Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-04-26 16:38

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/ecb-granskar-swedbanks-affarer-i-estland/

Ekonomi

ECB granskar Swedbanks affärer i Estland

Swedbanks huvudkontor i Tallinn. Foto: Alexander Welscher/TT

Den Europeiska centralbanken, ECB, granskar Swedbank och har fått ut ett centralt dokument från svenska Finansinspektionen.

ECB vill veta hur väl Swedbanks estniska dotterbolag har skaffat sig kännedom om bankens kunder, enligt en källa till DN.

Rätta artikel

Finansinspektionen har lämnat över den så kallade Grimstadrapporten till ECB. Någonting inspektionen bekräftar på DN:s begäran. 

Rapporten är en genomgång över misstänkta transaktioner och konton i Swedbanks estniska verksamhet under flera år. Den är central för alla de utredningar som nu pågår om den misstänkta penningtvätten.

ECB har inga befogenheter för att själva gå in för att se om det har förekommit penningtvätt. Den kan till exempel inte gå in och granska enskilda konton och transaktioner. Det här är ett arbete som andra myndigheter måste göra.

Däremot kan ECB, när väl de myndigheter som har mandat att leta efter penningtvätt har gjort sitt, granska hur en bank följer regelverket eller om det finns brister. 

Swedbank som koncern faller inte under ECB:s direkta tillsyn, men dotterbolaget i Estland gör det eftersom landet tillhör euroområdet. Dessutom är dotterbolaget en dominerande bank i Estland och därmed anses den vara systemviktig.

Carl B Hamilton, tidigare professor i nationalekonomi och internationell ekonomi, är inte förvånad att ECB fått upp ögonen för härvan i Swedbank. 

– Jag tror ECB är väldigt intresserad av den här penningtvättsfrågan. Den är ju som ett lackmustest på hur bra banken är skött, om bankens ledning har kontroll över det som sker i banken, säger han.

– Har bankens ledning känt till de här missförhållandena uppstår en fråga om deras kompetens allmänt sett i hur man sköter bank, tillägger han. 

Vad ECB bland annat kommer att intressera sig för, enligt en insatt källa, är hur väl kundkännedomen hos Swedbanks estniska dotterbolag fungerar. Att känna kunden och dennes behov av bankens tjänster är den första försvarslinjen en bank har mot penningtvätt. Banker har en absolut skyldighet att skaffa sig kundkännedom.

Carl B Hamilton är också tidigare riksdagsledamot som länge arbetat med frågor om EU och den europeiska bankunionen. Han påpekar att ECB har stora befogenheter.

– Man ska inte dramatisera det hela, men i slutändan har ECB säkert möjlighet att uppmana banken att byta ut olika personer. Och då lyder en klok bankledning säger Hamilton.

ECB har också möjlighet att kräva att en bank tar in mer kapital.

– De kan också säga till banken att ”ni måste samla i ladorna här, för att det kan komma krav här av olika skäl och då måste ni kunna hantera det”.

Centralbanken kommer också troligen att granska hur risker har utvärderats och hanterats i banken.

Eftersom Grimstadrapporten innehåller en rad rekommendationer till Swedbank kan det antas att dessa är av särskilt intresse för ECB. Rekommendationerna kan ge en vink om var eventuella brister har varit som störst.

Källan säger till DN att det mest troliga är att ECB ger banken en tidsrymd på några månader för att rätta till de fel som kan finnas. 

Under fjolåret drog ECB lärdom av de skandaler som då avslöjades, i synnerhet den kring den penningtvätt på uppemot 2.000 miljarder kronor som skett genom Danske Banks baltiska verksamhet. 

Andrea Enria, ordförande för tillsynsnämnden inom ECB, förklarade nyligen att ECB har stärkt sin kapacitet att granska att banker har rätt verktyg och organisation för att bekämpa penningtvätt. ECB har också träffat en överenskommelse med nationella tillsynsmyndigheter om att underlätta utbytet av information.

Läs även: Swedbankskandalen visar behovet av EU:s bankunion

Läs även: FI lämnar ut känslig rapport – EBM kan runda Swedbanks jurister