Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-10-14 07:59

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/dyrare-olja-slar-mot-varldsekonomin-och-planboken/

Ekonomi

Dyrare olja slår mot världsekonomin och plånboken

Den attackerade oljeanläggningen i Saudiarabien. Foto: Faynez Nureldine/AFP

Attacken mot oljeanläggningen i Saudiarabien avslöjade en av de svagaste punkterna i världsekonomin. Men den gångna veckan blev också en påminnelse om hur geopolitiska konflikter drabbar plånboken hos svenska bilister. 

Världens största oljeexportör blev i en attack vid ett enda tillfälle av med hälften av sin kapacitet.

Så till synes enkelt.

Kaos utbröt på oljemarknaderna. Priset steg med som mest närmare 20 procent, den största ökningen på 30 år. Bensinpriset höjdes under en dag med 40 öre per liter i Sverige. 

Tre dygn efter attacken med drönare, som USA skyllde på Iran, försäkrade Saudiarabiens energiminister att hälften av den ödelagda produktionen redan hade återställts. Han lovade full kapacitet i slutet av september.

Då sjönk oljepriset.

Bensinpriset hängde inte med nedåt lika snabbt.

Tillståndet vid anläggningen i Saudiarabien kan ha skönmålats av landets energiminister för att lugna marknaden – påskyndat av en rädsla att USA var på väg att öppna sina reservlager för försäljning. Men även framdrivet av att det statliga bolaget Saudi Aramco – som äger den skadade anläggningen och är världens mest lönsamma företag – förbereds för börsintroduktion.

Att reparera anläggningen blir ändå en småsak jämfört med att försäkra omvärlden om att något liknande inte kan inträffa igen. 

Det finns en långvarig vana i oljeindustrin vid att identifiera risker, försöka förebygga dem, sedan skaka av sig oron och hoppas på det bästa. Men grunden till att faran kvarstår tacklas inte, anser Thina Saltvedt, norsk energimarknadsanalytiker hos Nordea.

– Bara några få länder har olja och vi har gjort oss väldigt beroende av denna enda energikälla. Att inte ha alternativ till olja gör oss sårbara, säger hon.

I det förstörda Abqaiq-komplexet renas råolja från svavel och tungmetaller för att förberedas för export. Olje-anläggningen har beskrivits som den i särklass enskilt viktigaste i världen. Utan den skulle inte mycket råolja lämna Saudiarabien.    

– En händelse som den här har vi oroat oss för i väldigt många år. Konflikter i Mellanöstern har det funnits sedan 1960-talet. Sedan dess har vi tänkt att en kris kan uppstå eftersom vi är så beroende av olja. Vi har tagit upp frågan många gånger, men inte gjort något åt den, säger Thina Saltvedt.

År 2006 försökte självmordsbombare från al-Qaida i flera bilar ta sig in till anläggningen på samma område som nu angreps, men den gången stoppades de utanför ingången. 

– Sedan dess har Saudiarabien använt stora summor för att rusta upp säkerheten. Bevakningen är extrem eftersom det här handlar om kärnan i den saudiarabiska ekonomin, beskriver Thina Saltvedt.

Men förstärkningen av säkerheten kan ha utgått från gamla tiders krigföring. Och inte tagit en sådan sak som drönare med i beräkningen.

 – Olje-anläggningen är den i särklass viktigaste i världen. Om man skapar en lista över känslig energiinfrastruktur så hamnar Abqaiq i toppen, sa Bob McNally, tidigare energirådgivare till USA:s president George W Bush, till Financial Times efter attacken.

Ingen annan anläggning eller något annat oljefält hanterar så stora mängder olja under en dag, 7 miljoner fat råolja.

Bob McNallys konsultfirma varnade i maj energibolag och hedgefonder för sårbarheten i Abqaiq. 

– Det här förändrar psykologin på oljemarknaderna under ett par år, när det står klart att allt har visat sig sårbart, sa Dragan Vuckovic, ordförande i Mediterranean International, ett oljebolag i servicesektorn med verksamhet i Egypten och Irak, till New York Times.

Den psykologin kan visa sig bestå i en extra riskpremie som läggs på oljepriset tills inblandade tycker sig ha fått bevis för att risken för en ny attack minskats.

