Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Din Ekonomi

Rustad för långfärd på isen

Other: Mattias Fredriksson
Isvidderna lockar allt fler. Men att köpa nya långfärdsskridskor, pjäxor och tillbehör kräver planering och eftertanke.

På ett par år har det blivit något av en folkrörelse att åka långfärdsskridsko. Friluftsfrämjandet, Friskis & Svettis, Stockholms skridskoseglarklubb och andra föreningar organiserar mängder med långturer på insjöar och i skärgården. Man anordnar också rader av kurser i bland annat iskunskap. Därtill kommer ett ökande intresse för långlopp, som Vikingarännet, Krogrännet, Siljansskrinnet och Bergslagskanalrännet, för att nämna några.

Runt om i landet finns ett avancerat nätverk med israpportörer som bidrar till att entusiasterna vet var och hur isarna ligger och snabbt kan dra dit under helgen.

Men den som tror att det bara är att köpa ett par skridskor och ansluta sig bedrar sig. Det krävs en hel del förarbete.

De senaste årens växande popularitet har genererat en produktutveckling som lätt gör nybörjaren vimmelkantig i sportbutiken.

Borta är forna tiders Gillbergare med läderremmar och träsula att binda fast pjäxorna på - nu handlar det alltmer om pjäxor och bindningar åt längdskidåkningshållet och betydligt smidigare skridskor.

Om man vill utrusta sig från topp till tå med skridskor, pjäxor, dubbar, pik, livlina, ryggsäck, kläder, skydd med mera enligt dagens rekommendationer, skjuter kostnaderna raskt i höjden.

Samtidigt kan sägas att det är en investering som räcker länge: långfärdsskridsko blir för många ett val av motionsform för resten av livet.

Ett gott råd är att först pröva i mindre skala: låna skridskor av andra eller kanske prova när Friluftsfrämjandet lånar ut skridskor för åkning på olika banor, exempelvis på Östermalms idrottsplats i Stockholm, där även Friskis & Svettis håller till.

Det går också att hyra utrustning, gå exempelvis in på www.skridskouthyraren.se.
- Men först av allt gäller det att hitta ett par bra och sköna pjäxor, därefter kommer valet av skridskor. Det säger Peter Wihlborg, ledare inom Friluftsfrämjandet.

Förr var det vanligt med gamla skidpjäxor eller kängor av olika slag som hölls fast med rem- eller kabelbindning.
- Denna utrustning gäller fortfarande för många, och det går också att köpa såväl dessa skridskor som bra pjäxor. Men de som gått över till de nya pjäxorna och bindningarna vill inte gärna gå tillbaka till de gamla.

Pjäxvalet bestämmer även vilken typ av bindning man ska ha. I dag är det skidbindning (längd) som gäller. Pjäxornas läst kan vara anpassad för en bindning av antingen Rottefella- eller Salomontyp.

Vanliga längdskidpjäxor, till exempel Salomon, kan fungera, men de är svåra att promenera i och kan därför kräva ett galoschöverdrag när skridskorna plockats av och man ska vandra mellan sjöar och vattendrag.

Rottefellabindningen ger större valmöjligheter bland pjäxorna, men i båda fallen bör man köpa ett litet gummiskydd för "fästpinnen" på pjäxan.
- Den största förändringen med bindningen är att man får en "klappskridsko" precis som vid hastighetsåkning: hälen är rörlig i stället för att sitta fast. Det ger en helt annan typ av åkning, lättare och snabbare anser de flesta, säger Peter Wihlborg.

Även piken, skridskoåkarens känselspröt, har förändrats. Den gamla träpiken, ofta kombinerad med en skidstav, har ersatts av dubbelpiken, det vill säga två pikar som går att klämma ihop till en. De är lätta att hantera och går även att staka sig fram med.

Isdubbar och räddningslina hör till den obligatoriska utrustningen och finns, precis som pikarna, i olika modeller. En isdubbsmodell fick underkänt i teveprogrammet "Plus" för något år sedan, eftersom den bara kunde användas om man först tog av sig handskarna.

Ger man sig ut på isarna är ryggsäcken en självklarhet. Den ska fungera som flythjälp om man plurrar.

Flytförmågan förstärks när ombyteskläderna ligger i tillslutna plastpåsar.

