverige sjunker pensionen med 4–6 procent, säger hon.
Studien är en jämförelse mellan de nordiska länderna och visar att skillnaderna jämfört med kvinnor som arbetar heltid är mindre i Norge och Danmark än i Sverige, Finland och Island.
– De förlorar i löneutveckling och de blir inte befordrade i samma utsträckning som män, säger Marianne Sundström.
Hon påpekar dock att under 17 år har andelen kvinnor som arbetar deltid minskat med 10 procentenheter.
– Det är ganska många och det betyder att Sverige har blivit mer jämställt, säger hon.
Hon menar att ett jämnare uttag av föräldrapenningen mellan könen skulle gynna kvinnorna.
– Som det ser ut i dag måste kvinnorna göra som många män, nämligen byta jobb för att få högre lön
