Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-09-18 11:38

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/digitala-utanforskapet-minister-ifragasatter-techbolagens-affarshemligheter/

Ekonomi

Digitala utanförskapet: Minister ifrågasätter techbolagens affärshemligheter

Anders Ygeman (S), digitaliseringsminister. Foto: Alexander Mahmoud

De stora internetföretagen skyddar sina hemliga algoritmer, de instruktioner som till och med sägs kunna styra våra liv. De ses som affärshemligheter.

– Jag är högst tveksamt till det, säger digitaliseringsminister Anders Ygeman (S) när han kommenterar DN:s serie Det digitala utanförskapet.

Digitalisering har gett människor fantastiska verktyg som är en stor hjälp i vardagen. 

Regeringen har också en vision om att alla i landet ”ska vara förtrogna med digitala verktyg och tjänster samt ha förmåga att följa med och delta i den digitala utvecklingen”, som det står i regeringens digitala strategi.

Men alla är inte förtrogna med dessa verktyg. En halv miljon människor i Sverige har ingen tillgång till internet alls och ytterligare 600.000 använder nätet sällan. Det är med andra ord tio procent av befolkningen som befinner sig i digitalt utanförskap.

Anders Ygeman delar in dem i tre grupper: personer över 85, människor med funktionsvariationer, samt nyanlända som varit kort tid i Sverige. Han tror att den sistnämnda gruppen snart tar till sig digitala verktyg. De med funktionsvariationer måste ha stöd för sina respektive variationer.

– Och en del av den digitala revolutionen har varit väldigt positiv för dem – som bildsamtal för hörselskadade exempelvis, säger han.

– Och så har vi de äldre – de måste få insatser, från vänner och från andra. Men kom i håg att det är gruppen 85+ som vi talar om – inte 60+ eller 70+. De är ungefär lika delaktiga som vi andra, hävdar Ygeman.

Pensionärsorganisationen SPF Seniorerna har gjort en enkätundersökning bland sina medlemmar och den ger en delvis liknande bild. Det är framför allt bland de som är 85 och äldre som har svårt med digitaliseringen. I den åldersgruppen är det 25 procent som aldrig använder internet. 

Bland de som aldrig, eller bara några gånger per år, använder internet är det nästan var femte som tycker att att vardagen blivit svårare med digitaliseringen. Det kan handla om så enkla saker som att boka en läkartid, eller en tågbiljett. 

Har man inte tillgång till nätet eller känner sig osäker med att betala över internet, så får man problem.

Ändå vill inte Anders Ygeman hålla med om att dessa grupper riskerar att diskrimineras. De flesta äldre använder nätet i samma utsträckning som yngre, menar han. Och även yngre grupper kan tycka att utvecklingen går väl snabbt, att de inte hinner med.

– Så är det för alla människor när samhällets och teknikens utveckling går fort. 

– För många äldre innebär digitalisering förbättringar av livskvaliteten. Man kan ha videosamtal med avlägsna släktingar, man får bättre trygghetslarm, bättre kontroll över vem som kommer från hemtjänsten.

När jag läser den digitala strategin så tycker jag att det finns ett anslag där som utgår från att fösa människor in i den digitala världen. Det finns en betoning på att alla SKA vara med. Hur ser du på det?

– Det är ett sätt att säga det på. 

– Men det finns inte en väg tillbaka. Vi måste hjälpa folk att kunna dra nytta av det nya. Det är det som du kanske kallar att fösa, och jag kallar att lyfta, svarar Ygeman.

Den digitala revolutionen är inte enbart positiv – det finns baksidor. En av dessa är att vi riskerar bli allt mer fast i ”bubblor”. Vi styrs mot det vi vill se och uppleva på nätet och träffar därmed mest likasinnade. 

Det blir lätt att starta enfrågerörelser, men svårt att bygga gemenskaper som ska kompromissa mellan en rad motstridiga intressen. Till det kommer skandalerna kring hur Facebookanvändares personliga data utnyttjats för att styra väljare i det senaste amerikanska presidentvalet och i den brittiska folkomröstningen om EU-medlemskap 2016.

Anders Ygeman håller delvis med, men menar att det inte är enbart digitaliseringens fel. Han pekar på andra faktorer som han menar också leder till samma fenomen. Bostadssegregation, det fria skolvalet och avskaffande av värnplikten – de leder till att vi i mindre grad träffar människor av annan bakgrund.

Men visst förstärks denna polarisering av den digitala världen.

– Migrationspolitiken är ett typexempel på hur diskussionen blir helt polariserad och där ytterkanterna får definiera hela debatten. En balanserad åsikt tas inte på allvar, menar Ygeman.

Men en del av det är väl just hur de sociala medierna och algoritmerna fungerar?

– Absolut. Vi måste vi ges möjlighet att ifrågasätta algoritmerna, säger han.

Anders Ygeman sällar sig till en rad politiker och opinionsbildare som allt mer runt om i världen ifrågasätter tech-bolagens makt. 

Problemet är just att bolagens algoritmer är deras affärshemligheter.

– Och frågan är om de ska få vara det! Jag är högst tveksamt till det säger Ygeman.

– Samma gäller när algoritmerna går över i det vi kallar för artificiell intelligens. Hur kan vi förutspå ett utfall och kritisera ett utfall, lägger han till.

Det betyder att det måste bli mer av transparens kring hur de stora tech-bolagen använder sig av algoritmerna – vad de ger för resultat och att få möjlighet att testköra dem. 

Och det även om det slår mot själva kärnan i bolagens verksamhet.