Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-06-15 23:04

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/din-ekonomi/dan-lucas-rakna-med-att-striden-om-rut-fortsatter/

Din Ekonomi

Dan Lucas: Räkna med att striden om rut fortsätter

Foto: Jonas Lindstedt

KOMMENTAR. Att rutavdraget höjs – efter att ha sänkts – är bara ännu en bekräftelse hur kontroversiell avdraget har varit. Och fortfarande är.

Det var en 1 maj någon gång på 90-talet. Jag vill minnas att det var Vänsterpartiets ungdomsförbund som marscherade förbi och skanderade:

– Inga pigor åt överklassen – låt dom städa de egna dassen!

Som politisk slogan är den kanske inte den bäst formulerade, men ganska rolig ändå. Men vad den visar är att det som har kommit att kallas för hushållsnära tjänster var en explosiv fråga i Sverige för 20-25 år sedan.

Läs mer: Snart höjs rutavdraget – det här gäller och så påverkas du 

Det hade börjat med socialdemokraternas ekonomiska seminarium i Almedalen sommaren 1993. Ekonomen Anne-Marie Pålsson tyckte att ett avdrag för hushållsnära tjänster skulle ge vettig sysselsättning åt arbetslösa, samtidigt som köparen kunde koncentrera sig på vad denne var bäst på. Hjärnkirurger ska operera, inte städa huset –   så ungefär lät argumentet.

Till skillnad från de flesta andra europeiska länder, hade Sverige ingen stor marknad för den typen av tjänster. Medborgarna städade sina egna hem och gick ner i arbetstid för att kunna hämtade barnen tidigare från dagis. Villaägare rensade sina egna hängrännor, beskar träd och klippte gräsmattor.

Varför var det så? Ett tänkbart svar är att under det långa socialdemokratiska regeringsinnehavet 1932–76 växte en stark jämställdhetsnorm fram. Det var helt enkelt ett brott mot normen att någon annan städade ditt eget hem.

Höga skatter gav en omfattande offentlig välfärd, men gjorde det också svårt för ett vanligt hushåll att anlita privata tjänster.

Höjt ruttak: ”Vi tycker att det är något man kan unna sig”

Det vill säga; Sverige hade ingen stor vit marknad för hushållsnära tjänster. Däremot fanns en svart sådan även om storleken av förklarliga skäl var svår att uppskatta.

Några år efter att Rutavdraget infördes 2007, utvärderade Skatteverket effekterna av reformen på den svarta marknaden. De fann att den hade haft effekt – svartjobben minskade.

Det har sedan dess blivit ett tungt argument för avdragets försvarare, liksom att det ger tryggare anställningsvillkor för de som utför tjänsterna.

Men kritiken mot både rut och rot finns kvar. Det finns undersökningar som visar att det är hygglig välbeställda som mest utnyttjar avdragen. ”Ett lyxavdrag för rika” som en facklig aktivist kallade det.

Den rödgröna regeringen halverade också rut-avdragets tak på 50.000 kronor till 25.000 år 2016, bland annat med fördelningspolitiska argument.

Det är inte troligt att regeringen hade gått med på att höja det igen om det inte vore för januariavtalet med Centern och Liberalerna. Skiljelinjen mellan de som gillar avdraget och de som avskyr det, går grovt räknat längs den gamla blockgränsen. 

Så räkna med att striden om rut kommer att fortsätta.