Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Din Ekonomi

Så undviker ni gräl om ekonomin i parrelationen

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Hur ska man tänka kring ekonomin när man lever ihop? Vem ska betala vad och hur mycket? Och hur gör man för att undvika framtida konflikter?

Bråk om ekonomin är inte ovanligt i relationer. Men det finns sätt att undvika att pengarna blir en yta för konflikt.

– Oenighet i ekonomiska frågor är en ganska vanlig anledning till konflikt, säger Gullvi Sandin, legitimerad psykolog och psykoterapeut. Hon har arbetat i över 40 år som parterapeut, och har mött många par som söker hjälp för att rädda sin relation.

– Det är inte ovanligt att man tjänar olika mycket och därför har svårt att hitta en bra balans i förhållandet. Men det kan också handla om att man hade olika utgångslägen när man blev ett par.

Exempelvis kan överenskommelser man gjorde för länge sedan få konsekvenser efter en tid, något som kan börja skava och kännas orättvist. En bostad som gjorts till enskild egendom för den ena, men där man ändå hjälpts åt tillsammans med renoveringar under årens lopp är ett exempel.

– Det är väldigt viktigt att man i utgångsläget ger sig tid och utrymme att ordentligt tänka igenom hur man vill ha det, och vilka konsekvenser ens beslut kan få i framtiden, säger hon.

Ett annat exempel är om den ena partnern börjar tjäna väldigt mycket mer pengar än den andra, trots att man arbetar inom samma bransch och började på samma nivå.

– Det kan kännas bittert på många sätt och påverkar självkänslan och upplevelsen av egenvärdet. Det kan leda till stor oro.

Konflikter kring pengar och ekonomi kan bli svåra och leder ibland till separationer.

– Det har jag sett flera exempel på. En sådan separation kan också innehålla väldigt mycket bitterhet och negativa känslor.

Men även om det känns svårt i stunden går det att komma vidare, säger Gullvi Sandin.

– Man får arbeta med känslorna i de här situationerna. Om den som tjänar mer upplever det som självklart att man också bidrar mer, kan det handla om att den andra partnern känner att det är svårt att ta emot. Men också att den som tjänar mindre anser att det är den andres skyldighet att dela med sig av mer än vad som känns rimligt, vilket också kan bli krävande.

Vissa anser att man inte ska prata om pengar, att det finns något ovärdigt i det. Men ser man det på det sättet kan det bli svårt längre fram.

Hon noterar samtidigt att unga par tänker mer på pensionen i dag än för 40 år sedan. Det är inte ovanligt att den ena, oftast kvinnan, varit hemma längre med barnen under föräldraledigheten, något som påverkar pensionen, säger hon.

– Den frågan blir särskilt tillspetsad om det blir fråga om en separation. Fortsätter man att leva ihop kan man ju jämna ut det inom familjens ramar, men det blir svårt om man går skilda vägar.

Hur hanterar man om det blir problem med att man har helt olika syn på ekonomin?

– Man får fråga sig: Går det att förstå varför den andre har den här uppfattningen? Om man försöker förstå det blir det lättare att skapa en dialog, i stället för att helt avfärda den andres synsätt. En kanske har vuxit upp under knapra förhållanden, och man kan ha en väldigt polariserad syn på vad pengar representerar, säger Gullvi Sandin och framhåller vikten av att våga lyfta och prata om sin syn på ekonomin.

– Man behöver undersöka hur man tänker och känner kring det, så att det inte kommer som en överraskning längre fram, säger Gullvi Sandin.

Ett annat råd är att prata om hur man anser att man ska dela på utgifterna, något som blir extra viktigt om man planerar att skaffa barn.

– Vissa anser att man inte ska prata om pengar, att det finns något ovärdigt i det. Men ser man det på det sättet kan det bli svårt längre fram.

Ekonomi kan dock kännas stort, svårt och krångligt. Samtidigt är det kanske i vardagsekonomin som problemytorna riskerar att vara störst, menar Sharon Lavie, familjeekonom på Ikano bank.

– För att undvika vardagsgnabbet är det klokt att sätta sig ned och prata om hur man sköter sin egen vardagsekonomi – innan man flyttar ihop, säger Sharon Lavie.

