Dragkamp om tullar inom G20 - DN.SE
Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ekonomi

Dragkamp om tullar inom G20

Tullar blev ett viktigt ämne på G20 -mötet i Argentina.
Tullar blev ett viktigt ämne på G20 -mötet i Argentina. Foto: G20 Press office/AFP

Sluta med era gamla tullar, säger USA. Sluta sätta upp nya tullar, säger EU. Sluta bråka, säger IMF.

Djup oenighet har präglat helgens G20-möte i Argentina – där finansministrar och centralbankschefer i alla fall verkar ha enats om behovet av dialog.

Världen präglas av ett allt spändare handelsklimat och flera geopolitiska motsättningar som utgör ett hot mot den globala tillväxten. Det konstaterar finansministrar och centralbankschefer från världens största ekonomier i ett utkast till slutkommuniké från G20-mötet i Buenos Aires, som nyhetsbyrån Reuters tagit del av.

Ändå hade länderna svårt att enas om hur detta ska lösas. Såväl USA:s som EU:s representanter i Buenos Aires målade upp ett hägrande frihandelsavtal – men kräver att motparten backar för att man ska kunna prata vidare om ett sådant.

– Mitt budskap är ganska klart, samma budskap som presidenten lämnade till G7, sade USA:s finansminister Steven Mnuchin.

– Om Europa tror på frihandel är vi beredda att skriva på ett frihandelsavtal utan tullar, utan andra handelshinder och utan subventioner. Det krävs alla tre.

USA tycker alltså att Europa – och Kina, för den delen – har för höga handelshinder. Det är därför USA sätter upp nya tullar, menar Mnuchin och hans chef Donald Trump.

Frankrikes finansminister Bruno Le Maire tycker att detta är utpressning.

– Vi vägrar förhandla med en pistol mot skallen.

– USA måste ta första steget för att trappa ner, sade Le Maire till medieuppbådet på ministermötet i Buenos Aires, som inleddes på lördagen för att pågå i två dagar.

Christine Lagarde, chef för Internationella valutafonden (IMF), förklarade att i värsta fall kan det gryende handelskriget innebära en krympande effekt motsvarande en halv procentenhet av den globala ekonomin.

Det innebär 430 miljarder USA-dollar, 3,8 biljoner kronor. Som jämförelse ligger den svenska statsbudgeten på ungefär en fjärdedel av detta, runt 1.000 miljarder kronor.

Enligt utkastet från G20-mötet har finansministrarna och centralbankscheferna nu i alla fall kommit överens om behovet av dialog.

Man noterar också att tillväxtmarknaderna är fortsatt känsliga för svängningar i världsekonomin och att ekonomierna utvecklas i olika takt – något som även det innebär ökade risker.

”Dessa inkluderar ökad finansiell sårbarhet, ökade handels- och geopolitiska spänningar, globala obalanser, ojämlikhet och strukturellt svag tillväxt, särskilt i vissa avancerade ekonomier”, lyder uttalandet.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.