Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Dyrt och krångligt att bygga bostäder

Sten Nyberg
Sten Nyberg Foto: Privat

Bostadsbyggandet i Sverige är dyrt och ineffektivt. Det visar en statlig utredning som presenteras i dag. Problemet är att olika kommuner ställer olika krav på bostäder. ”Om kommunerna samordnat sina krav hade det blivit betydligt lättare för företagen”, säger Sten Nyberg, särskild utredare.

Det är kris på den svenska bostadsmarknaden. Efterfrågan på bostäder är långt mycket större än tillgången i flera kommuner. Ändå byggs det relativt lite. Med anledning av det har staten tillsatt en utredning som undersöker hur konkurrensen ser ut på byggmarknaden. Den ska även föreslå åtgärder som kan främja konkurrensen. Syftet är att underlätta bostadsbyggandet.

I utredningen fastslås att bostadsbyggandets kostnader skjutit i höjden. Dessutom är processerna långa och omständliga. Utredaren konstaterar att en ökad konkurrens skulle kunna göra arbetet betydligt billigare och mer effektivt. Men problemet är att byggföretagen inte ges rätt förutsättningar för att konkurera.

Ett av huvudproblemen som utredningen tar upp är att marknaden är alltför fragmenterad när det gäller offentliga upphandlingar. Sveriges kommuner utgör i praktiken 290 olika marknader där olika regler gäller. En del kommuner har exempelvis mycket hårda krav på byggnader när det gäller energiförbrukning, andra har lägre. Problemet är att det ser olika ut i olika kommuner. Det gör att stora utländska aktörer håller sig borta.

– Om varje kommun ställer olika krav på de bostäder som byggs kan man inte bygga samma typ av hus i flera kommuner. Det blir ingen skala i byggnationen, då blir projekten dyrare, säger Sten Nyberg.

Om det hade gått att bygga likadana hus i olika kommuner skulle dessutom kostnaderna gå ned för de företag som redan bygger bostäder, menar han. Större projekt innebär skalfördelar och skulle sänka kostnader i hela produktionskedjan då materialtillverkarna skulle kunna producera större volymer och därmed sälja dem billigare.

För att det ska vara möjligt krävs att kommunerna slutar att ställa särkrav på de bostäder som byggs. Något som utredningen menar att det görs i allt för stor utsträckning i dag.

– Nu ställer kommunerna mer långtgående krav än vad som kan anses vara rimligt om man vill ha ett ökat bostadsbyggande, säger utredningens huvudsekreterare Jonas Hammarlund.

Det är inte bara företagen som skulle tjäna på att kraven blir samordnade. Sten Nyberg menar att kommunerna skulle spara pengar om de blev mer koordinerade.

– Ur kommunal synpunkt är särkraven något av en fälla, för om alla ställer olika krav blir varje projekt dyrare. Så alla skulle ha nytta av en samordning, säger han.

Bristen på konkurrens från utländska företag är ett av problemen. Men Sten Nyberg menar att även mindre lokala entreprenörer hindras från att konkurrera. Anledningen är att planprocesserna är för långa. Ett företag som köper kommunal mark har ingen garanti för att de kommer att få bebygga den. Det kan ta många år innan beslut fattas. Mindre aktörer med begränsade tillgångar har inte råd med den långa processen och kan inte ta risken att byggandet inte kan bli av.

– Det finns aktörer som vill bygga men inte kan. Hade processerna varit kortare och mer förutsägbara hade fler kunnat ge sig in på marknaden. Det finns exempel på mindre byggherrar som jobbat i tio eller till och med tjugo år med projekt som aldrig kommer i gång, säger Jonas Hammarlund.

Hur processen ska kortas ger utredningen inget svar på, men Jonas Hammarlund kommer återigen in på att kommunerna måste sänka sina krav på byggnader. Utredningen tar upp att kommunerna i många fall har andra intressen som strider mot ett ökat bostadsbyggande. Nya byggnader måste ta stora hänsyn till exempelvis energiförbrukning och miljö. Fler bostäder för med sig ökade kostnader för infrastruktur och dessutom motsätter sig invånare i många kommuner att det byggs mer.

En annan tröskel som hindrar nya aktörer att ge sig in och konkurera är att regelverket för offentlig upphandling uppfattas som krångligt. Utredningen föreslår därför att reglerna görs enklare och att det införs ett upphandlingsstöd för att hjälpa mindre företag att delta i upphandlingar.

För att kommunerna ska kunna prioritera upp bostadsbyggandet framför andra intressen, så som exempelvis miljöhänsyn eller energiförbrukning, krävs det att regeringen ger dem nya direktiv.

– Den bollen ligger hos regeringen, just nu ses inte bostadsbyggandet som ett riksintresse. Så som situationen ser ut nu kan man fråga sig om det i alla fall inte borde prioriteras upp, säger Sten Nyberg.

Fakta.

Den 28 maj 2014 beslutade regeringen att en utredning skulle se över konkurrensen på byggmarknaden och ta fram åtgärder som skulle främja den.

I dag överlämnas utlåtandet ”Plats för fler som bygger mer” till bostadsministern.

Huvudpunkterna

Marknadens fragmentisering gör den mindre attraktiv för nya aktörer.

Ett mer enhetligt regelverk om vilken typ av bostäder som får byggas skulle öka incitamentet för utländska aktörer att konkurera på den svenska marknaden.

Mindre företag har svårt att delta i upphandlingar eftersom regelverket är krångligt och planprocesserna långa.

En digitalisering av planprocessen skulle göra den kortare och mer transparant.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.