Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-11-30 20:29

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/distansarbete-kan-losa-bristen-pa-ingenjorer-i-norr/

EKONOMI

Distansarbete kan lösa bristen på ingenjörer i norr

Northvoltfabriken som byggs i Skellefteå ska producera batterier till framtidens elbilar och för lagring av energi.
Northvoltfabriken som byggs i Skellefteå ska producera batterier till framtidens elbilar och för lagring av energi. Foto: Joel Danell

De stora industrisatsningarna i norra Sverige kräver mängder av ingenjörer. Men lönerna i norr släpar efter dem i söder och inte ens löneökningar på 10–15 procent kan råda bot på bristen.

Men om arbetsgivarna kan locka med distansarbete kan runt 60 000 ingenjörer tänka sig att ta jobben i norr, enligt en rapport från Sveriges Ingenjörer.

Northvolt i Skellefteå, Hybrit i Luleå och H2 Green Steel utanför Boden – alla är de enorma investeringar. Tillsammans med andra stora industrisatsningar och de kringtjänster som uppstår runt dem behövs det tiotusentals nya anställda i de norra länen.

Inte minst behövs det ingenjörer. Men det är en grupp som inte gärna lämnar sin ordinarie arbetsmarknadsregion, enligt en undersökning från Sveriges Ingenjörer.

– Vi tror att den främsta orsaken är att många ingenjörer finns i arbetsmarknadsregioner där det inte finns konkurrerande arbetsgivare, säger Johan Kreicbergs, politikchef på Sveriges Ingenjörer.

En arbetsmarknadsregion är ett område där arbetsplatserna finns inom rimligt dagligt pendlingsavstånd. Just ingenjörer återfinns ofta i industrier där alternativa arbetsplatser är få.

Det syns även i lönestatistiken. Ingenjörslönerna i Stockholms län ligger tio procent över nivån i Gävleborg, som i sin tur ligger några procent över Västerbottens län, enligt undersökningen.

Sveriges Ingenjörer har därför låtit Sifo fråga ingenjörer om de är beredd att flytta från sin region till en annan om de får en löneökning på 10-15 procent. Endast åtta procent svarade ja.

- Det är främst unga ingenjörer som är beredda att göra det. Det är ju inte lätt att byta arbetsort om man har familj, säger Kreicbergs.

Ytterligare 16 procent kan tänka sig flytta om partnern också får ett arbete på den nya orten, men resten, tre av fyra ingenjörer, skulle ändå inte flytta.

Men under pandemin har 80 procent av Sveriges Ingenjörers medlemmar arbetat hemifrån.

– Och det har gått bra – vi har inte sett några jättestora effekter på produktiviteten, till exempel, säger Kreicbergs.

Det är detta som kan bidra till att lösa ingenjörsbristen i norr, menar han. Om arbetsgivarna kan erbjuda högre lön och dessutom möjlighet till distansarbete kan, enligt enkäten, ytterligare 26 procent av ingenjörerna tänka sig att ta jobb i en annan region – vilket motsvarar runt 60 000 ingenjörer.

Resonemanget är teoretiskt, men Johan Kreicbergs menar att det också kan bli verklighet, på grund av pandemin.

– Vi går mot en helt ny arbetsmarknad; det går ju att arbeta hemifrån menar han.

– Om det handlar om att man ska åka till jobbet en gång i veckan, då kommer barnen vara kvar i skolan, mina grannar är kvar och jag kommer att ha kvar hela mitt sociala sammanhang, säger han.

Men det innebär ändå resor till och från den nya arbetsplatsen de gånger ingenjören behöver vara på plats. Det innebär väl kostnader och en lång resa?

– Så då kan arbetsgivaren säga: Du får fyra resor i månaden, svarar Kreicbergs.

– Och tänk på den restid du kan ha i dag – 40 minuter två gånger om dagen i fem dagar, tillägger han.

Läs mer: Tusentals jobb på Northvolt -. men bostadsbristen är skriande

Läs mer: Norrbottenkommuner har inte råd med omställningen

Ämnen i artikeln

Northvolt
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt