Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Din Ekonomi

Tio tips som hjälper dig med din deklaration

Erica och Rymond Almert funderar på att lösa sina uppskov från tidigare bostadsförsäljningar och betala skatten.
Erica och Rymond Almert funderar på att lösa sina uppskov från tidigare bostadsförsäljningar och betala skatten. Foto: Anette Nantell

DN:s Maria Crofts tipsar om hur du kan tänka kring uppskov på bostadsvinst och ger 10 andra bra råd.

I samband med deklarationen måste många ta ställning till hur de ska hantera vinsten från bostadsförsäljningar. En del har sålt en bostad med vinst förra året, medan andra har fått uppskov med vinsten från en tidigare försäljning.

Att uppskoven blivit extra intressanta beror på att alla, sedan 2008, måste betala en schablonskatt som motsvarar 0,5 procent av uppskovsbeloppet.

Erica Almert har sålt flera bostäder de senaste 20 åren och nu bor hon och maken Raymond Almert tillsammans med parets dotter Emilia i en villa strax utanför Stockholm. Båda har uppskov från tidigare försäljningar och för Erica Almert rör det sig om 1.260.000 kronor.

Hon är medveten om att uppskovet kostar henne en summa varje år men har inte funderat så mycket kring det.

– Det syns inte på samma sätt som lånet, det är väl därför, säger hon.

Men när hon ser hur mycket mer det kostar att ha kvar uppskovet jämfört med att utöka bostadslånet blir hon intresserad. Inte minst när hon får veta att hon kan få pengar tillbaka genom att ompröva de fem senaste årens deklarationer.

– Det verkar vara en bra idé att lösa uppskovet. Att man kan få pengar tillbaka låter nästan som hokuspokus, säger Erica Almert.

En första förutsättning för att lösa uppskovet är att ha ett buffertsparande. Använder du alla dina sparpengar kan du få problem om något oförutsett händer och med högre belåning kan det vara svårt att få ett nytt lån.

Tänk också på att det finns många osäkra faktorer och att det kan ske snabba förändringar. Det visade sig senast i torsdag när Finansinspektionen meddelade att det inte blir något amorteringskrav i augusti och regeringen inte har gett något besked om vad som väntar.

Ingen vet till hur det blir med räntorna. Prognoserna pekar mot att vi får låga räntor flera år framöver men de kan ändras.

Ränteavdragen kan minskas så att det blir dyrare att låna. Det skulle också minska skillnaden mellan skatten på uppskoven och kostnaden för låneräntan även om räntan inte höjs.

Schablonskatten på uppskovet skulle kunna sänkas eller avskaffas helt. En sådan förändring är rent teoretisk möjlig att genomföra men förefaller inte sannolik den närmaste tiden.

Så här kan du tänka i olika situationer:

• Om du sålde förra året. Begär du uppskov får du betala en årlig schablonskatt på 0,5 procent av uppskovsbeloppet. Schablonskatten motsvarar en bolåneränta på 3,25 procent före skatteavdrag så det lönar sig för närvarande att betala skatten och låna mer.

• Om du ska sälja snart. Ska du sälja din bostad den närmaste tiden, utan att köpa en ny, måste du betala skatten efter försäljningen. Därför kan du överväga att lösa uppskovet redan nu, begära omprövning av deklarationerna och få pengar tillbaka för de år du haft uppskov.

• Om du har sparpengar. Om du inte vill ta någon risk utan har pengarna på ett sparkonto kan det vara en bra idé att lösa uppskovet. Flera banker har nollränta och det är svårt att få mer än 1 procents ränta på ett konto med insättningsgaranti.

• Har du pengarna i aktier eller fonder får du göra en bedömning av hur du tror att börsen utvecklas framöver. Det är ingen som vet om den kraftiga uppgången fortsätter eller om det blir en nedgång. En medelväg är att ta hem en del av vinsten på börsuppgången och använda vinsten till att betala hela eller delar av skatten på uppskovet.

• Om du lånar. Med dagens låga räntor är uppskovsräntan högre än bolåneräntorna men det finns ingen garanti för att det alltid kommer att vara så. Prognoserna pekar på låga räntor de närmaste åren men ingen kan veta säkert hur det blir. Dessutom kan ränteavdragen minskas.

Maria Crofts
maria.crofts@dn.se 

 


 

Tio tips som hjälper dig med deklarationen

Foto: Anders Wiklund/TT

Deklarera i tid

Om du inte lämnar in din deklaration senast den 4 maj får du en straffavgift på 1.000 kronor. Efter tre månader dubblas avgiften och efter fem månader tredubblas den. Det innebär att du kan få betala 3.000 kronor i förseningsavgifter.

Jobbresor

Du får dra av den del av kostnaden som överstiger 10.000 kronor för resor till och från arbetet. Avdraget för resor med bil är 18:50 kronor per mil. För förmånsbilar är avdraget 6:50 kronor milen för bensindrivna bilar och 9:50 för dieseldrivna.

