Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Din Ekonomi

Digital rådgivning – något för alla åldrar?

”Sparrobotar passar män­niskor mellan 30 och 40 år som har fullt upp med att jobba och lämna barnen på fotbollsträning”, säger Bruno Salomonsson, 70 år.
”Sparrobotar passar män­niskor mellan 30 och 40 år som har fullt upp med att jobba och lämna barnen på fotbollsträning”, säger Bruno Salomonsson, 70 år. Foto: Daniel Nilsson

För Bruno Salomonsson, 70, är sparrobotar inget som lockar. Samtidigt menar han att det kan passa vissa livsstilar bättre än andra.

– Har man häcken full kan det vara bra att låta sparroboten sköta jobbet.

För vissa är sparrobotar ett naturligt steg mot mer utbredd digital placeringsrådgivning. Andra föredrar mer ortodoxa sparsätt.

Bruno Salomonsson sköter sitt sparande i vanliga depåer och med ett investeringssparkonto. Han har en personlig rådgivare hos Nordea, men allt löpande sparande tar han själv hand om.

– Jag kan förstå varför sparrobotar har utvecklats och varför det ligger i tiden. Det passar ju människor mellan 30 och 40 år som har fullt upp med att jobba och lämna barnen på fotbollsträning. Har man häcken full kan det vara bra att låta en sparrobot göra jobbet, säger Bruno Salomonsson.

Teknik är annars inget problem för Bruno Salomonsson. För honom är smartphones och laptops dagliga verktyg.

– Jag har varit rätt intresserad av att följa med i den tekniska utvecklingen och använda mig av de plattformar som ligger i tiden.

För Bruno Salomonsson är det otänkbart att överlämna sitt sparande till en robot

– Det finns många fördelar med att själv hålla koll på ditt sparande. Du behöver inte heller lägga ner mer än 15 minuter per kväll för att få koll på hur sparandet har utvecklats och om du ska sälja av, säger Bruno Salomonsson.

Han påpekar att det är svårt att tala för en hel generation men säger att sparrobotar kommer att ha svårt att locka över de äldre spararna.

– De som själva sparat i aktier under många år kan nog inte tänka sig att en sådan här robot skulle kunna göra det bättre.

I min erfarenhet är den pricksäkrare än exempelvis en vanlig rådgivare på banken.

Henrik Davidsson är 23 år och studerar till civilekonom. Han sparar aktivt och använder en sparrobot som ett komplement i sitt sparande.

– Jag tycker roboten prickar min profil ganska bra faktiskt. I min erfarenhet är den pricksäkrare än exempelvis en vanlig rådgivare på banken, säger Henrik Davidsson.

Han håller med om att det nog främst är den yngre generationen som kommer att använda sparrobotar.

– Jag tror att vi helt klart har lättare att ta till oss nyheter. Ta kort och kontanter som exempel. Jag tror att robotrådgivare skulle kunna få lika stor del av rådgivningsmarknaden som kort har gentemot kontanter, säger Henrik Davidsson.

Enligt Cecilia Hermansson, som forskar inom bank och finans på KTH, blir sparande viktigare ju närmare pensionen man kommer.

– Pensionssparande är den vanligaste orsaken till varför man söker rådgivning, särskilt vad gäller personlig rådgivning via banken, men sannolikt kommer detta även gälla robotrådgivning framöver, säger Cecilia Hermansson.

Hon menar att robotens viktigaste uppgift är att fånga kundernas riskpreferens, oavsett ålder och teknisk kunskap.

– Man får en helt annan förståelse genom att faktiskt möta en rådgivare och förmedla hur man vill ta risk. Om du ska robotisera sparandet vill det till att man digitaliserar den sociala kompetensen hos den privata rådgivningen, säger Cecilia Hermansson.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.