Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Din Ekonomi

Bästa sätten att betala räkningarna

Nu stänger Svensk Kassaservice. Men deppa inte. Det finns bättre och billigare sätt för dig att betala räkningar. Din Ekonomi har jämfört kostnaden för de olika alternativen.

Den 1 juli startade avvecklingen av Svensk Kassaservice. Personer som har betalat räkningar eller gått till kontoren för bank- och plusgiro­utbetalningar får framöver använda sig av andra tjänster.

Det finns dock många möjligheter. Förutom att gå in på närmaste bankkontor kan du använda dig av autogiro, internetbank, brevgiro eller kassagiro.

Den här frågan har diskuterats länge. Svensk Kassa­service avvecklas för att behovet inte är tillräckligt stort och för att det kostar staten 400 miljoner kronor årligen, säger Sten Selander, chef på postavdelningen på Post och Telestyrelsen, PTS.

Användandet av Svensk Kassaservices tjänster har minskat med cirka 15-20 procent årligen sedan starten 2002.

Endast en procent av Sveriges befolkning uppskattas betala sina räkningar över disk. De övriga använder sig av internetbank (60 procent) och brevgiro (cirka 40 procent).
De som påverkas mest när Svensk Kassaservice läggs ned är äldre och personer som bor i glesbygden.

Tidigare fick även asylsökande använda sig av Svensk Kassaservice eftersom de inte fick öppna bankkonto. Men sedan tre år har Ica-banken ett avtal med Migrationsverket så att asylsökande kan ta ut pengar och betala med ett bankkort i alla affärer som tar emot kort.
Det enklaste alternativet för dig som vill slippa extra kostnader är att kontakta de företag som du betalar fakturor till och be dem dra pengar via autogiro från ditt konto varje månad.
Detta är kostnadsfritt och dessutom behöver du inte oroa dig för att du har glömt att betala fakturan.

Du kan också använda brevgiro där du postar räkningarna tillsammans med en betalningsorder och summan dras från ditt bankkonto. Det är betydligt billigare än att gå in på ett bankkontor och betala över disk.

Men internetbank ger bäst överblick över in- och utbetalningar. Via bankens hemsida kan du när som helst ta del av dina bankkonton och göra överföringar eller andra transaktioner.
Kostnaden för denna tjänst varierar lite beroende på vilken bank du har.
Nordea tar över 76 av Svensk Kassaservices kontor och när det gäller de övriga kontoren ska andra aktörer, till exempel livsmedels­butiker, erbjuda dessa tjänster.

Sedan förra året går det bra att betala räkningar eller få kontant utbetalning på kassagirot som regleras av Kuponginlösen.
Drygt 300 butiker och större kiosker tillhandahåller i dag kassa­girot och målet är att 2.000 ställen ska erbjuda tjänsten före årets slut.

I en omställning är det alltid några som får problem. Men jag tror att de flesta går över till de enklare och billigare tjänsterna, till ­exempel brevgiro eller internetbank, säger Sten Selander på PTS.

Nordeas avgifter är högre än de som Svensk Kassaservice tar ut. Får Nordea fritt styra över priserna nu när banken tar över många kontor?
Att Nordea köper är en ren affärs­mässig uppgörelse. Det finns inget i den offentliga regleringen som påverkar hur Nordea sätter sina priser, säger Sten Selander.

370 kontor stängs

När postkontoren lades ned 2002 bröt staten ut de finansiella delarna från Posten och öppnade Svensk Kassaservice som har utfört banktjänsterna som ombud för en rad banker.

För en månad sedan startade avvecklingen av Svensk Kassaservice. Staten har subventionerat Svensk Kassaservice med 400 miljoner kronor årligen.

Fram till i dag har det funnits 370 kontor och 130 partner till Svensk Kassaservice i Sverige.

Man beräknar att närmare hälften av Svensk Kassaservice’ kunder kommer att kunna fortsätta uträtta sina ärenden vid samma kontor som tidigare då 76 kontor tas över av Nordea och blir bankkontor.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.