Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-09-22 08:24

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/ekobrottsmyndigheten-och-kronofogden-ska-punktmarkera-bolagsmalvakter/

Ekonomi

Ekobrottsmyndigheten och Kronofogden ska punktmarkera bolagsmålvakter

Ekobrottsmyndigheten och Kronofogden riktar nu in sig på målvakterna i den organiserade ekonomiska brottsligheten.

Det är ett helt nytt sätt att jobba – där målet är att snabbt förbjuda personerna från företagande i Sverige.

– Vi vill få upp ett antal ärenden i domstol och se vilka som är framgångsfaktorerna, säger Per Hedman, vice överåklagare på Ekobrottsmyndigheten.

Målvakter är vanliga i kriminella bolag. Det betyder att andra personers identitet används i bolagen och att de verkliga företrädarna kan agera i det dolda. Ofta genom långa kedjor av brott i flera företag samtidigt.

Från och med i höst ska Ekobrottsmyndigheten och Kronofogden arbeta på ett nytt sätt för att få bort målvakterna som redskap för de grovt kriminella. 

– Reglerna som finns för att meddela näringsförbud har inte utnyttjats fullt ut som det ser ut i dag. Man har som regel yrkat på näringsförbud i samband med att åtal väcks för grova ekonomiska brott. Men eftersom det inte alltid är så att målvakterna åtalas för brott eller för så allvarliga brott att näringsförbud blir aktuellt, kan de fortsätta användas i andra bolag, säger Per Hedman, vice överåklagare på Ekobrottsmyndigheten.

Den nya strategin går ut på att målvakterna snabbt ska kunna meddelas näringsförbud, även om de inte åtalas för brott. Först ska Ekobrottsmyndighetens underrättelseavdelning identifiera misstänkta målvakter. Sedan ska de tillsammans med Kronofogden undersöka om personerna ”grovt åsidosatt” sina skyldigheter i bolagen. Det kan ha skett genom att de inte betalat skatter och avgifter på ett korrekt sätt, eller att de misskött sig i samband med att bolagen försatts i konkurs. 

Ekobrottsmyndigheten eller Kronofogden kan då yrka på näringsförbud som avgörs i ett så kallat ärendemål. Det är en enklare process hos tingsrätten än brottmål, men som sällan använts i det här sammanhanget tidigare.

– Det är ett listigare sätt att jobba på tror vi, och ett sätt att stoppa långa serier av bedrägerier i ett tidigare skede. Ofta kan en målvakt sitta i 10-20 bolag, säger Johannes Paulson, verksamhetsutvecklare hos Kronofogden.

– Vi vill få upp ett antal ärenden i domstol och se vilka som är framgångsfaktorerna. Sedan vill vi hitta en modell som vi kan använda oss av framöver, säger Per Hedman, vice överåklagare på Ekobrottsmyndigheten.

Förra året väckte Ekobrottsmyndigheten åtal i 17 ärenden för brott mot den så kallade målvaktsbestämmelsen i aktiebolagslagen. Myndigheten tror att mörkertalet är ”mycket stort”. Bland annat eftersom det beskrivs som svårbevisat att personen som är målvakt inte har haft för avsikt att delta i bolagets verksamhet, vilket är det som är straffbart enligt målvaktsbestämmelsen.

– Det kan också vara så att personer som döms för bokföringsbrott kan ha agerat målvakter, men att åklagaren väljer att begränsa åtalet eftersom målvaktsbrottet har ett lägre straffvärde, säger Henrik Lundin, revisor på Ekobrottsmyndighetens rättsenhet.

Målvakterna som rekryteras, och som får ersättning i varierande utsträckning, kan till exempel vara unga personer, missbrukare eller andra utsatta. Det kan också röra sig om utländska EU-medborgare, vars identitet kan fortsätta användas efter att personen åkt tillbaka till hemlandet.

– Samtidigt finns det också bulvaner i bolagsstyrelser som är personer som mycket väl vet vad de gör, säger Henrik Lundin. 

Med hjälp av målvakterna används företagen i olika typer av brott. En av många strategier är att registrera målvakter, försätta bolagen i konkurs, och sedan utnyttja den statliga lönegarantin för personer som man påstår jobbat i verksamheten. 

– Det är de i toppen som tjänar de stora pengarna som vi egentligen vill komma åt genom att rikta in oss på målvakterna. Det här är en del av ett stort växande samhällsproblem där mycket skatteintäkter går förlorade och rakt ner i fickan hos kriminella, säger Per Hedman, vice överåklagare på Ekobrottsmyndigheten. 

– Men eftersom det ständigt finns nya målvakter att tillgå så behövs också hårdare lagstiftning som försvårar registreringen av målvakter i bolagen.

Bolagsverket som har i uppdrag att registrera bolag och styrelsemedlemmar får automatiskt information om någon får näringsförbud. Annars är det mycket svårt att identifiera målvakterna, enligt Bolagsverket. De säger att de ibland ser att personer sitter i många styrelser eller att en styrelse byts ut väldigt ofta – men att det är svårt att neka registrering med hänvisning till att det skulle kunna handla om ett målvaktsupplägg.

– Även om vi skulle få indikationer på att det kan vara fråga om en målvakt så är det väldigt svårt för oss att bevisa att personen inte har för avsikt att delta i verksamheten och därför vägra registrering. Om det däremot finns exempelvis en dom om att en person dömts för brott mot målvaktsbestämmelsen så skulle vi kunna ta bort personen ur registret, säger Elisabeth Lagerqvist, chefsjurist på Bolagsverket.

Enligt näringsminister Ibrahim Baylan (S) är målvaktsproblematiken en fråga där det kan behövas flera regeländringar framöver.

– Vi vill så snabbt som möjligt ta krafttag mot det här. Det kan vara så att lagstiftningen inte har hängt med, säger Ibrahim Baylan (S).

Att på olika sätt skärpa kontrollerna vid registrering hos Bolagsverket beskriver han som särskilt viktigt, eftersom eventuell ny lagstiftning tar längre tid.

– Vi ska titta över det här tillsammans med Bolagsverket och de andra myndigheterna. Det borde kunna finnas en möjlighet att göra helhetsbedömningar och utveckla verktyg som skulle kunna känna igen målvakter, och som skulle kunna neka fler personer registrering i ett tidigare skede.

Läs mer: Henrik Wickström drabbades i bedrägerihärva