Skridskoåkarens ryggsäck skiljer sig från fjällvandrarens genom att man eftersträvar så låg tyngdpunkt som möjligt. Då blir åkningen stabilare och inte så fladdrig. Ryggsäcken ska rymma minst fyrtio liter, ha höftbälte och grenrem. Ofta finns särskild plats för såväl skridskor som livlina och sittunderlag.

Om man ska ha skydd för knän och armbågar, kanske även för huvudet, får man förstås avgöra själv. Knäskydd är vanligast.
- Däremot är det tumvantar som gäller, säger Peter Wihlborg. De är varma och skyddar dessutom en del om man faller.

Med rätt skötsel av utrustningen blir åkningen roligare. Skridskorna bör lämnas in för slipning med jämna mellanrum.

Om man dessutom tar för vana att efter varje åktur dra ett bryne längs skenan bevarar man skärpan.

Pjäxor. Några fabrikat är Alico,

Pjäxor. Några fabrikat är Alico, Crispi, Lundhags, Alpina, Alfa, Garmont, Everest, Salomon. Inom varje märke finns i regel olika modeller beroende på vilken bindning som gäller. Några är tänkta även som vandringskängor eller som pjäxor för turskidor. Priserna varierar från en tusenlapp till 2.400 kronor.

Skridskor. Finns för lös eller fast häl. Några även för valfri bindning. Vanliga märken: Skyllermarks, Lundhags, Almgrens (numera Lundhags). Varje märke har olika varianter beroende på typ av bindning. Exempel: Möja (Skyllermarks), Snabb (Lundhags), Remless (Skyllermarks), Quick (Lundhags). Finns från 450 kronor till över 2.000 kronor.

Isdubbar. Hansadubben, Bäst-Is (bäst i test), Lundhags, Möja, Skyllermarks cylinderdubbar med flera. Priser från 130 till 450 kronor.

Pikar. Bäst-Is dubbelpik, Almgrens pik och Almgrens skridskostav, Pikmakarn (fyra modeller). Priser från 200 kronor upp till tusenlappen.

Bindningar. Köps i regel färdiga på skridskon. Lös häl: Salomon och Rottefella. Fast häl: flera varianter med rem, kabel och olika snabbindningar, påminnande om utförsåkningsbindningar.

Livlina. Friluftsfrämjandets råd är att välja en modell där hela påsen med tyngd och lina kastas ut samtidigt. Modeller där tyngden kastas i väg först och där linan ska följa efter är mer osäkra.

Slipning. Görs vanligen en gång om året av specialist. I Stockholm finns ett par slipare dit andra sportbutiker brukar skicka inlämnade skridskor. Viktigt att slipningen ger rätt "kurva" på skenan.

Bryne. Skridskorna behöver dras av efter åkningen med bryne för att behålla skärpan.
Underlättas i särskilt brynställ/slipställ. En variant är "Gnidde", ett slags slipkloss.

Ryggsäck. Skridskoryggsäcken har låg tyngdpunkt, höftbälte och rymmer minst 40 liter. Grenremmar rekommenderas så att säcken verkligen fungerar om man plurrar. Ofta finns fack för skridskor och kastlina. Priser från drygt en tusenlapp och uppåt.

Paketpris. "Paket" med skridskor + pjäxor, ibland även med dubbar och pik. DN har hittat paket från en tusenlapp upp till 3.500 kronor. Kan vara ett bra köp, förutsatt att pjäxan verkligen är skön.

Visselpipa. Självklar. Sitter på dubbarna.

Adresser. www.friluft.se
www.sssk.se
www.friskissvettis.se.

Tel: Turluren 08-656 40 20,
Friskofonen 08-84 80 34,
Friluftstipset 08-457 05 10. Skridskoseglarklubbens telefonnummer är bara för medlemmar.

Butiker. Slipspecialisten på Kungsholmen, K G Jonsson i Solna, Pikmakarn i Traneberg och Roslings cykel & Sport i
Abrahamsberg har ett brett sortiment. Men även kedjor som Stadium och Intersport säljer långfärdsskridskor.

Bild

Fri häl. Lundhags X Pro-pjäxa, skridsko från Adventures med Salomonbindning.

Fast häl. Pjäxa Alico Skate med Lundhags klick-in-bindning.

Fast häl. Pjäxa Alico. Möjaskridsko med rembindning.

Fast häl. Pjäxa Crispi standard, Lundhags Quickbindning.

Fri häl. Pjäxa Alpina, skridsko Zandstra och Rottefellabindning, manuell.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.