Sharon Lavie, familjeekonom på Ikano bank.
Sharon Lavie, familjeekonom på Ikano bank. Foto: Martin Olson

Lägger man in räkningarna så fort de kommer, eller sparar man dem och betalar alla på samma gång? Har man någon budget, sparar man på något sätt? Det är exempel på frågor att gå igenom, säger Sharon Lavie.

– Har man pratat igenom det innan man flyttar ihop, och förstår hur man fungerar, behöver det inte bli en så stor grej.

Rent praktiskt är det viktigt att hitta en modell för hur de gemensamma kostnaderna ska fördelas. Den här punkten är viktig, säger Sharon Lavie.

– Det är inte alltid man är i samma fas i livet när det gäller ekonomin. En kanske fortfarande pluggar medan den andra jobbar. Eller så tjänar man ungefär lika mycket. Därför är det viktigt att prata om hur man ska göra för att det ska kännas rättvist.

Hon tar upp tre olika modeller att fundera över.

Om man tjänar ungefär lika mycket kan man vilja göra det smidigt genom att dela lika på allt: En 50/50-modell.

– Då betalar man in lika mycket pengar var på ett gemensamt konto varifrån räkningarna dras. Båda ska ha tillgång till kontot, och det är ganska okomplicerat. Men man behöver fortfarande komma överens om exakt vad som ska ingå i det gemensamma. Inkluderar det middagar, vin och andra gemensamma nöjen, eller bara hyra, vatten och el? Där behöver man prata ihop sig.

Om det skiljer mycket i inkomst kan 50/50-modellen kännas orättvis. Ett annat sätt kan då vara att betala gemensamma kostnader i proportion till det man tjänar.

Räkna ut hur mycket pengar ni har tillsammans efter skatt varje månad. Varje persons inkomst är en procentuell del av den gemensamma.

Exempelvis: Den ena får ut 10.000 efter skatt, den andra 40.000. Tillsammans har man då 50.000 kronor.

Den som får ut 10.000 kronor står för 20 procent av inkomsterna och betalar då 20 procent av utgifterna. Den andra står för 80 procent av inkomsterna och betalar således 80 procent av utgifterna.

– Den som tjänar mer får mer över efter att räkningarna är betalda, men tillför också mer. Förhoppningsvis har då båda pengar kvar i plånboken när räkningarna är betalda, säger Sharon Lavie.

För de som levt tillsammans länge kan ett gemensamt konto där alla inkomster pytsas in vara ett alternativ. Men här gäller det – återigen – att ha en samsyn kring vad man spenderar pengarna på.

– Här behöver man titta på helheten. Det kommer att bli frustrerande att gå och jämföra vad respektive person har köpt. Har någon en väldigt dyr hobby kan det vara bättre att gå efter en annan modell med ett gemensamt konto för stora utgifter och sparande och sedan ha en ”månadspeng” till sig själv.

Skriv ned hur ni vill ha det om det skulle komma till en separation, det är jätteviktigt.

En annan viktig aspekt av ekonomin i en parrelation är den juridiska, poängterar Sharon Lavie. Saker man tar med sig in i en relation, till exempel en båt eller bil, men även fastigheter, ägs av den som är köparen.

Har man däremot köpt en fastighet i syfte att bo i tillsammans så delas den, möbler och inredning i hemmet på hälften vid en eventuell separation – om inget annat har angetts i ett samboavtal, något hon rekommenderar att skriva.

– Det här är viktigt att prata om. Skriv ned hur ni vill ha det om det skulle komma till en separation, det är jätteviktigt. Och kom ihåg att när man skriver på gemensamma lån är man båda ansvariga för lånet tills det är löst. Det gäller även om någon flyttar ut vid en separation eller om man säljer med förlust.

Andra stora investeringar som görs efter att man har blivit sambo, till exempel en ny bil eller aktier, är var och ens enskilda egendom.

