Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Din Ekonomi

Sparrobotar ska förenkla ditt sparande

Foto: Imago stock/IBL

Robotar är redan en stor del av finansmarknaden och nu är det småspararna som står inför en uppdatering. Med sparroboten är sparandet tänkt att bli både enklare och säkrare.

Sparrobotar – eller fondrobotar – fungerar ungefär som en personlig rådgivare som du till exempel möter på din bank. Men en stor skillnad är att rådgivningen sker i datorn.

Bakom roboten ligger en algoritm, ett anpassat datorprogram, som styr placeringen av privatpersoners sparande utifrån en fastställd riskprofil.

Det vanliga är att användaren svarar på några grundläggande enkätfrågor – typiskt om spararens ålder och riskprofil – och utifrån svaren skräddarsyr sparroboten en fondportfölj. Därefter kan sparandet börja.

– Den viktigaste frågan som roboten kan ställa tycker jag är hur länge användaren vill ha sina pengar placerade. Detta hjälper roboten att förstå vilka val den ska göra, säger Claes Hemberg, sparekonom på Avanza.

Sparrobotar är ett aktuellt ämne inom bankväsendet, och vissa menar att roboten i förlängningen kan ersätta personlig rådgivning.

– Robotar kan göra sparande lite enklare och från konsumentens perspektiv är syftet just att få enkla och raka svar. Dessutom dokumenteras allt vilket tillåter dig att gå tillbaka och se vad som gjorts och varför, säger Claes Hemberg.

För att upprätthålla riskprofilen omplacerar sparroboten pengarna kontinuerligt. Fördelningen av aktier och räntor bestämmer risken. Är risken för hög växlar roboten automatiskt över till räntor.

Huvudtanken är att det ska vara enkelt men enligt Claes Hemberg finns det risk att robotarna, i sin ambition att förenkla, i stället kan lura konsumenten.

– Vissa robotar är så enkla att de blir dumma i stället. En människa kan anpassa rådgivningen efter din kunskapsnivå, eller om du har skiljt dig och är på dåligt humör, vilket en robot inte kan. Den ger inget allväderssvar, säger Claes Hemberg.

Med sparrobotar kan du spara hur du vill, men Claes Hemberg rekommenderar robotar som har investeringssparkonto, ISK.

– Oavsett hur smart roboten är blir det skattemässigt mycket förmånligare om den har ISK, säger Claes Hemberg.

Nordea blir med sin sparrobot Nora i december den första svenska storbanken med automatiserad rådgivning.

– Det här är en naturlig utveckling för oss. Vi tror att vi kan hjälpa fler kunder med vår digitala lösning och vi fortsätter även med vår personliga rådgivning, säger Katja Bergqvist, chef för Nordeas sparerbjudande.

Nora ställer elva frågor till spararen vilket sedan mynnar ut i någon av fem olika riskportföljer. Avgifterna kommer att variera mellan 0,59 och 0,79 procent.

– Det är viktigt att komma ihåg att det här är vår första version av digital rådgivning. Vi kommer att arbeta med kundfeedback så att vi tillsammans med våra kunder kontinuerligt kan utveckla rådgivningen, säger Katja Bergqvist.

Opti, tidigare Prisma, är bara ett av många så kallade finansteknologiska bolag som nu utmanar bankernas automatiserade rådgivning. I mitten av november startar deras portföljförvaltning som riktar sig till alla sparare oavsett förmögenhet.

– Vi kommer från kundperspektivet, vi säljer inga egna fonder och tar inte emot några säljprovisioner från banker eller fondbolag. Ungefär 12 000 enskilda sparare använder vår app i dag, säger Jonas Hombert.

Fler män än kvinnor använder Optis robotrådgivare i dagsläget.

– Men det är något vi jobbar med för att åtgärda. Vi ser också att folk som är nära pensionsåldern visar större intresse än de yngre, säger Jonas Hombert.

Lagom till Nordeas lansering av sparroboten Nora införs Mifid II, ett EU-direktiv som ska stärka investerarskyddet. Direktivet ställer hårdare krav på att privata rådgivare som kallar sig oberoende inte säljer bolagets egna produkter.

– Vi tycker att det är bra att transparensen ökar för kunden i och med Mifid II. Det gör att kunden ännu lättare kan jämföra olika sparprodukter, säger Katja Bergqvist.

Fakta. Så fungerar sparrobotarna

1 Du svarar på frågor om dig själv och hur stor risk du vill ta med ditt sparande.

2 Roboten sätter ihop en värdepappersportfölj som är anpassad efter din riskprofil.

3 Roboten byter kontinuerligt värdepapper i portföljen så riskprofilen behålls även om fonder ökar eller minskar i värde. DN

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.