Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-10-17 12:53

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/dyrare-bensin-och-el-lyfter-inflationen/

EKONOMI

Dyrare bensin och el lyfter inflationen

Foto: Erik Simander/TT

Inflationen stiger till den högsta nivån på 13 år, bland annat till följd av de skenande elpriser och bensinpris.

Men prisras för hyrbilar och oväntat små prisökningar på livsmedel dämpar uppgången.

TT Text

Svenska marknadsräntor faller tillbaka och kronan stärks efter det att Statistiska centralbyrån redovisat en så kallad KPIF-inflation på 2,8 procent för september. Analytiker hade i snitt räknat med 3 procent, enligt en Reutersenkät.

Räntan på en tioårig svensk statsobligation backar 0,04 procentenheter till 0,34 procent, medan euron backar till 10:02 kronor – den lägsta nivån sedan våren 2018.

Men det är för tidigt att blåsa faran över, enligt ekonomer. Inflationen väntas fortsätta leta sig uppåt en bra bit över Riksbankens inflationsmål på 2 procent.

”Vi förväntar oss att KPIF-inflationen stiger över 3 procent de kommande månaderna”, skriver Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson i en kommentar.

”Men den oväntat låga septembersiffran tar bort vissa uppåtrisker i vår prognos”, tillägger han.

KPIF-inflationen i september är den högsta nivån sedan 2008. I augusti låg KPIF-inflationen på 2,4 procent.

Energipriserna går upp jättemycket, 22 procent i årstakt, och de drar upp inflationen, säger Erik Glans, inflationsexpert på Konjunkturinstitutet (KI).

Exklusive energipriser låg KPIF-inflationen på 1,5 procent i september, mot väntade 1,8 procent.

Andra prisökningar som drar uppåt är privatleasing av bilar, enligt Glans.

Livsmedel går inte upp så mycket som många kanske tror, 0,9 procent i årstakt. TV-apparater sjönk faktiskt med 15 procent i årstakt. Något som går ner mycket just nu är biluthyrning, de priserna har fallit tillbaka med 25 procent från augusti till september, säger han.

Priserna på biluthyrning gick i årstakt ned med 12 procent.

SEB-ekonomen Marcus Widén räknar liksom kollegorna på Nordea med att inflationen fortsätter uppåt och tror att det dröjer till andra halvåret 2022 innan prisökningarna faller tillbaka.

Enligt Widén dröjer det lite innan de högre energipriserna smittar av sig på andra priser.

– Det går sällan så fort. På något sätt måste man först se hur länge de varar, säger han.

Han tror att de högre energipriserna kan spilla över på högre priser på transporter och jordbruksprodukter, men att denna effekt släpar efter.

– Men andra ordningens effekter från energipriser är alltid svåra. Det kommer med en ganska betydande eftersläpning, säger han.

I septembersiffrorna pekar han ut priser på mat, kläder, skor och hyrbilar som faktorer som dämpar inflationstrycket.

TT: Kan man andas ut nu?

– Nej, det tycker jag är alldeles för tidigt att göra, säger Widén.

Han pekar bland annat på hur importpriserna ökat snabbt, vilket ännu inte har sipprat igenom till de priser konsumenter betalar.

Det kommer sakta men säkert komma in nu, under 6-12 månader. Men det är ganska osäkert med vilken omfattning, säger han.

En del ekonomer har börjat hissa varningsflagg för så kallad stagflation, med en vikande tillväxt i kombination med hög inflation och ökad arbetslöshet. Widén tror inte på detta scenario. Han bedömer att perioden med högre inflation kommer sträcka sig från augusti till någonstans kring mars-april.

TT: Är ni säkra på det?

– Nej, det är klart att vi inte är.

Moa Langemark, sparekonom på Avanza oroas inte av de nya inflationssiffrorna, i alla fall inte än, förklarar hon.

– Den svenska nivån på 2,8 procent är inte så mycket, särskilt som det mesta av prishöjningarna består av energipriser, vilket inte säger så mycket om ekonomin i övrigt, säger hon.

– Jag tror knappast att siffran gör att Riksbanken tar sig en funderare på om styrräntan måste ändras, tillägger hon.

Göran Österholm, expert på penningpolitik och räntor på Konjunkturinstitutet (KI), gör samma bedömning.

– Inflationsutfallet för september förändrar rimligen inte Riksbankens nuvarande penningpolitiska inriktning. Vår prognos är att inflationen faller tillbaka ner under inflationsmålet, på 2 procent, under andra halvan av 2022, säger han.

Läs mer: Blandade reaktioner på dyrare bensin

Läs mer: Därför är elen så dyr

Ämnen i artikeln

Inflationen
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt