Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Digital teknik slår ut hälften av alla yrken i Sverige

Smarta telefoner, e-böcker och gratis internationella telefonsamtal. Den digitala revolutionen har nått var mans hand och skär rakt igenom samhället. Sverige påverkas i hög grad – om 20 år väntas mer än hälften av alla yrken ha ersatts med digital teknik.

Ångmaskinen, elektriskt ljus, bilar. Tekniska revolutioner har alltid till att börja med skapat oro, för att sedan ha en omvälvande till största del positiv effekt på ekonomin. Levnadsstandarden har höjts och produktiviteten har ökat. Arbetare, kapitalägare och konsumenter – alla har tjänat på förändringarna.

Nu står vi inför ”den andra vågen digital revolution”. Den första, i slutet av 1990-talet, innebar visserligen stora effektivitetsvinster, men förmörkades av den bubbla med övervärderade företag som byggdes upp och slutade med en krasch.

Nu är skiftet mer moget. Smarta mobiltelefoner är en del av de flestas vardag, industrin är alltmer ­automatiserad och uppgifter som tidigare krävde arbetskraft har tagits över av datorer.

Det mesta i samhället påverkas:

Inflationen. Många menar att det låga pristryck vi nu har delvis beror på den prispress som sker när internet gör det möjligt att jämföra priser på nätet och handla varan till bästa pris var som helst i världen. Internationella telefonsamtal kan numera göras gratis via Skype, musik och filmer laddas ned för en billig penning eller gratis. E-handeln växer kraftigt. 2005 stod den för 3 procent av den globala handeln med varor, 2013 var siffran uppe i 12 procent.

Nyföretagande. Det blir lättare för nya företag att snabbt slå sig in på en internationell marknad. Med internet kan mellanhänder slopas och webbutiker nå ut till all världens konsumenter och företag oavsett var de är baserade.

Arbetsmarknaden. Vinnare är enligt forskning de välutbildade med uppdaterade kunskaper. Arbetare utan specialiserade kunskaper konkurreras ut. Kvar finns däremot arbeten som kräver mänsklig närvaro, som vårdbiträden eller städare.­

Men än är det för tidigt att säga om även denna revolution leder till en bred ökning i levnadsstandard. På senare tid är tendensen att klyftorna mellan rika och fattiga i industriländerna ökar. Inte heller syns några produktivitetsvinster som borde komma när det blir effektivare och biligare att tillverka varor och tjänster.

Tvärtom har produktiviteten, produktion per timme, minskat i industriländerna. Då får man dock ha i åtanke att västvärlden har gått igenom sin värsta ekonomiska kris i modern tid och att fördelarna med teknikskiften även tidigare kommit med eftersläpning.

– Det är svårt att veta hur mycket som beror på finanskrisen. Dessutom finns det mätproblem i statistiken med den nya tekniken. Det är möjligt att produktiviteten har ökat mer än vad vi ser i dagsläget, säger Anna Breman, makroanalytiker på Swedbank.

Hon och Anna Felländer, chefsekonom på Swedbank, menar i rapporten ”Diginomics – nya ekonomiska drivkrafter” att Sverige påverkas mer än många andra industriländer av teknikskiftet.

– Vi har hög digital mognad, stor utbyggnad av trådlöst och bredbandsbaserat internet och ganska stora investeringar i den digitala sektorn, säger Anna Breman.

I rapporten refereras till forskning som spår att 53 procent av svenska yrken kommer att ersättas av digital teknik inom en tjugoårsperiod. Framför allt handlar det om rutinjobb inom handel och administration. I Stockholms län är förändringen tydlig, programmerare har seglat upp som det vanligaste yrket.

Anna Breman framhåller att både företag och hushåll i Sverige har gjort relativt stora digitala investeringar. Men vi utnyttjar inte de fördelar som den nya tekniken kan ge fullt ut.

– Det finns en stor potential med digitaliseringen men den förverkligas inte av sig själv, utan måste tas till vara på, säger Anna Breman.

Ett bra innovationsklimat, utbildning både på bredden och i toppen samt arbetskraftsinvandring är enligt rapporten avgörande för att den tekniska utvecklingen ska ge full utdelning.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.