Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-11-16 08:40 Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/din-ekonomi/dyrt-att-handla-sakert-pa-natet/
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Din Ekonomi

Dyrt att handla säkert på nätet

De säkra betaltjänsterna för att inte bli lurad när du köper begagnat på nätet är dyra. Det kan kosta upp till 500 kronor att använda en betalningsförmedlare. Och man kan ändå bli lurad och hamna i en rättstvist.

Att köpa eller sälja begagnat på nätet privatpersoner emellan innebär alltid en extra risk jämfört med att köpa av företag. Konsumentskyddet är gjort för att stötta den lilla människan mot oseriösa företag. Till exempel ingår det ett skydd om du betalar en vara med kreditkort på nätet, och företaget struntar i att skicka det du köpt till dig.

Privathandeln är däremot oreglerad. När en växande del av handeln styrs över på nätet är det allt fler företag som vill hjälpa till att göra privat köpen säkrare – och de tar bra betalt för det. Paypal, Payson, Internetgiro, Payex – det finns en uppsjö av företag som ser en marknad här.

Villkoren är också väldigt olika. Paypal och Payson tar betalt av säljaren. Internetgiro däremot, som köp- och säljsajten Blocket anlitar, tar betalt av köparen.

– De flesta tjänster bygger på att både köparen och säljaren ska ha ett konto hos företaget. Ofta rör det sig alltså inte om riktiga överföringar mellan olika bankkonton. Vi på Swedbank skulle också kunna utföra de här tjänsterna –  om vi krävde att alla skulle vara kunder hos oss, säger Jan-Olof Brunila, vice chef för bankens kortverksamhet.

Villkoren varierar också mycket. Att sätta in pengar på konton från sin bank brukar inte kosta något – men om du skulle vilja ta ut dem åker du på 3–4 procent i uttagsavgift. Överföringar mellan privatpersoners konton i företaget brukar vara gratis, men så fort det handlar om köp av varor tas en avgift ut på summan, vanligen 3,5– 5 procent.

Även om det ofta finns max­avgifter (Internetgiro och Payson har 500 kronor som tak), är det mycket pengar för att förmedla en betalning.

– Det är inte själva överföringen som köparen betalar för, utan tryggheten denne får då pengarna deponeras tills köparen godkänt varan, säger Carl-Henrik Somp, press­talesman för Internetgirot.

Enligt Jan-Olof Brunila på Swedbank löser tjänsterna dock bara ett problem – att det verkligen kommer ett paket till köparen:

– Om säljaren säger att han skickat en mobil, men köparen att det låg en potatis i paketet när han öppnade det, vad ska förmedlingsföretaget göra då?

Carl-Henrik Somp:

– Vi lyssnar på båda två. Om köparen säger att han har tagit emot någonting annat än säljaren säger att han skickat, så hamnar de i en civilrättslig tvist (i domstol) eller en brottsutredning, säger han.

Till dess tvisten är löst förvarar Internetgirot pengarna för varan hos sig, men man får själv driva fallet i domstol, något som många säkert drar sig för om det handlar om mindre belopp.

Fakta:Jämför avgifterna innan du väljer

*Vem ska betala avgiften? Paypal tar betalt av säljaren, Internetgirot av köparen. Välj det som passar dig bäst.

*Kolla hur mycket det kostar. Prisspannet på en betalning ligger mellan 1,9-5 procent. En del har ett tak som gör att det inte blir dyrare än 500 kronor. Det har inte Paypal. Är det en dyr vara kan skillnaden bli flera hundralappar.

*De flesta betaltjänster kräver att du har ett konto i företaget. Med Internetgirot behöver du inte vara kund.

*Man måste vara överens med sin motpart om att använda betaltjänsten.

 

Säkrare köp på nätet:

*Betala aldrig i förskott om du inte köper med kort (då kan du kräva pengarna av kortföretaget i efterhand om du blir lurad.)

*Köp mot faktura är det säkraste sättet.

Privathandel:

*Använd någon betalningsförmedlingstjänst, men kolla priset och fundera på om det är bättre att träffa säljaren personligen.

 

 

Fakta:Så fungerar betaltjänsterna

1 Köpare och säljare kommer överens om ett pris

2 Köparen sätter in pengarna hos betaltjänsten

3 Säljaren kollar på hemsidan att pengarna har kommit in och skickar varan med spårbar försändelse

4 Köparen kvitterar ut paketet och har en viss tid på sig att godkänna varan på betaltjänstens hemsida

5 Betaltjänsten överför pengarna till säljaren, om inte köparen underkänner varan

6 Köparen kan kräva att få skicka tillbaka varan. Säljaren kan kräva att inte få tillbaka varan. Kommer man inte överens får man lösa det i domstol. Pengarna finns under tiden deponerade hos betaltjänsten.

 

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
© Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.