Unga efterlyser vettiga spartips

Undersökningen är gjord på uppdrag av Intrum Justitia och kart­lägger attityder till privatekonomi och sparande i olika länder i  Europa. Sämst på att prata privat­ekonomi med barnen är föräldrarna i Storbritannien men på andra plats kommer de svenska för­äldrarna. Allra mest engagerade är föräldrarna i Ungern och Grekland.

– Vi lever i en stark ekonomi och räntorna är rekordlåga. Därför kanske svenska föräldrar är mindre krismedvetna än exempelvis grekiska föräldrar. En annan anledning är att ekonomiprat är tabu i Sverige. Vi har en kultur där vi inte berättar för någon vad vi tjänar och dålig ekonomi är belagt med skamkänslor, säger Per-Henrik Persson, ansvarig för Intrum Justitias svenska verksamhet.

Läs mer: Maria Crofts: Mer kunskap om skulder behövs

Bland de cirka 1.000 svenska föräldrar som deltagit i undersökningen svarar hälften att de tar ett aktivt ansvar för att lära sina barn hur man ska handskas med pengar. Samtidigt säger var fjärde svensk mellan 15 och 24 år att det vore bra med mer kunskap om hur man sparar och lägger upp en budget. Nästan en tredjedel av de unga svenskarna som deltagit i undersökningen uppger att de inte får pengarna att räcka till.

– Det är väldigt viktigt att lära unga i en tidig ålder vad krediter är. Många tänker inte på att när man köper en tunnelbanebiljett på sms och betalar senare tar man en kredit. Många som köper en mobiltelefon gör det på avbetalning utan att reflektera över det, säger Per-Henrik Persson.

Han tycker att vi behöver utbilda ungdomar i hur de bygger upp en stabil privatekonomi från grunden.

– Det är viktigt att göra en budget och ta kontroll över hur man använder de pengar man har till sitt förfogande. Och om man lånar pengar för konsumtion är det nödvändigt att betala av skulden inom en rimlig tid.

Adam Gunnarsson, Julia Råsten, Gustav Johansson, Max Sköld och Niklas Leverin läser alla ekonomisk linje på Hermodsgymnaiset i Stockholm. Några av dem pratar om privatekonomi med sina föräldrar, men de skulle gärna lära sig mer och tycker att både föräldrarna och skolan har ett ansvar.

– Det viktigaste är att lära sig pengars värde. Betalar man med kort märker man inte alltid hur mycket saker kostar, säger Julia Råsten.

Eleverna känner inte särskilt många som handlar på kredit efter­som man inte får göra det innan man har fyllt 18 år. Många tar där­emot hjälp av sina föräldrar för att exempelvis kunna köpa en mobil­telefon på avbetalning.

Gymnasieeleverna har en inkomst på cirka 1 000 kronor i månaden och tycker att det är svårt att få pengarna att räcka.

– De tar slut efter en vecka, sedan få man klara sig utan pengar resten av månaden, säger Gustav Johansson.

Mest pengar lägger eleverna på småsaker som godis och kaffe. Men sportaktiviteter, alkohol och kläder är också saker som gör att tusenlappen tar slut snabbt. Av de elever DN träffar är det bara Julia Råsten som har ett extrajobb, hon delar ut reklam och försöker spara de extrapengar hon får in.

– Jag sätter dem på ett konto som jag inte kan komma åt, säger hon och förklarar att hon sparar för framtiden.

– Exakt vad jag ska ha pengarna till vet jag inte, men jag tror att de kommer att behövas.

De flesta av eleverna har ett sparande och önskar att de kunde avvara mer pengar. Resor, bil och bostad är några saker som de skulle vilja ha råd med. Hur de sparar varierar där­emot stort. Några tar ut kontanter och lägger dem i en burk medan and­ra har ett investeringssparkonto.

Ida Eriksson är lärare i företagsekonomi och samhällskunskap på Hermodsgymnaiset. Hon märker att många elever har svårt att hålla koll på sina utgifter.

– Många elever har flera extra­jobb och hinner inte lägga så mycket tid på skolan som de skulle behöva. Det är också vanligt att shopping är ett fritidsintresse, därför tror jag att det är bra att prata om privat­ekonomi i skolan, säger hon.