Snålast i EU. Så brukar Sveriges finansminister Magdalena Andersson beskriva sin roll i den ensemble som bildar europeiska unionens Ekofinråd.

En gång i månaden möts här EU:s ekonomi- och finansministrar. De samordnar medlemsländernas ekonomiska politik. De övervakar varandras finanser. De bearbetar EU:s budget. 

När DN möter Magdalena Andersson på ett tomt kontor i finansdepartementets lokaler och ställer frågan vad som är mest angeläget i EU:s nästa långtidsbudget – ramarna för 2021–2027 ska snart slås fast – kommer svaret från ryggmärgen: att hålla nere utgifterna.

Unionens självutnämnda snåljåp vårdar sitt rykte. Men hon kämpar just nu i motvind. Ett skäl är att Storbritannien, en nära allierad, snart försvinner.

– Storbritannien har haft en liknande syn som oss vad gäller både budgetrestriktivitet och öppen handel. Vi har haft ett nära samarbete. Så det är klart att balansen inte minst i finansministerkretsen förändras, säger Magdalena Andersson.

När britterna drar sig ur förlorar EU dessutom en stor påse pengar. Pengar som EU-kommissionen och bland annat Frankrikes regering vill ska kompenseras genom högre avgifter för de länder som är kvar.

Sådana förslag motsätter sig finansministern.

– Vi måste rätta munnen efter matsäcken. Det är så vi jobbar med den nationella budgeten och så borde vi jobba med budgeten på EU-nivå. Att minska jordbruksstöden och EU:s sammanhållningspolitik tycker vi också är fullt möjligt.

Magdalena Anderssons modell är att skapa vad hon kallar en modernare EU-budget med större fokus på det som skapar gränsöverskridande mervärden. Mindre medel som slussas runt mellan medlemsländerna. Mer resurser till gränsskydd, gemensam säkerhet och forskningssamarbeten. Och sammantaget alltså en mindre budget.

Är det ett problem att resurser i så fall flyttas från landsbygd till universitetsstäder?

– Det är ju en väldigt liten del av de samlade resurser som går till Sveriges bönder som kommer från EU-budgeten. Att vi skulle acceptera en mycket större budget för att få tillbaka lite till den svenska landsbygden är en minusaffär. För oss är det viktigare att hålla nere avgiften och direkt stötta den svenska landsbygden, säger hon.

Hur då?

– Till exempel genom bredbandsutbyggnad, som nu är helt nödvändigt för att bedriva jordbruk.

Ytterligare en känslig fråga i EU:s budgetförhandlingar har kretsat kring stora nettomottagarländer som Polen och Ungern. Ska de fortsätta att ta emot bidrag när ländernas regeringar samtidigt ligger på kollisionskurs med Bryssel?

– Om de inte lever upp till grundläggande värden och det man har åtagit sig som EU-medlem så ska man inte ha ett återflöde på det sättet. Man ska straffas om man inte lever upp till det man har sagt, säger Magdalena Andersson.

Vilka förutsättningar finns egentligen för EU att hålla ihop efter de senaste årens slitningar?

– Min bild är att Brexit har knutit resterande 27 närmare varandra. Man är medveten om att man måste värna det här samarbetet för att kunna behålla fördelarna med det. Insikten om vilken förmån det är att vara med i EU är väldigt stor.

Gäller det även konflikterna om migrationen?

– Är migrationen något som skulle spräcka den här unionen? Nej, verkligen inte! Och det har vi ju visat.

Brexit, säger Magdalena Andersson, har också öppnat för nya allianser. Ett samarbete hon gärna talar om är det som kallas nya Hansan, en sammanslutning av nordiska och baltiska länder som Nederländerna tog initiativ till. Irland har också accepterats som medlem.

Numera träffas finansministrarna och äter middag tillsammans i samband med alla Ekofinmöten. De har enligt Magdalena Andersson ett gemensamt grundperspektiv i frågor om ekonomisk öppenhet, konkurrenskraft och decentralisering.

Hansan är till exempel kritisk till idén om en gemensam budget för euroländerna.

– Arbetet har haft stor betydelse för arbetet i finansministerkretsen. Vi träffas regelbundet pratar om vilka synpunkter vi har och vad som står på nästa dagordning.

Hansan har samtidigt kritiserats bland annat av franska och spanska ministrar. Sammanslutningen har kallats både obetydlig och ett hot mot EU:s anda.

Är ni en klubb för konservativa nejsägare?

– Vi tycker att man ska plocka ner de bollar som kastats upp i luften snarare än att kicka in en massa nya. Är det att vara konservativ eller strukturerad? Det ligger väl i betraktarens öga.

Finns det en risk att snåla Sverige, med sitt engagemang i Hansagruppen, uppfattas som en illojal och besvärlig EU-medlem?

– Det är inte bra att uppfattas som en allmän nejsägare. Det finns ju många saker vi vill med EU-samarbetet. Om vi vill bli lyssnade på ska vi inte hamna i en position där vi bara säger stopp.

– Om ett land som man ofta kanske inte tycker kommer med är så attraktiva förslag lägger fram något bra så försöker man vara entusiastisk, säger Magdalena Andersson.

Läs även: Slut på skattefria pensioner i Portugal