Om man flyttar ihop i en bostadsrätt eller villa som den ena äger sedan tidigare rekommenderar Sharon Lavie att dela upp de fasta kostnaderna på följande sätt:

– Jag skulle råda att inte betala någon annans amorteringar om man flyttar in i personens bostadsrätt. Då hjälper man den andre att betala av sina lån. Räntan är däremot helt rimligt att man hjälper till att betala. Det kan man se som en hyra.

Löpande kostnader som vatten och el är också rimligt att dela på, men större renoveringar eller reparationer är det inte, anser Sharon Lavie, eftersom det är något som ökar värdet på bostaden. En värdeökning som endast den som äger bostaden får del av vid en försäljning.

Förhoppningsvis håller relationen och samboskapet går bra. Sharon Lavie rekommenderar ändå att då och då sätta sig ned för att tala om ekonomin.

– Om det inte har hänt några större förändringar i ekonomin kan en gång per år räcka. Då kan man dessutom passa på att titta över sådant som bidrar till hela hushållskassan. Till exempel kan man se över om man kan hitta billigare försäkringar, elavtal, se över sparandet och så vidare, säger hon.

Vet man att balansen i ekonomin kommer att förändras, exempelvis om den ena kommer att få en stor löneförhöjning eller att någon kommer att vara föräldraledig under en längre period – sätt er ned och prata.

– Föräldraledighet påverkar ekonomin både kortsiktigt och långsiktigt, eftersom det påverkar pensionen. Att dela upp kostnader procentuellt kanske inte längre är det mest rättvisa under den här perioden. Tänk långsiktigt.

Generellt är en bra regel att prata om ekonomin när man mår bra, och inte när konflikter blossar upp.

– Gör ekonomisnacket till en trevlig stund tillsammans. Tänk att ”nu ska vi förbättra situationen”, och att ni nu planerar för att göra något bättre.

Även om kärleken spirar och man känner tillförsikt inför framtiden är det ändå en god idé att gå igenom vad som händer om man mot förmodan skulle separera.

– Det är också viktigt att komma ihåg att man som sambos inte ärver varandra om någon skulle gå bort. Det är extra viktigt om man har barn tillsammans. Jag rekommenderar att skriva ett testamente. Där bör man ta hjälp av en jurist för att få allt rätt formulerat, och tydligt beskriva hur man vill att ägodelarna fördelas.

  • Läs mer:

Så sparar du till kontantinsatsen till lägenheten

Läs mer om privatekonomi

Tips. Så undviker ni bråk om ekonomin i ert förhållande.

• Prata och diskutera hur ni ser på pengar och ekonomi, för att få förståelse för både hur du själv och den andre fungerar. Då blir det lättare att skapa en dialog, i stället för att helt avfärda den andres synsätt.

• Fundera på om ni vill dela lika på alla kostnader eller betala i proportion till vad varje individ tjänar. Räkna i så fall ut vad ni båda får ut tillsammans efter skatt, och hur många procent som varderas lön representerar av det totala. Dela sedan de totala, gemensamma kostnaderna proportionerligt.

• Flyttar du in i din partners bostadsrätt eller villa? Diskutera hur ni ska dela på kostnaden. En fingervisning kan vara att inte betala större renoveringar eller någon annans amorteringar, men att dela på räntekostnader och utgifter som vatten och el.

• Diskutera inte ekonomin när ni är arga. Spara hellre den diskussionen till ett bättre tillfälle.

• Om någon har skulder som riskerar att gå till Kronofogden: Var noga med att dokumentera vem som äger (som är i besittning av) vad för att undvika både konkreta förluster och emotionella svårigheter vid en eventuell utmätning.

• Planerar ni att skaffa barn? Prata igenom hur detta kommer att förändra ekonomin och om ni behöver förändra sättet att dela på de gemensamma kostnaderna.

• Skriv ett samboavtal som tydligt formulerar vem som äger vad om det skulle bli konflikt vid en eventuell separation.

• Skriv ett testamente. Detta är extra viktigt om ni är sambo och har barn. Ta hjälp av en jurist för att få alla formuleringar rätt.

• Om det mesta går bra – sitt ändå ned någon gång per år för att prata igenom ekonomin och hur den kan bli bättre.

Källa: Gullvi Sandin, leg. psykolog och parterapeut och Sharon Lavie, familjeekonom Ikano bank.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.