– Så kan det bli. Vi såg något liknande under Arabiska våren, då tillgången på olja minskade efter att Libyen stängt ned. Då ökade riskpremien eftersom oroligheterna troddes kunna spridas till Iran och Irak, men också för att tillgången redan hade minskat, säger Thina Saltvedt.

Med den twittrande Donald Trump som president i Vita huset kan riskpremien på olja komma att röra sig mer än vanligt, tror hon.

USA har kraftigt ökat sin produktion de senaste åren. Fortfarande importeras olja från Saudiarabien, men från att ha importerat stora mängder är USA i dag nästan självförsörjande. Prisökningen i USA efter attacken i Saudiarabien är heller inte lika stor som i Europa.

– USA:s roll i det politiska spelet är annorlunda i dag. Den här händelsen hade drabbat USA mycket hårdare för tio år sedan, påpekar den norska analytikern.

Från att ha varit helt inriktad på oljemarknaden arbetar hon i dag också med att analysera omställningen från fossilt bränsle till grön energi.

Attacken i Saudiarabien, anser hon, borde leda till förändringar för den omställningen.

– Då handlar det inte om en klimatfråga, det blir mer en politisk fråga: hur sårbart är energisystemet? Men kan man slå två flugor i en smäll så är det bara bra. Egentligen borde en sådan här händelse snabba på investeringarna i alternativa energislag, säger Thina Saltvedt.

● ● ●

Den gångna veckan blev det på nytt tydligt hur priset för att köra bil i Sverige påverkas av konflikter och storpolitik. 

På morgonen den 16 september blåste det upp till storm på världens oljemarknader. Som mest steg priset med nästan 20 procent.

I Sverige höjde flera av bränslebolagen sina riktpriser på både bensin och diesel med 15 öre per liter. Dagen efter följde en höjning med 40 öre.

– Vi tycker att bensinbolagen är väldigt snabba med att höja priserna. De är generellt sett inte lika snabba med att sänka priserna. Det är olyckligt om de utnyttjar en kritisk situation som nu i Saudiarabien för att höja drivmedelspriserna, säger Heléne Lilja, chef för kommunikation och samhälle på Riksförbundet M Sverige, en intresseorganisation för bilister.

Efter kontakt med systerorganisationer i Europa kunde hon konstatera att liknande höjningar inte hade skett i exempelvis Polen och Österrike.

– Vår förhoppning är att drivmedelspriserna går ned till minst den nivå som de hade innan den senaste höjningen, när oljeproduktionen kommer igång igen, säger Heléne Lilja.

Oljepriset har sjunkit sedan det stod på toppen i början av veckan. Hur snabbt kommer det att synas på bensinpriset i Sverige? 

– Det kan jag inte svara på, säger Johan Andersson, vd på Svenska petroleum- och biodrivmedelsinstitutet, SPBI.

Han menar att man också bör ta med i beräkningen att oljepriset, redan innan attacken, var inne i en uppåtgående fas.

Kritiken att bensinpriset höjs snabbare än det sänks bör kunna undanröjas genom att peka på statistik över oljepriset och en parallell statistik över hur bränslepriserna i Sverige justeras uppåt och nedåt. Har ni den statistiken?

– Nej, det ligger inte i vårt uppdrag, och av konkurrensskäl kommenterar vi över huvud taget inte vad våra medlemsföretag sätter för priser, säger Johan Andersson.

Förresten är det inte bara råoljepriset som avgör bensinpriset, fortsätter han.

– Det gör även tillgång och efterfrågan på den raffinerade produkten och den svenska valutan, säger han.

En annan orsak till snabba svängningar i priset, menar vd-n för SPBI, är den låga bruttomarginal på 1:50 kronor per liter som organisationens medlemsföretag har.

– Det finns inte mycket marginaler att ta av, säger han. 

Varför andra länder inte höjer bensinpriset lika snabbt som Sverige är en fråga han säger sig inte kunna besvara.

– Men det kan bero på varifrån de får sina leveranser och var deras produkt raffineras.

Slutsatsen av den senaste veckans prishöjningar, menar Johan Andersson, är att Sverige i dag ännu är helt beroende av vad som händer i länder som producerar olja. Men Sverige är också det land där mest biodrivmedel blandas i bränslet.

– I framtiden då en större inblandning sker av biodrivmedel i bränslet får vi börja titta på priserna på slaktavfall och rapsolja. Då skapas en annan geopolitik som vi ska förhålla oss till, som kan ge andra svängningar på marknaden.