Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Din Ekonomi

Här är bankernas tuffa krav för bolån

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Bankerna har en rad krav för att bevilja bolån och de kan bli ännu tuffare. Men det dröjer till i höst innan vi får veta om amorteringskravet skärps nästa år.

Bostadsmarknaden saktar alltid in under sommaren men nu börjar den ta fart igen. Redan den här helgen finns det fler bostäder att välja på och utbudet ökar sedan under hösten.

En osäkerhetsfaktor för den som funderar på att köpa bostad är hur reglerna för amortering kommer att se ut framöver. I maj lade Finansinspektionen, FI, fram ett förslag om att skärpa amorteringskravet.

Förslaget är ute på remiss fram till den 8 september och sedan ska FI lämna över det slutliga förslaget till regeringen som fattar det formella beslutet.

FI vill att amorteringskravet ska skärpas under nästa år men anger ingen exakt tidpunkt. Men regeringen bör uttala sig om förslaget under hösten så att det framgår vilka regler som ska gälla framöver.

Skärps amorteringskravet kommer det att bli svårare att klara bankernas kalkyler för att få bolån. FI gör bedömningen att 14 procent av dem som tar nya lån kommer att beröras av skärpningen.

Det är inte alltid så lätt att få lån till den bostad man vill ha. Bankerna ställer en rad krav på den som vill låna. En del av kraven kommer från politikerna och är reglerade i lag, andra har bankerna satt upp själva.

Det gör att det inte är säkert att inkomsterna räcker för att uppfylla bankernas krav även om kalkylen går ihop med dagens räntor och amorteringar.

Här är en genomgång av hur bankerna resonerar när de går igenom din bolåneansökan.

Kvar att leva på

När bankerna tar ställning till om de ska bevilja ett bolån gör de något som kallas ”kvar att leva på-kalkyl”. När hushållets boendekostnader och övriga utgifter är summerade ska det finnas kvar ett visst belopp till levnadsomkostnader.

Schablonbeloppen för levnadsomkostnaderna varierar mellan de olika bankerna. Den här skillnaden är en av förklaringarna till att det kan gå att få lån av en bank när en annan säger nej.

Finansinspektionens schablonbelopp är ett genomsnitt av bankernas schabloner. Enligt FI ligger det genomsnittliga schablonbeloppet på drygt 23.000 kronor i månaden för en familj med två vuxna och två barn.

I schablonbeloppet för vuxna finns kostnaden för kollektivresor med men inte för bil.Schablonbeloppet för barn inkluderar avgiften till förskolan.

Bolånetak

Bankerna får inte bevilja bolån på mer än 85 procent av köpesumman. I vissa fall kan det gå att få ett blancolån, lån utan säkerhet, till hela eller delar av kontantinsatsen men då blir räntan högre. Blancolånen måste dessutom amorteras på mycket kortare tid än bolånen.

Boräntan

Idag är det är inte ovanligt med en boränta på 1,6 procent vilket ger en månadskostnad efter ränteavdrag på cirka 930 kronor för varje lånad miljon.

Men bankerna räknar ofta med en ränta på 6–7 procent när de tar ställning till om de ska bevilja ett bolån. Då stiger räntekostnaden efter skatteavdrag till runt 4 000 kronor i månaden för ett miljonlån.

Amorteringskrav

Nya lån ska amorteras med 2 procent per år ned till 70 procent av bostadens värde och sedan vidare med 1 procent per år till 50 procent.

För en amortering med 2 procent per år blir utgiften 20.000 kronor om året, eller nästan 1.700 kronor i månaden för varje lånad miljon.

Skuldkvotstak

Bankerna har i praktiken redan ett tak för hur stora lån hushållen får ha i förhållande till sin inkomst. Taken varierar men ligger någonstans runt fem gånger årsinkomsten före skatt

Finansinspektionen har talat om att föreslå ett skuldkvotstak. Om regeringen fattade ett sådant beslut skulle bankerna bli bundna av en lag. Men det finns inget sådant förslag.

Skärpt amorteringskrav

I våras kom Finansinspektionen med ett förslag om skärpt amorteringskrav. Det går ut på att de som har lån som överstiger 4,5 gånger inkomsten före skatt ska vara tvungna att amortera mer än i dag.

För lån över 70 procent av bostadens värde föreslås en amortering på 3 procent per år, 2 procent för lån över 50 procent och 1 procent när belåningsgraden understiger 50 procent.

Finansinspektionen ska lämna förslaget till regeringen i höst. Det är regeringen som beslutar om förslaget blir verklighet och då måste bankerna rätta sig efter det.

 

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.