Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-03-25 23:55

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/detta-handlar-fallet-lundin-petroleum-om/

Ekonomi

Detta handlar fallet Lundin Petroleum om

01:31. Lundin Petroleums vd Alex Schneiter och ordförande Ian Lundin misstänks för brott som ingen svensk företagsledare någonsin anklagats för.

Fem frågor och svar om det svenska bolaget Lundin Petroleum och den rättsliga processen kring företagets toppar.

Rätta artikel

1. Vad är Lundin Petroleum för bolag? 

Oljebolaget grundades 1981 av Adolf H. Lundin som International Petroleum, blev efter det International Petroleum Corporation, följt av Lundin Oil i slutet av 1990-talet innan det slutligen blev Lundin Petroleum 2001. Det ägs främst av familjen Lundin, men även av svenska pensionsfonder, norska Equinor och andra. I dag bedrivs främst verksamhet i Norge. Tidigare har man borrat efter olja i en mängd områden, bland annat i Mellanöstern och Sudan.

Lundin Petroleums ordförande Ian Lundin och vd Alex Schneiter. Foto: Roger Turesson

2. Vad handlar härvan runt företaget om?

Bolaget hade 1997–2003 avtal med dåvarande Sudans regering om oljeverksamhet i ett område, ”block 5A”. Enligt vittnesmål och en mängd rapporter från bland andra FN, Human Rights Watch, Amnesty International, eskalerade stridigheterna just där oljan fanns. Tiotusentals rapporteras ha dödats och över 100.000 ha tvingats fly undan regeringstrogna miliser satta att rensa oljefälten på befolkning för att bana väg för bolagsverksamheten.

3. Hur ovanligt är det med den här typen av rättsprocesser?

Det är mycket ovanligt att företrädare för bolag åtalas för medhjälp till folkrättsbrott. I samband med Nürnbergrättegångarna efter andra världskriget ställdes ett antal tyska industrimän till svars. Sedan dess ett fall i Nederländerna: en man försåg irakiska regimen med komponenter för kemvapentillverkning.
I andra fall har bolag, och alltså inte företrädare som individer, åtalats – som i fjol då franska cementbolaget Lafarge åtalades för att ha betalat IS för att få fortsätta verka i Syrien.

4. Vad finns det för konkreta bevis mot bolaget?

Det finns vittnesmål, och även flera rapporter från tunga organisationer som FN, om oljebolagens påverkan på befolkningen nära verksamheten. Åklagaren väntas gällande folkrättsbrottet driva en linje som kallas för likgiltighetsuppsåt – att bolagsföreträdarna ställt sig likgiltiga inför risken av vad deras verksamhet skulle kunna innebära för befolkningen i närområdet i Sudan. 

5. Vad talar för att Lundin har handlat korrekt?

Bolagsföreträdarna försvarar sig bland annat med att den militära attack för att rensa befolkning som främst hänförs till just Lundins verksamhet, vid ett vägbygge – inte skulle kunna stämma. Enligt bolaget fanns nämligen inga bosatta i området, som uppges utgöras till 80 procent av träskmarker. Bolagsföreträdarna uppger också att ingen anställd vid bolaget eller hos övriga bolag på plats, såg något som verifierar uppgifterna i alla rapporter från människorättsorganisationerna. Tvärtom hävdar de motsatsen, att de påverkat samhället i posiv riktning, med vägbygget och genom att bygga skolor och tillhandahålla mobila sjukvårdskliniker.

Källor: Lundin Petroleum, folkrättsforskare Mark Klamberg, freds- och konfliktforskare Johan Brosché, The Guardian, Human Rights Watch, Amnesty International, Christian Aid, European Coalition on Oil in Sudan, FN:s kommission för mänskliga rättigheter. Intervju med Ian Lundin och Alex Schneiter.

Läs mer: Ian Lundin: ”Hur kan två personer orsaka ett krig?”

Carl Johan von Seth: Domen över oljeindustrin har redan fallit