Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Din Ekonomi

Kolla hur långt dina sjukpengar räcker

Du kan snabbt och enkelt ta reda på hur mycket pengar du får när du blir sjuk. Nästa steg är att göra en budgetkoll för att se hur stora dina utgifter är varje månad. Här får du veta hur du gör.

Det första du ska ta reda på är om det finns kollektivavtal på din arbetsplats eller om din arbetsgivare tecknat någon annan sjukförsäkring för de anställda. Fråga arbetsgivaren eller facket vad som gäller där du arbetar.

Inom staten och kommuner och landsting finns alltid kollektivavtal. Men är du anställd av ett privat företag bör du undersöka hur det ligger till.

Nästa steg är att använda de tjänster som finns på nätet där du kan fylla i din lön och snabbt få veta hur mycket du får om du är sjuk.

Ersättningskollen.se fungerar för de flesta eftersom man kan välja inom vilket område man arbetar och om arbetsplatsen har kollektivavtal. Knegdeg.se är en tjänst för privatanställda tjänstemän. Där ser man ersättningen vid sjukdom med och utan kollektivavtal.

Tänk på att beloppen är före skatt och att skatten blir högre när du är sjuk eftersom du inte får något jobbskatteavdrag.

Den som har en lön på 28.000 kronor får till exempel ut 21.700 kronor i månaden efter skatt. Sjukpenningen och kollektivavtalet ger en ersättning på 24.100 kronor i månaden vilket blir 17.135 kronor efter skatt.

I det här exemplet blir inkomsten före skatt 86 procent av lönen men 79 procent när skatten är dragen. Därför är det värt att ta reda på hur hög ersättningen blir efter skatt.

Skatteverket har en räknesnurra som du hittar om du söker på "räkna ut din skatt". Med hjälp av den kan du räkna ut hur mycket pengar du får efter skatt när du är sjuk. Välj tjänsten för fysiska personer och dödsbon för inkomståret 2017.

När du vet hur mycket pengar du får är det dags att ta reda på om de räcker till dina utgifter. För att se det behöver du göra en budget.

dn.se/om/kalkyl finns ett program där du kan räkna ut hur stora dina fasta utgifter är varje månad. Du hittar kalkylprogrammet under rubriken ”Budgetkalkylen ger dig svar direkt”.

Där kan du fylla i dina inkomster och utgifter. I det här fallet fyller du i den inkomst du får efter skatt när du är sjuk i rutan där det står lön. Tänk också på att en del utgifter blir lägre när du inte arbetar. Brukar du till exempel äta utelunch försvinner den kostnaden liksom utgiften för arbetsresor.

Konsumentverket har också en budgetkalkyl som du hittar genom att söka på Konsumentverket och budgetkalkyl. En av fördelarna med kalkylprogrammen är att de fyller i schablonbelopp automatiskt för utgifter som kan vara svåra att beräkna.

När du är klar ser du om den summa du får när du är sjuk täcker dina fasta utgifter.

Går du minus bör du försöka börja spara ihop en buffert om du inte redan har en. Men ett buffertsparande är bra att ha även om du går plus.

Det beror på att det kan dröja innan sjukpenningen och pengarna från kollektivavtalet eller försäkringen kommer. Då är det bra att ha en buffert så att du kan betala dina räkningar i väntan på pengarna.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.