Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Din Ekonomi

Experternas tips: Det händer med räntan

Tre experter med synpunkter på räntan, från vänster Annika Winsth, Bettina Kashefi och Anna Breman.
Tre experter med synpunkter på räntan, från vänster Annika Winsth, Bettina Kashefi och Anna Breman. Foto: DN och Privat

Andra halvåret i år kommer Riksbanken troligen att börja höja reporäntan. Vi frågade tre experter hur snabbt de tror att räntan stiger.

Snart är det tre år sedan vi fick minusränta. I mitten av februari 2015 beslöt Riksbanken att sänka reporäntan till minus 0,10 procent och ungefär ett år senare var räntan nere på minus 0,50 procent där den är i dag.

Riksbankens mål är att inflationen, prisökningarna, ska ligga runt 2 procent och så var det inte under många år. Men nu har inflationen legat på 2 procent en tid och Riksbankens prognos pekar på att den kommer att ligga på den nivån i flera år framöver.

Det gör att vi kan förbereda oss på att reporäntan börjar höjas. Riksbankens senaste prognos, från den 20 december 2017, säger att reporäntan kommer att ligga på minus 0,27 procent det fjärde kvartalet i år. Enligt prognosen börjar reporäntan höjas i långsam takt i mitten av 2018.

Men Nordeas chefsekonom, Annika Winsth, är inte främmande för att den första höjningen kan dröja ännu längre.

– Enligt vår nuvarande prognos börjar höjningarna i oktober 2018, men det kan mycket väl bli så att räntan inte alls höjs under 2018. Vi kommer med en konjunkturprognos den 24 januari och då ser vi bland annat över prognosen på Riksbanken, säger hon.

Anna Breman, chefsekonom på Swedbank, är mer inne på Riksbankens linje, att höjningarna kan komma tidigare än under senhösten.

– Vår prognos säger att det kan bli i juli, alltså i mitten av året, och vi tror att Riksbanken höjer med 0,25 procentenheter, säger hon.

I vilken takt räntehöjningarna sker har självklart stor betydelse. Riksbankens plan är att gå ganska försiktigt fram och Svenskt Näringsliv gör bedömningen att det kan gå aningen fortare att lämna minusräntan.

– Vi tror att räntan kommer över nollstrecket 2019, säger Bettina Kashefi, chefsekonom på Svenskt Näringsliv.

Vi har förmodligen sett räntebotten nu och i synnerhet hushåll i storstäderna med höga boendekostnader kan binda hela eller delar av lånet.

Hon lyfter fram att hushållen använt en allt mindre del av inkomsten till räntebetalningar under de senaste åren.

– Under 2000 gick i genomsnitt 4,5 procent av hushållens disponibla inkomst till räntebetalningar, 2016 var siffran nere på 2,5 procent, säger Bettina Kashefi.

Det betyder att ett genomsnittligt hushåll med en disponibel inkomst, lön efter skatt plus eventuella bidrag, på 30.000 kronor betalar 600 kronor mindre i räntor varje månad jämfört med tidigare.

När räntorna stiger kommer en större del av hushållens inkomster att gå till att betala räntor. Det påverkar främst hushåll med stora lån och gör att de får mindre pengar över.

En vanlig fråga är om det är dags att binda bolånen. Den underliggande frågan är om räntorna har nått botten så att bindningen sker på den lägsta möjliga nivån. Men det är omöjligt att veta i förväg.

Annika Winsth tycker att man kan se den högre räntan på bundna lån som en försäkringspremie som garanterar att räntan ligger på en bestämd nivå under en viss tid.

– Vi har förmodligen sett räntebotten nu och i synnerhet hushåll med höga boendekostnader och små marginaler kan överväga att binda hela eller delar av lånet, säger hon.

Anna Breman anser också att det har stor betydelse hur hushållets ekonomi ser ut när man ska avgöra om det är en bra idé att binda lånen för att få koll på utgifterna.

– För närvarande betalar man ganska lite för säkerheten att veta hur stor ränteutgiften blir, säger hon.

Riksbankens ränteförändringar styrs av målet på att inflationen ska vara runt två procent. Tidigare användes konsumentprisindex KPI för att mäta prisökningarna.

Nackdelen var att ränteförändringarna påverkade KPI så att när Riksbanken sänkte räntan för att få fart på inflationen så gjorde räntesänkningen att prisökningarna dämpades.

Sedan hösten 2017 mäts inflationen i stället med det som kallas KPIF. Där är räntan fast och påverkas inte av riksbankens ränteändringar.

  • Läs mer:

Sex tips som förbereder dig på räntehöjningarna

Maria Crofts: Svårt få ett bättre läge för att betala av lån

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.