Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ekonomi

ECB tar till sedelpressarna mot trög ekonomi

Foto: Ap

I morgon väntas den europeiska centralbanken ta till storsläggan för att få fart på en trögstartad europeisk ekonomi. När sedelpressarna dras igång spekuleras det att mellan 500 och 1 000 miljarder euro kommer att produceras.
Nu blossar en politisk dragkamp upp om hur riskerna ska fördelas.

Häromdagen kom nya dystra utsikter från Internationella valutafonden, IMF, om tillståndet för världsekonomin. De globala utsikterna om ekonomisk tillväxt skrivs ner för 2015 och 2016 och i inte minst Europa hackar ekonomin fram.

Länge har det spekulerats i att ECB, den Europeiska centralbanken ska göra det som USA gjorde redan kort efter finanskrisen 2008 och som även Japan tidigare gjort, att starta sedelpressarna.

Sedelpressen är de här sammanhangen mer ett bildligt begrepp. I praktiken handlar det om att öka volymen kapital på marknaden genom att centralbankerna trycker på knappen för nya digitala pengar när de ger sig in på obligationsmarknaden och köper statsobligationer, det vill säga de finansierar medlemsländernas statsskulder. Därigenom kan även längre räntor komma att pressas nedåt.

Syftet är att få upp inflationen som är extremt låg, och att få i gång tillväxten.

Den Europeiska centralbanken, liksom den svenska Riksbanken, slåss med nollräntor för att få fart på efterfrågan och investeringar, dock utan större framgång. I morgon väntas Europeiska centralbanken ta till ett nytt vapen. Spekulationerna går ut på att ECB ska trycka upp 500 till 1 000 miljarder euro, motsvarande cirka 4 500 - 9 000 miljarder kronor.

– Det är beklagligt att inte ECB har gjort det USA började med långt tidigare. Våra analytiker väntade sig att ECB skulle ta till storsläggan redan i slutet av förra året, konstaterar Claes Hemberg, sparekonom på Avanza Bank

– Det kommer förmodligen att pressa kursen på euron sedan får vi om det leder till att företagen vill börja investera och konsumenterna till att börja handla, säger Claes Hemberg.

Tror du att riksbankschefen Stefan Ingves kommer att traska patrull efter ECB:s chef Mario Draghi och trycka fler kronor?

– Han brukar ju ha för vana att göra det så det är inte omöjligt att han gör det även den här gången. Nu har dock Stefan Ingves talat om minusräntor, vi får se om han väljer det i stället, säger Claes Hemberg.

IMF skriver i sina nya prognoser ner tillväxten för Kina, Ryssland, euroområdet och Japan. Oljepriset som rasat med över 50 procent sedan sommaren 2014 är visserligen bra för världsekonomin, men det räcker inte för att uppväga minskade investeringar, konstaterar Internationella valutafonden. Nu är frågan om ECB:s sedelpress ska kunna hjälpa ekonomin på traven.

– Det finns en oro för att inte heller sedelpressen kommer att bli något framgångsrikt vapen mot den låga aktiviteten i ekonomin, enligt Claes Hemberg.

Men det är dock inte säkert att Mario Draghi kommer att vara så konkret som marknaden förväntar sig. Han har sagt tidigare att ECB:s balansräkning (tillgångar och skulder som banken har) ska växa. Det har redan skett genom att banken har köpt bland annat bostadslåneobligationer. En förväntan som vissa analytiker har är att Draghi kommer att nöja sig med att säga att ökningstakten i arbetet att svälla balansräkningen kommer att påskyndas genom att banken nu också köper statsobligationer.

Det finns också en politisk dragkamp inom ECB. Framför allt tyskarna och finländarna vill inte att ECB ska köpa statsobligationer från krisdrabbade länder som inte genomför de ekonomiska reformer som de anser krävs.

Därför finns spekulationer att ECB kommer att överlåta köpen av statsobligationer till de 19 nationella centralbanker som ingår i ECB. Det skulle betyda att tyska centralbanken köper tyska statsobligationer, den franska köper franska och så vidare. Vitsen är att då slipper tyska skattebetalare ta risken för att till exempel Grekland ställer in betalningarna. Det blir den grekiska centralbanken som får se värdet av sitt innehav av statsobligationer rasa.

Men, påpekar dessa analytiker, det finns en stor risk med ett sådant vägval – att det för in sprickor i eurosamarbetet, sprickor som kan bli svårläkta.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.