Jobb på annan ort

Om du tagit ett arbete minst fem mil från hemorten och övernattar där du arbetar kan du göra avdrag för ökade levnads­omkostnader. Avdraget är kostnaden för en hem­resa i veckan, faktiska mer­kostnader för måltider och små­utgifter ­eller 110 kronor per dag och ­faktiska boendekostnader på arbets­orten eller 110 kronor per natt.

Dubbelt boende

Om du flyttat minst fem mil bort till en annan ort för att arbeta och behållit din gamla bostad kan du få avdrag. Avdraget är kostnaden för en hemresa i veckan, faktiska merkostnader för måltider och småutgifter eller 66 kronor per dag den första månaden och faktiska boendekostnaden på arbetsorten. Detta gäller även studenter som sommarjobbar utanför studie­orten.

Avdrag för övriga utgifter

Har du haft utgifter på grund av ditt arbete som du inte fått ­ersättning för på annat sätt kan du göra avdrag för dem. Du kan till exempel få ­avdrag för skyddsutrustning, verktyg och facklitteratur. Är du arbetslös kan du få avdrag för resor och andra utgifter när du sökt arbete. Du får bara dra av den del som överstiger 5.000 kronor.

Fördela räntorna

Om du till exempel har ett bostadslån tillsammans med någon annan fördelar banken räntekostnaderna mellan er. Om räntekostnaderna ger någon av er ett underskott av kapital på mer än 100.000 kronor tjänar ni på att omfördela räntorna eftersom skattereduktionen är 30 procent på underskott under 100.000 kronor och 21 procent på högre kostnader.

Deklarera bostadsförsäljning

För att göra det lättare att räkna ut vinsten efter avdrag har Skatteverket tagit fram en beräkningstjänst som finns på hemsidan. Med hjälp av tjänsten får man fram korrekta belopp genom att svara på frågor i ett elektroniskt formulär. När beräkningarna är klara för man över siffrorna till blanketten K5 som ska skickas in med deklarationen.

Uthyrning av bostad

Den som hyr ut en privatbostad som en bostadsrätt, en hyresrätt eller ett fritidshus, får ett schablonavdrag på 40.000 kronor förutom avgiften eller hyran. För småhus får man utöver schablonavdraget dra av 20 procent av hyresintäkten, vilket gör att det maximala avdraget för en villa­ägare är 50 000 kronor.

Fonder och aktier

Skatteverket får uppgifter om både inköps- och försäljningspriset när du säljer fondandelar. Men säljer du aktier måste du själv uppge inköpspriset vilket kan vara ganska besvärligt. Vet du inte hur mycket du betalade eller tycker du att det är svårt att räkna ut kan du använda schablonregeln. Du ska använda blankett K4.

Räkna ut skatten

Deklarerar du med Skatteverkets app eller inloggad med bank-id i en webbläsare klickar du på ”Skatteberäkning” för att se hur ändringarna påverkat din skatt. Det går också att använda skatte­beräkningstjänsten på Skatte­verkets hemsida men då måste du fylla i dina uppgifter själv.

Läs mer: Så mycket kan du spara på uppskovet – räkna ut själv

Många alternativ för deklaranten

1 Telefon. Om du inte behöver göra några ändringar godkänner du deklarationen med ett vanligt telefonsamtal till 020-567 100 eller med ett sms till 711 44.
Du behöver säkerhetskoderna som står på din deklarations­blankett.
2 App. Vill du göra avdrag för resor till och från arbetet använder du Skatteverkets app. Du använder ­säkerhetskoder eller e-legitimation.
3 E-tjänsten. Vill du göra andra ändringar eller skicka in bilagor loggar du in på Skatteverkets e-tjänst med e-legitimation.
4 Pappersblankett. Om du inte vill använda internet och ­behöver göra ändringar och skicka in bilagor kan du använda pappers­blanketten. Skicka in den eller lämna den på ett service- eller skatte­kontor.

Datumen att hålla koll på

• Måndag 4 maj
Sista dagen att lämna in deklarationen. Kvarskatten ska vara inbetald på skattekontot för att slippa ränta på belopp upp till 30 000 kronor. Kostnadsräntan är 1,25 procent och går inte att dra av.
• Måndag 8 juni
Över­skjutande skatt börjar betalas ut till de som har deklarerat elektroniskt och som har anmält ett bankkonto till Skatteverket. ­Utbetalningarna fort­sätter till den 12 juni.
• Måndag 15 juni
Slutskattebeskeden skickas ut den 15–18 juni.
• Onsdag 5 aug
Utbetalning (till den 7 augusti) av överskjutande skatt för dem som har anmält konto.
• Onsdag 9 sep
Utbetalning (till den 11 september) av överskjutande skatt för dem som har anmält konto.
• Torsdag 12 nov
Kvar­skatten ska vara inbetald på skattekontot om du får slutskattebeskedet i juni eller augusti. Efter det här datumet blir kostnads­räntan 16,25 procent och den går inte att dra av.
• Onsdag 9 dec
Utbetalning (till den 11 december) av överskjutande skatt för de som anmält konto.
• Måndag 14 dec
Kvarskatten ska vara betald på skatte­kontot om du får slutskatte­beskedet i november. Efter det här datumet blir kostnads­räntan 16,25 procent och den går inte att dra av.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.